Så här vill SKB att det ska fungera. Den första barriären är kopparkapseln med en insats av gjutjärn som ska göra kapseln stark. Den andra barriären är bentonitlera. Leran är en buffert som skyddar kapseln mot rörelser i berget. Leran hindrar även vatten att strömma runt kapseln och fungerar som ett filter, om en kapsel skulle skadas. Den tredje barriären är urberget. Berget fungerar som ett filter. Berget kan hålla kvar radioaktiva ämnen så länge att en stor del hinner sönderfalla till stabila grundämnen innan de eventuellt når markytan. Illustration: SKB

Av Martin Wanerholm den 27 januari 2022 08:10

Kärnbränsleförvaret är tänkt att ligga i Söderviken nära Forsmarks kärnkraftverk. Här på cirka 500 meters djup planeras slutförvaret för cirka 12 000 ton använt kärnbränsle.

Slutförvaret tas fram av SKB som är kärnkraftsindustrins egna bolag för att ta hand om avfallet. SKB räknar med att bygget tar cirka 10 år, sen tar det ytterligare 50-60 år att fylla det.

Innan avfallet placeras i slutförvaret mellanlagras de i Clab, centralt mellanlager för använt kärnbränsle. SKB har sedan tidigare fått tillstånd att även bygga ut det. Där placeras bränslet i bassänger som kyler ned bränslet. 

SKB arbetar efter en speciell metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet. Metoden kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar med insats av segjärn, bentonitlera och det svenska urberget.

De senaste årens diskussion har rört hur pass bra kopparkapslarna står emot korrosion och om de klarar att förvaras 100 000 år som krävs. SKB menar att frågan att kapslarna är säkra och att man kan ta beslut nu, medan andra vill se mer forskning innan beslutet tas. 

Antal deponerade kapslar som ryms i Kärnbränsleförvaret är fler än 6 000 stycken. 2 300 000 kubikmeter berg kommer att tas ut under byggnationen. Tunnlarnas totala längd uppgår till drygt 60 kilometer. Under jord är förvaret tre till fyra kvadratkilometer stort.

Ansökan lämnades in 2011. I december förra året fick SKB klartecken från Regeringen för utbyggnaden av slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall.

Vad händer nu?

Regeringen gav beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken i januari, MB, det är då Mark- och miljödomstolen, MMD, som ställer villkor för anläggningarna. 
Enligt kärntekniklagen, KTL, är det SSM som beslutar om tillståndsvillkor enligt KTL och strålskyddslagen efter regeringsbeslut.
Det kan också krävas att berörd kommun beslutar om detaljplaner och bygglov.

Hur ser det ut i övriga världen?
Inget land i världen har gett klartecken för slutförvar av använt kärnbränsle. Finland har kommit längst men inte heller där finns tillstånd på plats.