Lennart Eberleh är själv skogsägare men han överlåter skötseln till proffs. Foto: Rottneros

Av Martin Wanerholm den 13 december 2021 08:55

– Sammanlagt investeringar för över en miljard på ett bolag som omsätter två miljarder, det är stort för oss, säger Lennart Eberleh vd för massatillverkaren Rottneros i en intervju med oss.

Få skulle väl säga emot och vi återkommer till investeringarna men först låter vi honom blicka tillbaka. Han har en lång karriär inom massa, papper och förpackningar och har sett hur branschen har utvecklats.

– På ett väldigt positivt sätt. Vi i branschen kan vara självkritiska till hur bra vi lyckas få fram budskapet kring skogens förträffligheter men det känns som att finns en bättre förståelse och intresse i det vi tar fram.

Han nämner bland annat utvecklingen av hur man bygger mer med trä bland annat med korslimmat trä, CLT. Förpackningar är ett annat område som han nämner, med bland annat alla framsteg för att förlänga hållbarheten på våra livsmedel.

– Går en produkt till spillo på grund av en undermålig förpackning har det mycket större miljöpåverkan än om du har rätt förpackning som kan vara lite tyngre.

Vi har fyra huvudprodukter men 50 kvaliteter

Lennart Eberleh vd

En vd för ett bolag inom skogssektorn har flera dagsaktuella frågor att fundera kring. Vi börjar med de tankar som presenterats från EU-kommissionen som vissa anser innebär kan påverka hur det svenska skogsbruket får skötas och hur mycket som får avverkas.

– Ja jag ser att det pågår en dialog mellan olika parter som har intresse i frågan och jag är övertygad om att den vetenskapliga faktabaserade positionen som vi inom skogsindustrin har kommer att vinna i längden, säger Lennart Eberleh.

En annan viktig faktor för ett bruk som bland annat köper skog från de värmländska skogarna är hur det mindre vägnätet ser ut.

– Att ha effektivare transporter av virke baserat på större lastbilar och tyngre last är en väldigt viktig fråga för att upprätthålla en konkurrensförmåga.

Han anser att det är bra att frågan lyfts i den senaste budgeten.

– Vi får se vad det blir i slutändan. “The proof is in the pudding” som man säger.

Elpriserna är en annan viktig fråga som påverkar elintensiv industri som massabruken och det är något som bolaget märkt av, bland annat fick de under några dagar senaste kvartalet stänga sliplinjen på grund av prisnivåerna.

– Volatiliteten som råder och de tidvis väldigt höga priser är inga bra förutsättningar för att kunna bedriva en elintensiv tillverkning.

För att råda bot på detta tycker Lennart Eberleh att det är viktigt att säkerställa överföringskapaciteten och satsa på småskalig elproduktion

– Sen behöver man komma igång med reglerkapaciteten i en eller annan form som batterier eller pumpkraftverk.

Vid Rottneros bruk tillverkas mekaniska massor av de två kategorierna CTMP och slipmassa. Foto: Rottneros

Bolaget Rottneros har två massabruk dels i Rottneros utanför Sunne i Värmland, dels Vallviks bruk i Söderhamns kommun.

– Vi har fyra huvudprodukter men över 50 olika kvaliteter. Vi har kundspecifika produkter som vi har tagit fram och som vi fortsätter att ta fram det. Det är så fascinerande att se vad man kan använda massa till.

Rottneros är bruket med tillverkning av mekaniska massor av de två kategorierna CTMP och slipmassa. Här har man investerat cirka 600 miljoner kronor sedan 2015 bland annat för att öka kapaciteten i CTMP-linjen som nu har en kapacitet på 120 000 ton per år. Bolaget har även ersatt oljepannan med en biobränslepanna. Den externa vattenreningen har uppgraderats och man har satt in möjligheten att producera biogas från rester i vattenreningen, den kommer ge 2-3 MW när den är intrimmad och ersätta den sista mängden flytande naturgas.

– Det är sista handpåläggningen som sker nu, berättar Lennart Eberleh.

Vallvik producerar långfibriga kemiska sulfatmassor. Här har man också investerat cirka 600 miljoner sedan 2015 för att höja tillgängligheten i anläggningen, förbättra kvalitén och miljöprestandan. Den senaste investeringen på 30 miljoner slutfördes i år för att kunna uppfylla miljövillkoren i tillståndet som nu ger bolaget möjlighet att utöka produktionen till 255 000 ton massa per år.

