Gruvans roll i samhället
Av – Det pågick väldigt mycket intressant både i gruvsektorn och akademien när det gäller hållbarhetsfrågorna, men det var sällan som de här idéerna korsade varandras väg och kunde ge synergieffekter.
Orden kommer från Åsa Borssén. Hon startade med några kollegor för fem år sedan Raw Talks, numera Highgrade Media. Det är en icke vinstdrivande organisation som stöds bland annat av det tyska utvecklingsdepartementet och utvecklingsbanken IDB. Sedan dess har hon intervjuat olika aktörer inom gruvbranschen globalt och numera även mer allmänt om naturresurser. Med intervjuerna hoppas hon kunna svara på frågor som till exempel hur man kan använda naturresurser för att bidra till hållbar ekonomisk och samhällsutveckling i ett land.
– Vi har en unik utsiktspunkt på det sättet att under de här fem åren har vi verkligen intervjuat alla under himlen. Det är allt från de högsta vd:arna för gruvbolagen till människor som har börjat som barnarbetare i gruvor eller ursprungsbefolkning.
I sina intervjuer diskuterar Åsa Borssén allt från hur man stänger en gruva till jämställdhet. Foto: Highgrade Media
I vår deltar hon i EuroMine Expo för att dela med sig av sina slutsatser men vi har bett henne redan nu titta ut över gruvbranschen.
– Ett citat från en av våra intervjuer har fastnat hos mig. “Industrial development accelerates the speed of social change”. Det tycker jag är intressant, att när det kommer in ett gruvföretag händer det oftast saker väldigt snabbt i ett samhälle.
För det handlar mycket om hur samhället påverkar gruvorna men också tvärtom.
– Jag tror att förväntningarna på vad ett gruvbolag ska leverera och vad de ska vara för spelare i samhället har ökat klart under de senaste decennierna och det märker ju också gruvbolagen av.
Sociala media kan vara en del i detta och hon nämner ett exempel på hur gruvbolaget Rio Tinto år 2020 sprängde bort två heliga platser för Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna. Det blev mycket kraftigt uppmärksammat och ledningen för bolaget fick avgå.
– Det blev väldigt uppmärksammat på ett sätt som jag inte tror att det hade blivit för tio år sedan, innan sociala medier slog igenom, säger Åsa Borssén.
Hållbarhet är alltså ett begrepp som gruvbolagen nu måste förhålla sig till på ett annat sätt än förr. Kraven har blivit tydligare både från samhället och från investerarna, krav som troligen kommer att öka ännu mer.
– Det som är kvar är väl framför allt att det ska bli bredare. Nu är det ett lager av toppföretag som är väldigt utsatta för granskning och har väldigt höga förväntningar på sig. Men det finns kanske också ett mellanlager som flyger lite under radarn och som inte har lika stor exponering i medias granskning än.
Åsa Borssén menar att gruvorna har fått allt större betydelse på olika sätt för det närliggande samhället. Det kan handla om att allmänheten ser att det skapas jobb eller ger långsiktig utveckling som finns kvar även när gruvan försvinner.
Metaller och mineral får samtidigt en allt viktigare roll för att kunna klara klimatomställningen vilket innebär att gruvorna även har en viktig roll för samhället i stort.
– Gruvindustrin har blivit relevant för var och en som är intresserade av klimatfrågan, och det är väl i stort sett alla nuförtiden.
Förutom klimatfrågan finns det även andra frågor som diskuteras på många håll inom gruvbranschen. En sådan är jämställdhet. Åsa Borssén menar att det är en traditionell manlig och ganska konservativ sektor och därför finns det mycket kvar att göra. Frågan är dock olika aktuell i olika länder. I vissa länder är det fortfarande förbjudet för kvinnor att gå ned under jord och i vissa länder innebär kvinnor under jord otur. I andra länder diskuteras det istället kvotering. Det är alltså är ett brett spann över världen.
– När gruvbolagen blir mer och mer tekniska avancerade behöver de ungefär samma talang som Silicon Valley behöver.
Hon berättar att en person sa i en av Highgrades intervjuer att de kommer behöva kriga för talangen de behöver.
– Det blir då viktigt att öppna upp rekryteringsbasen och se till att kvinnor också intresserar sig för teknisk utbildning men också sen, när de har gått ingenjörsutbildning eller liknande, att de intresserar sig för gruvsektorn.
En annan fråga är vilken roll de kvinnor som ändå kommer in i branschen får.
– Vi vet ganska lite om var kvinnor hamnar i företagen. Är det på HR eller i de mer välbetalda jobben?
I Sverige och delar av Europa finns det på vissa platser ett motstånd mot att ha gruvorna just där, samtidigt som det finns ett behov av de metaller som gruvorna levererar. Många ställer sig frågan om det är bättre bryta här eller bättre bryta i ett annat land där acceptansen är större men där det kan finnas sämre krav på miljö och arbetsmiljöfrågor.
– Vi försöker lyfta fram att de här frågorna är väldigt svåra, ibland existentiella. Det finns inget svart eller vitt här utan det är en gråzon, förklarar Åsa Borssén för oss.
Det finns också delar som diskuteras livligt i många andra länder men inte är någon stor fråga i Sverige. En sådan är hur gruvbolag ska beskattas. Att frågan inte diskuteras särskilt mycket i Sverige tror hon kan bero på att vi haft stora gruvbolag som verkat länge i landet som till exempel LKAB och Boliden och att allmänheten ser att de levererar värde för landet ändå. Nu håller den bilden på att ändras med flera gruvbolag från andra länder.
– Frågan vem som äger naturresurserna kanske blir mer aktuell om gruvindustrin i Sverige börjar förändras. Då kan jag tänka mig att de frågorna tar upp mer utrymme igen.
När det gäller gruvbranschen är Sverige fortfarande en liten aktör i det globala perspektivet. Trots det kan det finnas lärdomar för andra länder att dra.
– Sverige är ju ett väldigt intressant land som är byggt på naturresurser och har en enorm erfarenhet. Det är ett av få länder där det finns ett statligt gruvföretag till exempel.
Hur bör då framtidens gruvaktörer agera för att lösa de utmaningar som finns? Här lyfter hon ett svenskt exempel med satsningarna på fossilfritt stål där flera aktörer samverkar. Utifrån alla de intervjuer hon gjort har hon sett att samverkan är ett framgångsrecept.
– Gemensamt för dem som är lösningsorienterade är just det att det är aktörer som samarbetar. De mest konstruktiva och positiva lösningarna händer när aktörer kommer samman och jobbar tillsammans för en lösning.