Byråkrati och otydlighet stora hinder för massåtervinning
För ett par år sedan konstaterade Carl Zide, i dag på återvinningsföretaget Massbalans, att Sverige konkurrerade med Rumänien och Grekland om bottenplatserna i en cirkulär rankinglista som visade återvinning av stenmaterial och betong i de europeiska länderna.
Han berättade då att det som förenar de länder som är bäst på återvinning är att alla har en modern avfallslagstiftning, end-of-waste-kriterier och en tydlig nationell samordning – och där hamnade Sverige på efterkälken.
Under hösten har Massbalans, med stöd av Pinpointer, genomfört Sveriges hittills största undersökning om utmaningar och möjligheter kring hantering av schaktmassor. Drygt 700 byggare, återvinnare, tillsynsmyndigheter, konsulter och beställare har besvarat ett antal frågor och svaren är förvånansvärt likartade. För att uttrycka sig snällt visar undersökningen att det fortfarande finns potential till förbättringar. Inte mycket pekar på någon större förbättring under de senaste två åren.
Undersökningen visar bland annat att mer än nio av tio svarande anser att det finns hinder för återvinning i Sverige. Drygt åtta av tio tycker att det har blivit svårare att återvinna under de senaste tio åren. Enligt de svarande är de största hindren mot återvinning byråkrati och otydlighet.
Bland annat riktas hård kritik mot flertalet av Naturvårdsverkets vägledningar eftersom de, enligt undersökningen, ger utrymme för väldigt många olika tolkningar som gör att varje ärende kan bedömas på helt olika sätt.
Även kommunerna får mycket kritik – framför allt på grund av handläggningstider som bedöms vara allt för långa. Genomsnittstiden från anmälan till besked anges till lite mer än nio veckor, för Stockholms del handlar det om nästan elva veckor.
– De sena svaren är en stor hämsko. Det är betydligt sämre att få ett nej efter nio veckor än efter en, säger Carl Zide.
För många handläggare – speciellt i glesbygd – kompliceras arbetet av att de stora brister som finns i vägledningarna kompletteras med att antalet ärenden kan vara så få att tjänstemännen inte hinner få den erfarenhet som behövs för att kunna fatta snabba och optimala beslut i de ärenden som landar på deras skrivbord.
Ett tips från Sofia Widengren, hållbarhetschef på Pinpointer, är att försöka hitta sätt att samverka med andra i väntan på tydligare vägledningar.
Undersökningen lyfter också fram att tillsynsmyndigheter i dag generellt betraktar allt material som misstänkt. I stället borde mer hänsyn tas till den så kallade avfallshierarkin som något föenklat betyder att avfall i första hand ska förebyggas, men om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet.
– Lagstiftningen är framtagen för att skydda samhället mot avfall. Dit hör knappast bergmaterial och åkerjord. Det är material som i stället borde ses som resurser, säger Martin Tengsved, återvinningschef på Swerock.
Samtidigt är en allmän uppfattning att fler faktorer än föroreningar måste vägas in när möjligheten till återvinning ska bedömas. Det kan vara faktorer som minskat uttag av jungfruligt material och minskat transportarbete.
Carl Zide passar på att avliva en falsk myt som säger att miljöinspektörerna är motståndare till återvinning och att det är anledningen till att Sverige ligger så långt efter andra länder avseende återvinning inom byggbranschen.
– Sanningen är att det råder stor samsyn bland byggare, återvinnare, beställare och miljöinspektörer om vad som är fel med dagens system och vad vi bör göra för att både öka återvinningen och förbättra skyddet av miljön, säger Carl Zide.
Primärt handlar det då om att förenkla reglerna för återvinning av överskottsmaterial, något som efterlyses av 98 procent av byggarna och samtliga miljöinspektörer som besvarat undersökningen.
I det arbetet pekas digitaliserade processer ut som en viktig väg framåt. 82 procent av de svarande tror att det leder till enklare och snabbare dokumentation, 71 procent till kortare handläggningstid och mer än hälften räknar med att resultatet blir att såväl återvinning som spårbarhet ökar.
– Digitalisering innebär stora möjligheter för en mer hållbar masshantering genom att det kan ge en snabbare överblick och tillgång till många olika mottagningsalternativ på marknaden. Ju fler alternativ varje byggprojekt har desto lättare blir det att hitta mottagare som kan återvinna materialet inom korta transportavstånd vilket innebär såväl miljömässiga som ekonomiska besparingar. Digitala tjänster ger också nya möjligheter till en bättre miljöuppföljning, säger Sofia Widengren.
Andra tydliga önskemål är att vägledningen ska vara gemensam över hela landet (93 procent) och mer resurser till tillsyn (87 procent). Inte minst det sistnämnda tillmäts väldigt stor betydelse, bland annat för att minska risken för mindre seriösa och till och med kriminella aktörer ska etablera sig. Här finns en allmän inställning från alla berörda att det måste löna sig att göra rätt. Mindre seriösa element ska inte göra sig besvär.