– Industrin måste se till att varje grön kolatom i råvarorna utnyttjas till fullo och det görs inte idag, långt ifrån. Den utmaningen är en av drivkrafterna bakom den här forskarskolan, säger Merima Hasani vid Chalmers i intervju med oss.
Hon är koordinator för det nya företagsforskarprogrammet Resurssmarta processer. Med samhällets omställning till hållbart och biobaserat samhälle krävs det kunskap som kan utveckla de industriella processer som kommer att behövas.
– Bakgrunden är att vi befinner oss i ett läge där vi behöver mycket ny kunskap och nya kompetenser i industrin, inte minst i skogsindustrin.
Hon fortsätter:
– Insikten finns i industrin idag, men ibland behöver vi hjälpas åt för att komma åt de väsentliga frågeställningarna som behöver adresseras.
Enligt henne har processteknisk utbildning och forskning varit eftersatt under en längre tid vid svenska universitet och högskolor. Det kan ha många olika förklaringar och hon nämner en.
– Vi har varit fascinerade av nya material under väldigt lång tid och då är det lätt att förblindas av visioner materialen kan skapa för lösningar i form av produkter och förändrade beteenden. Men man kan glömma bort att de här materialen måste tillverkas på något sätt också.
Efter diskussioner mellan processindustrin, i huvudsak inom skogsindustrin, och akademin startades därför förra året forskarskolan. Tanken är att ett antal doktorander ska ta sig an olika projekt med tydlig koppling till processindustrin.
För tillfället finns det 11 forskningsprojekt som knutit till sig 9 doktorander och 2 som arbetar med sin post doc.
Mycket av arbetet görs på deltagande universitet och högskolor och fokuserar till största delen på grundläggande frågeställningar för att bygga upp en ordentlig kunskapsbas men i alla projekt kommer doktoranderna ha tät kontakt med de deltagande företagen.
– I varje projekt finns planerade forskningsmoment som ska genomföras på olika företag. Det är väldigt viktigt att våra resultat kan tillämpas ute i verkligheten, säger Merima Hasani.
Även om frågeställningarna i respektive projekt kan verka olika finns det många gemensamma nämnare kopplat till hur processindustrin arbetar, det kan också finnas gemensam forskningsinfrastruktur som de kan använda. Därför fokuserar hon och hennes kollegor som koordinerar arbetet på att ta fram gemensamma kurser för doktoranderna.
– Vi måste se till att de får en gedigen processteknisk utbildning. Kunskap som de kan ha nytta av både i sina forskningsprojekt och senare i arbetslivet inom industrin eller akademin.
Kunskapen doktoranderna behöver kan handla om allt från termodynamik och transportprocesser till uppskalning, processdesign eller immateriella rättigheter IP.
Hon betonar att forskarskolan fortfarande är i en uppstartsfas men att deltagarna nog ändå snart kommer att börja leverera forskningsresultat.
Sju av projekten är kopplade till befintliga processer i skogsindustrin och övriga handlar om nya typer av processer.
– Kunskapen vi får fram i de här projekten kan vara lika aktuella för kemisk industri eller textilindustrin. Det är fortfarande samma grundläggande frågeställningar.
Forskarskolan samfinansieras av det strategiska programmet BioInnovation, företagen och universiteten. Här är de projekt som pågår just nu:
Aktuella projekt
-
PROcesses of DiAlcohol Cellulose PROduction – ProDAC
-
Up-scaling of hot-pressing systems to manufacture strong and water-resistant products from biobased raw material
-
Processing of organosolv fractions for functionalization and valorization in biobased materials
-
Characterization of micro and nano components and their impact on efficiency of chemical additives
-
Impact of process changes on heat transfer and scaling rates in kraft black liquor evaporators
-
Efficient washing of paper grade pulp in the Kraft porcess
-
The kinetics of lignin extraction in oxygen delignification
-
Multi scale modelling of the delignification kinetics during kraft cooking
-
Improving uniformity of the fibers liberated in a kraft pulp digester
-
Harwood delignification – understanding chemistry chemistry and mass transport fundamentals
-
Circular cellulose to textile fiber production
När forskarskolan skulle startas var det ett stort intresse från akademin, industrin och även blivande doktorander. Merima Hasani var något förvånad över att det mest var utländska studenter som sökte doktorandtjänsterna. Hon menar att det kan finnas flera anledningar till detta.
– Processtekniska utbildningar har inte varit de mest attraktiva de senaste 10–20 åren. Vi har också haft färre studenter på våra masterutbildningar och det gör att man har en smalare rekryteringsbas från början. En del av visionen i den här satsningen är att stärka utbildningarna på masternivå.
En annan anledning kan vara ett generellt minskat intresse att doktorera bland dagens studenter.
Hennes förhoppning är att företagsforskarskolan ska leva kvar även när doktoranderna slutfört sina arbeten om ett antal år.
– Målet är att förstärka banden mellan industrin och akademin, säger Merima Hasani till oss.
För att få ett bra resultat handlar det om bra och öppen dialog mellan akademin och industrin men också mellan olika industriföretag. Hon berättar hur dialogen varit så här långt.
– Stora skogsföretag, som i vanliga fall skulle vara varandras konkurrenter, gick ihop och identifierade grundläggande frågor som är kritiska för att komma fram till mer effektiva processer och för att öka konkurrenskraften framöver.
BREAKING