Digitala hastighetshinder testas för skogsbolag
Av Från och med januari och ett år framöver genomförs ett pilotprojekt genom orterna Rissna, Hällesjö, Laggarberg och Timrå i Jämtland och Västernorrland. Med hjälp av så kallad geofencing ska hastigheten på ett 40-tal timmerlastbilar regleras. Försök med geofencing har tidigare mest gjorts i storstadsmiljöer. Vi frågar Jan Lindgren, senior utredningsledare hos Trafikverket, hur det fungerar.
– I moderna Scaniabilar från årsmodell 2019 (och efter omprogrammering från 2017) kan en modul Scania Zone aktiveras i deras fleet management system. Det gör det möjligt att lägga in olika zoner i fordonsdatorn. I det här projektet har vi valt ut fyra zoner där vi ska testa systemet. De åkerier som deltar i projektet aktiverar tjänsten Scania zone i vissa bilar, sen ritar de in zonerna i fordonsdatorn och när de kommer till orterna så kan inte bilen köras över gällande hastighetsgräns. Om de försöker, så blir gaspedalen slapp. Om de kör under hastighetsgränsen händer ingenting, allt är som vanligt. Vid en akutsituation, till exempel med blåljusfordon bakom, kan man trycka igenom systemet men alla sådana s.k. ”genomtramp” kommer att registreras och följas upp, säger Jan Lindgren till oss.
Detta blir det hittills största geofencingprojektet i antal tunga fordon i Sverige. Jan Lindgren berättar mer.
– Vi tycker att det är ett viktigt projekt eftersom vi kan få ett gott exempel på hur man kan använda teknik som redan finns i vissa moderna fordon. Det kan bli ett enkelt och billigt alternativ och/eller komplement till andra dyrare åtgärder för att öka trafiksäkerheten och tryggheten för de som bor och lever i byar där landsvägen också fungerar som bygata för barn och äldre som ska ta sig till skolan, skolbussen eller för en promenad till grannen. Med det här systemet kan vi garantera att fordonen i projektet inte kan köra över gällande hastighetsgräns. Sen är det alltid viktigt att anpassa farten efter förhållanden som är just för tillfället, till exempel väglag, väder och om det är barn ute efter vägen.
Nyttan med projektet enligt Trafikverket är att visa vikten av att hålla rätt hastighet. Det finns också en miljövinst, eftersom lägre hastighet ger lägre bränsleförbrukning. En annan nytta är att testa tekniken i en ny miljö för att se hur den fungerar och upplevs av chaufförerna.
Hur kommer tekniken användas i framtiden?
– Om projektet blir lyckat hoppas vi att det kan få en spridning till fler åkerier och företag inom skogsbranschen och andra branscher och till flera fordonstillverkare. Projektet finns med som en pilot i en nationell färdplan för digitalisering av transportsystemet så det kan bli ett verktyg att använda i flera sammanhang.
Timmertransporterna som är med i projektet har SCA som slutdestination. Där är Lars Nolander logistikchef.
– SCA jobbar dagligen hårt med hälsa och säkerhet för vår anställda och även tillsammans med alla våra entreprenörers anställda. Så ökad trafiksäkerhet ligger oss varmt om hjärtat. Vi vill även jobba hårt för att förbättra säkerheten för boende inom alla våra arbetsområden. SCA Skog transporterar dagligen stora volymer råvara från skogen till industri och vi passerar alltid randbebyggelse, glesbygd, byar eller vad man vill nämna dem med. En del i detta arbete är att alltid hålla gällande hastighetsbegränsningar, för att minska risken till störningar för boende på dessa platser, säger Lars Nolander till oss.
Han fortsätter:
– Införandet av detta gör att frågan om hållbara hastigheter påverkar alla chaufförer och även när de kör på andra platser än de utvalda sträckorna. Sedan kan man se att hastighetsstyrning med denna teknik kan användas i många olika fordon, inte bara tung trafik.