Brister i järnvägsnätet i Stockholm-Mälarregionen är ett hinder för en grön nystart i regionen efter pandemin, enligt Mälardalsrådet. Foto: Niklas Björling – Mälardalstrafik

Sex miljarder kronor. Det är kostnaden för trängsel och förseningar enbart i Stockholms län – varje år. Det menar Mälardalsrådet, en samverkansorganisation för kommunerna och regionerna i Stockholm-Mälarregionen, som nu kräver en rejäl satsning på det befintliga järnvägsnätet i området kring Mälaren.

– Våra regioner är eniga om att det behövs en övergripande satsning på spåren i Stockholm-Mälarregionen för att kunna upprätthålla regionaltågstrafiken och begränsa förseningar som snabbt sprids vidare i landet. Åtta av tio tågresor i Sverige startar eller slutar i Stockholm, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande i Mälardalsrådet och trafikregionråd i Region Stockholm.

Uppfattningen att järnvägsnätet behöver en rejäl uppgradering har bred uppslutning bland politiker, oavsett blocktillhörighet.

– I Stockholm-Mälarregionen skapas hälften av Sveriges BNP. För att regionen ska klara kompetensförsörjning och matchning måste underhållet och infrastrukturen hålla samma takt som arbetsmarknadsutvecklingen. I dag slår trasiga spår och växlar direkt mot tågpendlarna. Med ständiga trafikstörningar fungerar inte tågpendlingen och vardagspendlarnas livspussel försvåras, säger Monica Johansson (S), vice ordförande i Mälardalsrådet och regionstyrelsens ordförande i Region Sörmland.

I ett gemensamt debattinlägg i Dagens Samhälle hävdar de sju regionerna att den bristande infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen hindrar regionernas gröna nystart efter pandemin.

”Tillsammans investeras mer än 16 miljarder kronor i tåg för den storregionala kollektivtrafiken, men utan fungerande spår kommer inte pendlarna att välja tåget. Nu måste staten vara tydlig och matcha klimatambitionen”, står det bland annat.

Ett av budskapen är att mycket står på spel, inte minst för klimatet. ”Transporterna inom landet utgör en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Om fler väljer att parkera bilen och i stället reser med kollektivtrafiken skapas stora klimatnyttor. Men då måste pendlarna kunna lita på att tåget går som tåget”, skriver regionerna.

Regionerna lyfter framför allt fram tre insatser som de anser borde införlivas i Trafikverkets förslag till nationell transportplan:

• Prioritera pendlarna. I dag har långväga tåg företräde när Trafikverket planerar tågtrafiken. När både långväga trafik och pendlarnas regionaltåg trängs på spåren måste vardagspendlarna prioriteras, en diskussion som var mycket aktuell för några år sedan då det framför allt handlade om den flaskhals som den så kallade getingmidjan innebär.
• Förbättra underhållet. Underhållskontrakten borde styra utförarna att prioritera förebyggande underhåll framför utryckning vid akuta fel.
• Trimma järnvägsnätet, enligt modellen många bäckar små... Små insatser på spåren i Stockholm-Mälarregionen förbättrar tågresandet i hela landet är budskapet. Det kan handla om att öka spårkapaciteten i Örebro, åtgärda signalsystemet vid Ransta, byta de slitna växlarna på Nyköpingsbanan eller förlänga en kontaktledning på Uppsala central.