– Jag drivs av att utveckla verksamheter som är spännande och utmanande och det här är precis en sådan, säger Ulla Sandborgh i en intervju med oss.
Hon är sedan i somras vd för Jokkmokk Iron Mines som vill starta en helt ny järnmalmsgruva i Kallak i Jokkmokks kommun år 2026.
Vad är det då som lockande henne att tacka ja till att bli vd?
– Jag drivs även av att göra saker ansvarsfullt och hållbart och det är också det som ska ske här.
Ägare till Jokkmokk Iron Mines är gruvbolaget Beowulf Mining som även har verksamhet i Finland och Kosovo. Bolaget ägs till cirka 80 procent av svenska aktieägare.
– Vi är en del i den gröna omställningen. Ska vi ha produkter som mobiltelefoner och annat som vi använder dagligen behöver vi hållbart framställt stål och då måste man ha järnmalm som också är framställt på ett hållbart sätt.
Ulla Sandborgh drivs av att utveckla verksamheter som är spännande och utmanande. Foto: Jokkmokk Iron.
Att bygga en helt ny gruva innebär enligt Ulla Sandborgh stora möjligheter att satsa på de senaste teknikerna inom digitalisering, artificiell intelligens, eldrivna fordon eller för att skapa en bra arbetsmiljö. Exakt vilka tekniker som kommer att användas går inte att säga idag då det är många steg kvar innan gruvan är på plats.
Några månader innan hon tillträdde som vd gav regeringen bolaget bearbetningskoncession, det vill säga rätten att bryta malm. Hon är glad för att beslutet är fattat.
– Men det tog tyvärr nio år att få bearbetningskoncession.
För att få starta gruvan krävs även ett miljötillstånd, den processen har bolaget börjat förbereda bland annat genom att genomföra naturinventeringar. Samråd med myndigheter och närboende kommer att genomföras under våren och miljöansökan ska lämnas in i slutet av 2023. Det är en process som Ulla Sandborgh ser fram emot.
– I miljöprövningen kan man visa hur man tänker göra på riktigt, det blir faktabaserat på ett sätt som jag tycker är oerhört intressant. Vi kan visa att vi tar hänsyn till både miljön och samhället.
Det finns en del utmaningar på vägen. Tillståndsprocesserna är en av dessa då de kan ta lång tid.
– Det är viktigt att vi har processer där man kan få vara delaktig som medborgare, det ska vi absolut inte ändra på. Men det behöver gå fortare än vad det gör idag. Där känner jag ändå en framtidstro för förståelsen för detta har ökat.
Det har funnits en del motstånd i lokalsamhället, bland annat samebyn Jåhkågasska och Naturskyddsföreningen har sedan tidigare lämnat in en ansökan om rättsprövning till Högsta förvaltningsdomstolen av regeringens beslut att medge bearbetningskoncession. Den processen är ännu inte avgjord. Ulla Sandborgh menar att många av de frågetecken som skapat oro hos närboende kommer att få ett tydligt svar i den kommande miljöprövningen.
Hon har tidigare varit generaldirektör för Svenska kraftnät, en verksamhet som ofta möts av protester av närboende när nya kraftledningar ska byggas, därför vet hon vad som krävs.
– Man måste lyssna på dem som finns på plats. Det handlar om att göra det på riktigt, vara ärlig och verkligen visa på hur ansvarsfulla vi är. Det är viktigt med transparens och öppenhet och det kommer krävas samverkan, samråd och samarbeten för att komma överens.
Hon menar att gruvdriften kan föra med sig många positiva saker för samhället.
– Jokkmokk är en ort som avfolkats över tid och då är det intressant att få till fler arbetstillfällen och större skatteunderlag till kommunen. Jag tror att det kan utvecklas andra verksamheter runt en gruva vilket innebär att det kan bli fler företagare och att orten kan blomstra på ett nytt sätt så att ungdomar kan känna framtidstro och bo kvar.
Bolaget räknar med cirka 250 personer direkt anställda vid gruvan och räknar man med indirekta jobb kan det bli totalt 800 personer.
– För en ort som har 4700 innevånare är det en väldigt stor andel.
Det är långt kvar innan brytning kan börjas. Miljötillstånd ska bolaget söka nästa år. Foto: Jokkmokk Iron
Fyndigheten som bolaget vill bryta hittades av SGU, Sveriges Geologiska undersökning, redan på 40-talet.
– Det är mycket hög kvalitet. Vi kan leverera 71 procentigt järnmalmskoncentrat.
När verksamheten är i drift räknar de med att ta ut 2,7 miljoner ton malm per år för vidareförädling under 20 års tid, det är en sänkning mot det först planerade uttaget på cirka 4 miljoner ton per år. Den som tänker att bolaget bara kommer in i samhället och sedan försvinner, har enligt Ulla Sandborgh fel. Söder om det nu planerade gruvområdet finns nämligen ytterligare ett område med bra järnmalm där bolaget i framtiden vill fortsätta sin verksamhet.
– Vi ser oss som långsiktiga på orten, säger Ulla Sandborgh till oss.
BREAKING