För några månader sedan presenterade Trafikverket sitt förslag på infrastrukturplan, det vill säga hur de statligt anslagna miljarderna ska användas under perioden 2022-2033.
Planen är ute på remiss till den sista februari och allt fler synpunkter börjar komma in.
Stockholms Handelskammare har till och med tagit fram ett alternativ till Trafikverkets plan, ett förslag som enligt upphovsmännen -- vd Andreas Hatzigeorgiou och Carl Bergkvist, näringspolitisk expert med ansvar för infrastrukturfrågor -- skulle innebära 250 miljarder mer i samhällsnytta och en jämnare fördelning över landet.
– Sverige ska investera nästan 900 miljarder kronor och då är det viktigt att se till att skapa så stora nyttor som möjligt för varje investerad krona. Vi tycker att befintlig plan missar målet ganska rejält och det behöver korrigeras så att investeringen blir en bättre hävstång för kollektivt resande, arbetspendling och transporter som stärker nyindustrialiseringen i landet, säger Andreas Hatzigeorgiou på handelskammarens hemsida.
Förhoppningen är att planen ska inspirera regeringen så pass att de ändrar i Trafikverkets plan, uppger han.
– Vi menar att det är uppenbart att Trafikverkets nuvarande förslag inte kan ligga till grund för beslut.
I den alternativa planen föreslås bland annat att flera projekt ska skyndas på, få en större finansiering eller finansieras fullt ut –till exempel fyrspår mellan Uppsala–Stockholm samt satsningar på Ostkustbanan och Norrbotniabanan.
Handelskammaren vill också att man snabbar på så att viktiga stråk klarar en hastighet på 250 kilometer i timmen.
– Det är åtgärder som inte prioriterats nog högt i nationell plan och som har potentialen att skapa goda nyttor i relativ närtid, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Stockholms handelskammare anser att deras förslag skulle ge mer för pengarna.
– Trafikverkets förslag som ligger på bordet nu innebär att varje krona som investeras ger 70 öre tillbaka. Det är en förlustaffär, säger Carl Bergkvist på handelskammarens hemsida.
Han anser att man med det liggande förslaget låser in pengar under lång tid – till exempel de nya stambanorna.
-- Det innebär att det inte finns resurser till investeringar som är mycket mer prioriterade om vi ska klara den gröna omställningen,
Handelskammaren vill lösa detta genom att stuva om bland projekten.
– Med små medel har vi gjort om i planen och ökat samhällsnyttan med 250 miljarder kronor, drygt 24 000 kronor mer per svensk, för samma investeringskostnad.
Handelskammaren anser också att deras förslag fördelar anslagen jämnare över Sverige och att det skapar utrymme för ett antal helt nya projekt – till exempel ett samlat paket med satsningar på Norrbotniabanan, kapacitetsförstärkning på Malmbanan och vägåtgärder i Skellefteå. Man föreslår också att åtgärder ska vidtas för att förbättra pendlingen i Syd- och Västsverige.
Stockholms Handelskammares anser också att de deras plan skapar utrymme för en satsning på industriell utveckling av standardiserade byggprodukter samt klimatsmart byggande.