Vid Vallviks bruk tillverkas långfibriga kemiska sulfatmassor. Här visas oblekt massa. Foto: Rottneros

Förutom massabruken finns även Packaging i Sunne där man producerar egenutvecklade fibertråg som används för livsmedel. Nyligen presenterades nyheten att Rottneros och Arctic Paper går samman i ett 50/50 joint venture för att tillverka fibertråg. Den nya fabriken ska ligga Kostrzyn, Polen, och får en produktionskapacitet på 60-80 miljoner förpackningar. Marknaden för fibertråg växer allt mer och konkurrensen ökar.

– Vi har ett försprång, men om vi kan behålla det vet man aldrig men vi ska definitivt försöka. En del är att nå till en bredare marknad med den här satsningen vi gör i Polen för att skala upp det hela, förklarar Lennart Eberleh.

Han fortsätter:

– Vi är de första som har en fiberbaserad förpackning som lämpar sig för användning med modifierad atmosfär.

Han förklarar att det är kombinationen av själva fibertråget av högsta kvalitet avseende ytan och formen samt en syrgasbarriär som läggs på själva fibertråget som gör produkten unik.

Utvecklingen av Packagingdelen leds av Jesper Jansson. Vi frågar hur det ser ut med omsättningen för Packaging men bolaget har valt att inte särredovisa denna del av verksamheten.

Med miljardinvesteringar på plats och nytt samarbete kring förpackningar ser framtiden bra ut och bolaget hoppas nu kunna skörda frukterna av gjorda investeringar. 2020 var inte ett bra år men fram till tredje kvartalet har Rottneros gjort en rejäl upphämtning.

– Det senaste året har präglats av europeisk massamarknad som har stärkts successivt efter den nedgång som vi såg i början på fjolåret.

Som en del i Rottneros hållbarhetsarbete har bolaget under året tagit fram nya miljömål.

– Vi har satt upp mål om en fossilfri produktion fram till 2030 och att vi ska årlig förbättring av utsläppen av COD per ton massa.

Bolaget har bland annat ett certifierat energiledningssystem. Vid Vallviks bruk har de även en egen elturbin som de hoppas kunna öka användningen av för att bli självförsörjande på el.

De satsar även på industriell symbios med ett samarbete med start-up företaget Biosorbe som tillverkar absorptionsmedel baserat på Rottneros massa istället för fossil råvara som ofta är fallet. Biosorbe har fått plats inne på Rottneros industriområde, kopplat in sig på Rottneros kraftsystem och köper förutom massa även värme som de använder i sin process. Lennart Eberleh är mycket nöjd med samarbetet och tycker det är bra att stötta startup-bolag.

– Vi har inga intressen i Biosorbe men kan vi stötta en vidareförädling som bidrar till att man bygger en marknad baserad på våra mekaniska massa och samtidigt gör en stor omställning från fossilbaserade absorbentprodukter som finns på marknaden idag är det ju win-win.

Produktion av mekanisk massa vid Rottneros bruk. Foto: Rottneros

Rottneros tittar ständigt på hur man kan utveckla det förebyggande underhållet till exempel genom datainsamling från lager, det kan handla om ljud- eller vibrationsmätningar.

Lennart Eberleh menar att arbetet även kopplar tydligt bolagets arbete med säkerhet då risker ofta uppstår i samband med oplanerade stopp som man vill undvika. Därför är grundorsaksanalys viktigt när det förekommit haverier eller stopp för att bli bättre framöver.

– Det är ett ganska brett arbete vi gör internt baserat på den kompetens vi har bland våra kollegor, säger han.

Han menar att det är bättre än att bara koppla in en konsult som levererar en rapport.

– Jag tror att det blir effektivare för då känner alla ett ägarskap i frågan när man har jobbat upp förståelsen för att vardagen med förebyggande underhåll är lugnare och säkrare än en vardag där du behöver brandkårsutryckningar stup i kvarten.

Har de då sett resultat?

– Ja absolut det tycker jag men det är också en väldigt lång resa som tar tid. Men man märker på morgonmöten att säkerheten är först på agendan.

Bland alla involverade finns en acceptans att inte hetsa utan att ta det lugnt och systematisk samt göra ordentliga grundorsaksanalyser.

Vi ber Lennart Eberleh att titta in i kristallkulan för hela branschen.

– Det kommer tas fram ofantligt många fler produkter inte minst från restströmmar från våra bruk. Det är inte för inte som man kallar dem biokombinat och inte massabruk längre.

Han nämner all den forskning som sker inom ligninområdet, till exempel tillverkning av kolfiber men även utveckling av transparenta papper baserat på cellulosa.

– Vi sitter på väldigt många lösningar. Det finns en framtidstro och utvecklingsvilja som är helt fascinerande.