Lotta Medelius-Bredhe generaldirektör för Svenska kraftnät sedan 2019. Foto: Johan Alp/Svenska kraftnät

Av Martin Wanerholm den 29 september 2022 09:16

Höga elpriser och brist på el i vissa delar av landet, många företag vill att utbyggnaden av elnäten ska gå snabbare. 
– Man brukar säga att det tar 12–13 år från idé till färdig ledning och det är alldeles för lång tid.  Vi har ett ansvar men många andra aktörer har också ett ansvar, säger Lotta Medelius-Bredhe i en intervju med oss.

Hon är sedan 2019 generaldirektör för det statliga affärsverket Svenska kraftnät som bland annat ansvarar för transmissionsnäten, de stora ledningsnät som säkrar överföring av el mellan olika områden i landet.

Inom affärsverket har de ett mål att halvera sina ledtider och de arbetar med flera åtgärder internt men också i samverkan med andra myndigheter vid planeringen av nya nät. 
Det finns många utmaningar på vägen.
– Det handlar mycket om acceptansfrågor. Markägare och boenden kan tycka det är besvärligt när man får en stor ledning i sin närhet. Där behöver vi vara transparenta, tillgängliga och duktiga på att förklara varför vi gör de investeringar vi gör.

Hon menar också att det är viktigt att kommuner och företag som är beroende av de nya ledningarna också arbetar med att öka acceptansen hos invånarna.

Det är en liten risk för bortkoppling men den har ökat. 

Lotta Medelius-Bredhe generaldirektör Svenska kraftnät

Samhällets omställning och elektrifiering gör det tydligt att det krävs kraftig utbyggnad av transmissionsnäten men mycket har förändrats sedan 70- och 80-talet när den förra stora utbyggnaden skedde.
– Idag är det helt andra regelverk som gäller. Då fanns till exempel ingen konkurrenslagstiftning som finns idag och miljöhänsyn och miljölagstiftning har utvecklats.

Svenska kraftnät har tagit fram en rad förslag till politikerna för att ytterligare snabba på utbyggnaden. Hon nämner bland annat att utpeka transmissionsnäten som riksintresse för energidistribution. Många aktörer vill att ledningarna ska grävas ned men det innebär både höga kostnader och tekniska utmaningar. Därför vill Svenska kraftnät att regeringen fattar beslut om att luftledningar ska vara huvudalternativet vid utbyggnad.

Många oroar sig för att det ska ske bortkoppling av elnätet under vintern för att elen inte räcker till. Lotta Medelius-Bredhe förklarar att möjligheten att koppla bort delar av nätet alltid har funnits men aldrig använts i Sverige. Förändringar i omvärlden har gjort det mer osäkert om Sverige kan importera el vid behov. Hur stor är risken för bortkoppling i vinter?
– Det är fortfarande en väldigt liten risk men den har ökat. Nu när Ringhals 4 inte kommer i drift 1 december som man sagt då ökar importberoendet och risken för bortkoppling om vi inte kan importera men risken är fortsatt låg.

I ett fall i Baltikum nyligen såg man då elbörsen stängde att det skulle bli elbrist dagen efter. När aktörerna såg detta var det många som minskade sin förbrukning och nedstängningar kunde undvikas. Hon anser det troligt att det var det höga elpriset som hade en dämpande effekt på förbrukningen.

Dygnet runt övervakas elsystemet från Svenska kraftnäts kontrollrum. Foto: Svenska kraftnät

Det pågår flera projekt för att bygga ut transmissionsnätet. Svenska kraftnäts största investeringspaket kallas NordSyd och syftar till att förnya och förstärka elnätet mellan norra och södra Sverige.
– De närmsta 20 åren kommer vi investera 75 miljarder kronor för att öka överföringen inom program NordSyd.

Det kommer också göras investeringar längs bland annat Norrlandskusten och västkusten för att klara industrins behov. De kommande tio åren räknar Svenska kraftnät med investeringar runt 100 miljarder kronor.

Utbyggnaden finansieras genom tariffer men också av så kallade kapacitetsavgifter, ibland kallat flaskhalsintäkter. Dessa betalas in vid överföring av el mellan två av Sveriges fyra elområden när elen är dyrare i det mottagande elprisområdet. Pengarna ska användas för framtida utbyggnad av nätet, att bygga bort flaskhalsarna. Just nu har Svenska kraftnät mer kapacitetsavgifter än de kan använda för utbyggnad inom den närmsta tiden och utreder därför på regeringens uppdrag hur avgifterna kan komma elkunderna till godo i närtid. 
– I det läge som är nu agerar vi som en bank, och då många hushåll och företag har det väldigt kämpigt är det inte rimligt att vi ska ha den här kassan nu.

Längre fram kommer dock pengarna behövas för den fortsatta utbyggnaden.
– Om ett antal år kommer vi behöva höja tarifferna igen och det hade inte behövts om vi inte betalt tillbaka detta nu.

De kommande tio åren räknar Svenska kraftnät med investeringar runt 100 miljarder kronor i de svenska transmissionsnäten. Foto: Thomas Ärlemo / Svenska kraftnät

Svenska kraftnät satsar mycket på forskning och utveckling bland annat inom hur elnätet ska kunna balanseras upp vid oväntade händelser.
– Vi ser att vi behöver utveckla flexibiliteten i användning när vi får in mycket väderberoende produktion.

Det sker även forskning inom lagring av energi och IT.
– Vi arbetar med AI för att bland annat kunna prediktera driftsäkerhet.

Svenska kraftnät är också elberedskapsmyndighet, vilket innebär att säkerställa att elförsörjningen ska ha beredskap för händelser som kan innebära svåra påfrestningar på samhället till exempel stormar eller terrordåd. Svenska kraftnät arbetar även med dammsäkerhet.

För att klara av alla krav kommer Svenska kraftnät att öka antalet anställda med flera hundra personer de kommande åren och ska starta kontor även i Luleå och Göteborg, idag finns verksamhet i Sundbyberg, Sundsvall och Sollefteå.

Det är alltså mycket på gång, hur ser hon på framtiden inom affärsverket.
– Vi är i en stor omställning i samhället med ökade behov och då är det andra typer av tidsaspekter som våra kunder har. Vi ska gå från en organisation som förvaltat det stamnät vi haft till en annan takt i utvecklingen av nätet. Då måste vi anpassa oss till det och jobba mer effektivt och snabbare samtidigt som vi är en attraktiv arbetsgivare, säger Lotta Medelius-Bredhe till oss.

Intervjun har även publicerats i vår papppers- och e-tidning Process Nordic.