Exklusiv intervju: Ordföranden med robotblick
Av För den som inte känner till Swira är det en förkortning för Swedish Industrial Robot Association. Det är en branschförening som har ett 70-tal företag som medlemmar. Medlemmarna är robottillverkare, systemintegratörer som installerar robotautomationssystem i den svenska tillverkningsindustrin, universitet och forskningsinstitut.
Vi har talat med ordföranden för Swira, Ove Leichsenring. Han har varit med länge i branschen, jobbat ungefär 35 år inom ABB med robotar och robotautomation och sedan han blev pensionär har han gått in i rollen som ordförande. Vi tar det mest spännande först och ber honom skåda in i framtiden.
Han tror att det kommer hända mycket när det gäller robotar som kan samarbeta nära människor, men också utveckling när det gäller AI och maskininlärning.
– Algoritmerna kommer att förutse om roboten och robotsystemet behöver underhåll. Det kan också handla om att optimera robotens rörelsemönster eller optimera systemens energiförbrukning i alla led, säger Ove Leichsenring i intervjun med oss.
Han lyfter också andra saker som kommer att utvecklas ytterligare i framtiden.
– Robotarna kommer att bli ännu lättare att installera och programmera så att många fler kan hantera dem.
Han tänker också att robotarna kommer vara ännu säkrare och smartare än idag.
– Det innebär att vi kommer att få se robotar i helt nya tillämpningar och även företag som idag inte har automation kommer att ha det i framtiden.
De flesta tänker på industrirobotar som står i produktionen men ett område som växer allt mer är så kallade servicerobotar som utför olika typer av tjänster och kanske inte är direkt inblandade i produktionen, redan idag ser många detta i sin vardag med till exempel robotgräsklippare och robotdammsugare. I industrin kan det istället handla om självkörande truckar, AGV, Automated Guided Vehicles. När man kombinerar dessa med en robot fås nya tillämpningsmöjligheter.
Mycket spännande i framtiden alltså.
– Det ser väldigt ljust ut för branschen och det gäller inte bara de som tillverkar robotar.
Industrirobotar kommer bli fler och säkrare. Foto: Colourbox
Men det finns även utmaningar inom branschen, som för så många andra branscher handlar det om kompetensbrist.
– Vi har jättebrist idag på automationstekniker och robottekniker och vi behöver få med många fler ungdomar som jobbar med det här intressanta området, förklarar han.
Problemet enligt Ove Leichsenring är inte bristen på utbildningar i Sverige utan att det är för får sökanden. Han menar att det kan bero på att ungdomar inte är lockade av industrin och inte förstått att det är intressanta och välbetalda jobb där de som går ut från utbildningarna får jobb direkt.
– Här behöver vi göra någonting tillsammans och det jobbar vi på i branschen och industrin. Det gäller för övrigt inte bara Sverige utan generellt.
Ove anser att fler unga måste bli intresserade av teknik. Foto: Colourbox.
Framtiden i all ära men det har ju också skett mycket tidigare, vi ber Ove Leichsenring blicka bakåt.
– Det har skett en fantastisk utveckling.
Han menar att många robotar idag gör ungefär samma arbetsuppgifter idag som när de kom på 70- eller 80-talet. Det handlar om svetsning i fordonsindustrin, maskinbetjäning eller bearbetning. Sen har det naturligtvis tillkommit en rad nya tillämpningar men den stora skillnaderna ligger i något annat.
– Det är det att vi har fått en helt annan datakapacitet i robotarna idag, och det gäller inte bara robotar utan även det som är omkring robotarna. Vi kan till exempel simulera hela fabriken på en dator.
Han lyfter även att vi på senare år fått samarbetande robotar, cobots, som arbetar nära människan.
– Säkerhetssystemen gör att man inte längre behöver stängsla in dem.
Nu har vi blickat både framåt och bakåt men hur ser det ut med robotanvändningen i Sverige idag? Swira är medlem i den internationella robotorganisationen IFR International Federation of Robotics som publicerar statistik för robotanvändningen i världen. De har nyligen presenterat sin statistik för år 2020.
Traditionellt sett är det mycket fordons- och metallindustri som använt robotar i Sverige men det har börjat ändras med fler branscher. När det gäller processindustrin har de länge arbetat med processautomation som innehåller liknande styrsystem som robotar. Men även där börjar rena robottillämpningar att få genomslag, till exempel för att hantera råvaror eller färdiga produkter. På senare år har även robotarna gjort sitt intåg på analyslaboratorium av olika slag.
Under 2020 levererades 384 000 industrirobotar i hela världen vilket är en ökning med 0,5 procent sedan föregående år. De länder där flest robotar installeras är Kina, Japan, USA, Sydkorea och Tyskland. År 2020 minskade antalet robotinstallationer i Sverige med 9 procent till 1323 enheter.
Ett vanligt mått som används är robottätheten som är antalet robotar relaterat till hur många anställda som finns i industrin.
– Det gör att man kan jämföra alla länder och då kommer till exempel Kina inte speciellt högt för de har fortfarande många anställda i sin industri i förhållande till antal robotar i drift.
När det gäller robottätheten ligger Sverige på femte plats i världen både om man räknar med fordonsindustrin och inte.
– Sverige är ju väldigt högautomatiserat och det är ju en lång resa som har pågått under lång tid. Vi har ju alltid varit ett höglöneland och ur den aspekten har man tittat på det här under många år, förklarar Ove Leichsenring.
År 2020 hade Sverige 224 robotar per 10 000 anställda om man räknar bort fordonsindustrin. Detta är den näst högsta robottätheten i Europa efter Danmark som har 243 robotar per 10 000 anställda.
– Det beror på att man i Danmark har jobbat väldigt länge med de här frågorna för att automatisera i de mindre och medelstora företagen. Det danska robotklustret är ett av de ledande i Europa.
Vad behövs för att Sverige ska bli ännu bättre?
Ove Leichsenring lyfter fram det så kallade Robotlyftet som ett gott exempel där små och medelstora företag fick hjälp och stöd i sitt arbete med att automatisera. Han hoppas att programmet ska få en fortsättning
– Det gäller att ha kontinuitet. Vi behöver inte uppfinna några nya stödprogram, använd den personal och organisation som finns på plats. Det är bara den politiska viljan som krävs.
Och vad skulle det då innebära om Robotlyftet får fortsätta?
– Då tror jag att vi inom ett par år kommer att vara på dansk nivå, det är jag helt övertygad om.