Regeringens beslut togs emot med blandade känslor. Naturskyddsföreningen meddelade omedelbart att beslutet kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Däremot togs beslutet emot mycket tacksamt av bland annat byggnäringen som dock betonar att fristen på drygt ett år långt ifrån är tillräcklig. Den akuta risken för cementbrist är visserligen eliminerad, men bara under en begränsad tid.
– Det är positivt att regeringen prövat ansökan och gett Cementa ett tillfälligt tillstånd. Att det blev omkring ett års tillstånd i stället för de tre år som vi ansökt om kommer dock att vara utmanande, säger Karin Comstedt Webb, chef för hållbarhet och samhällskontakter inom Cementa och Heidelberg Cement norra Europa.
– Ett år är en mycket kort tid för att få ett nytt tillstånd på plats. Vi förutsätter nu att de myndigheter som är inblandade i kommande tillståndsprövning agerar skyndsamt och konstruktivt.
Enligt en konsekvensanalys som tidigare gjordes av bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen skulle ett produktionsstopp i Slite hota 175 000 jobb enbart i bygg- och anläggningsbranschen samtidigt som nationen riskerar ett investeringsbortfall som beräknas till 20 miljarder kronor per månad. I vågskålen ligger även att stora industrisatsningar – dessutom med tydlig miljöprägel – i bland annat norra Sverige riskerar att försenas.
– Det här var ett nödvändigt beslut för att undvika ett akut byggstopp. Men regeringen borde ha valt en betydligt längre tillståndsperiod. Svensk industri har en mycket viktig roll i den nödvändiga klimatomställningen, och då behövs trygghet och långsiktiga villkor. Nu lägger regeringen krokben för den nödvändiga klimatomställningen, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
– Bygg- och anläggningsbranschen har en nyckelroll i återstarten av Sverige efter pandemin. Cementkrisen måste lösas för jobben, ekonomin och klimatet, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, välkomnar beslutet, men ifrågasätter också den korta giltighetstiden.
– Att regeringen nu ger ett besked om att Cementa får tillstånd att bryta kalk vid anläggningen i Slite fram till årsskiftet 2022 är välkommet, men det än en nödlösning. Dagens besked innebär att regeringen fortfarande skjuter problemen framför sig, säger han.
– Industrin har långa planeringshorisonter och behöver stabilitet och förutsägbarhet. Tyvärr avvärjer dagens besked inte cementkrisen på ett tillräckligt sätt. Regeringen borde ha fattat beslut om en längre tillståndsperiod för att industrin ska kunna hitta alternativa leverantörskedjor och lösningar. Vi ser därför att dagens beslut inte avvärjer risken för varsel i basindustrin. Hela lösningen är mycket sårbar. Cementkrisen skapar en stor osäkerhet för svensk basindustri.
– Detta är bara ett av flera ärenden där det visar sig att det dysfunktionella systemet kring tillståndsprocesser äventyrar industrins framtid, jobben och den gröna omställningen. Vi ska inte heller glömma att varje ton cement från Sverige är bättre för klimatet än motsvarande volym från Kina, säger Per Hidesten.
Även gruvnäringen drabbas hårt om tillgången på cement skulle minska. Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin, är inte imponerad över beslutet.
– Situationen är absurd. Politiken vill alltså att Sverige - på bara ett år - ska ställa om till importberoende, för det är det dagens besked innebär i praktiken. Det är negativt både för klimatet och försörjningstryggheten, säger Maria Sunér
Regeringens beslut innebär att ett nytt tillstånd måste finnas på plats redan 1 januari 2023.
– Det här ger ett oerhört kort tidsspann att söka ett förnyat tillstånd. Med dagens system för tillståndsprövning är det i princip omöjligt att ha ett nytt tillstånd på plats inom ett år. Då kommer vi i stället att ha en liknande situation som nu. Cementkrisen är inte alls avvärjd på något annat sätt än rent momentant, säger Maria Sunér.