Utskällda för tillståndsprocessen
Av De flesta tillverkande industrier behöver miljötillstånd för sin verksamhet. För de anläggningar som har störst miljöpåverkan sker tillståndsprövningen av någon av landets fem Mark- och miljödomstolar. Tillståndsprocessen har på senare tid diskuterats i många olika sammanhang och då ofta hur lång tid det tar att få tillstånd. Vi har talat med Marie Gerrevall stf chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen i Växjö för att få domstolarnas syn på saken.
– Det är naturligtvis en väldigt viktig debatt. Ser man det från verksamhetsutövarens sida är det självklart att man behöver få sina tillstånd så snabbt som möjligt. Det är ofta ganska stora värden som står på spel, inte bara för den som äger och driver verksamheten, utan det kan även vara arbetstillfällen eller produktion av viktigt material, säger Marie Gerrevall till oss.
Ibland hörs bland företag men även politiker att en tillståndsprocess kan ta upp till tio år men hon menar att det inte är riktigt korrekt.
– Den statistik som vi har för samtliga mark- och miljödomstolar visar att från det att ansökan kommer in tills det kommer ut en dom i de här stora miljötillstånden tar det cirka 1,5 år för 75 procent av målen.
Hon tror istället att när tio år nämns handlar om den tid det tar från det att ett företag första gången börjar fundera på att det är dags att söka tillstånd tills det att de har tillståndet i handen och då kanske även efter ett överklagande.
– Det gäller ju att man angriper processen för att få ett nytt tillstånd i alla skeden för all tid måste kortas och inte bara domstolstiden.
För det är många steg från första tanken tills ansökan hamnar hos domstolen. Företaget ska se över finansiering och beskriva förändringarna i en ansökan samt ta fram en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver alla miljöeffekter. Oftast krävs det extern konsulthjälp för att ta fram allt underlagsmaterial. Sökanden ska även hålla samråd med relevanta myndigheter och berörd allmänhet.
– Det kan finnas ett värde i att det tar en viss tid för då kan alla sidor yttra sig och man hinner beakta och kanske till och med korrigera sina ansökningar för att det ska bli så bra som möjligt.
Domstolarna har satt ett internt verksamhetsmål för miljötillstånd på ett år för 75 procent av målen. Någon kanske ändå tycker att det låter som lång tid.
– Att tillåta en ofta ganska tung industri eller annan verksamhet är inte en enkel bedömning som man bara kan säga ja eller nej till genom att läsa igenom några sidor dokument. Det är höga krav på skyddsnivå i miljölagstiftningen när det gäller människor och miljö och det är komplexa bedömningar.
Det finns dock en del som kan göras för att det ska gå fortare.
– Ju mer genomarbetade ansökningarna från bolagen är desto större är möjligheten att processen går snabbare hos oss, säger Marie Gerrevall.
Hur tycker hon då att de stora bolagens ansökningar ser ut, är de genomarbetade?
– Jag skulle säga att generellt är kunskapen mycket god. Det är ofta stora verksamhetsutövare som anlitar både tekniska och juridiska konsulter som är kompetenta inom området.
Någon typ av kompletteringar krävs ofta och det kan då handla om både stora och små frågor men hon nämner grundvatten och artskydd som några viktiga exempel.
Tillståndsprocessen börjar med ett samråd med berörda, sedan tas ansökan och miljökonsekvensbeskrivning fram och lämnas in till domstolen. Domstolen remitterar ansökan till andra myndigheter innan beslut fattas. Foto: Colourbox
Det senaste året har några tillståndsansökningar som fått avslag gett stor uppmärksamhet i media och Marie Gerrevall förstår att det kan finnas en besvikelse hos de sökande företagen efter att de har lagt ned mycket tid och pengar på sina ansökningar. Samtidigt menar hon att dessa avslag är undantag, de flesta företagen får sina tillstånd. Enligt henne visar domstolarnas statistik från de senaste åren att 75 procent får sitt tillstånd och 4 procent får avslag. Det kan hända att sökanden av någon anledning själv återkallar sin ansökan och då avskrivs ärendet hos domstolen, det är ungefär 7,5 procent. 4,5 procent avvisar domstolen ansökan på grund av formaliabrister. Resterande är ansökningar som kommit in till fel domstol eller ska skickas vidare för prövning hos Regeringen.
Det pågår en rad utredningar för att tillståndsprövningarna ska kunna snabbas på i framtiden. Några exempel på utredningar som kan ha betydelse är Miljöprövningsutredningen, Fossilfritt Sverige och Klimaträttsutredningen. Näringslivet har också gjort egna utredningar med förslag och det finns ett utredningsuppdrag hos länsstyrelserna för hur de ska arbeta i samrådsprocesserna som förgår ansökan till domstolen. Slutligen pågår hos Naturvårdsverket också en utredning hur miljöprövning ska kunna utvecklas. Marie Gerrevall har en del tankar om vad som skulle kunna förändras för att ge ännu effektivare handläggning och hon ger några exempel.
– Om man har större möjlighet att ansöka om ett ändringstillstånd när man har en befintlig verksamhet istället för att ompröva hela verksamheten, skulle det sannolikt snabba upp processen.
Ett annat steg hon tror kan ha betydelse är att ytterligare utveckla det första samrådet mellan Länsstyrelsen och sökanden, på det viset blir det mer tydligt vad en ansökan ska innehålla.
Den tredje punkten fokuserar mer på domstolarnas sätt att arbeta. Idag avgörs de flesta mål efter huvudförhandlingar där domstolen är ute på plats och tittar på verksamheten som prövas. Vissa mål avgörs skriftligt utan förhandling och Marie Gerrevall menar att denna andel kanske skulle kunna öka.
– Huvudförhandlingar har sitt värde och man ska absolut inte ta bort dem, men man kan diskutera frågan i alla fall.
Hon ser även andra förbättringar som domstolarna kan arbeta mer med. Ett exempel är att tillsammans med sökanden sätta upp en tydlig tidsplan för ärendet och sedan följa denna.
Mark- och miljödomstolarna pekas ibland ut som boven i långa tillståndsprocesser, hur påverkas man som tjänsteman av att skildras på detta sätt?
– Det är svårt att uttala sig för alla men jag skulle säga att vi inte påverkas utan konstaterar bara att vi har andra siffror, säger Marie Gerrevall.
FAKTA
Vid ett ansökningsmål från en industri består Mark- och miljödomstolen både av jurister och tekniskt kunniga råd. Domstolarna arbetar inom olika geografiska områden och finns vid tingsrätterna i Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö samt Östersund. Mark- och miljööverdomstolen finns vid Svea Hovrätt i Stockholm.