Behovet av billig solcellsteknik växer, nu har KTH-forskare gjort framsteg med perovskitsolceller som kostar mindre att tillverka än traditionell teknik baserad på kisel.
Redan för tolv år sedan såg de första perovskitsolcellerna dagens ljus när forskare från Toin University i Japan introducerade dem för omvärlden. Då var tekniken inte särskilt stabil, och verkningsgraden låg på 3,8 procent. Sedan dess har det hänt en hel del.
Numera är perovskitsolceller lika effektiva när det gäller att omvandla ljus till elektricitet som kiselsolceller eftersom de idag är mycket bättre på att absorbera solljus.
Extra intressanta är perovskitsolceller när det gäller prisbilden eftersom de är betydligt billigare att tillverka än sin kiselbaserade kusin. När allt fler solcellsparker byggs blir detta en viktig parameter.
Givetvis finns det även nackdelar. En av dem är de inte tål fukt, något som nu är på väg mot en lösning som lyfts fram i den vetenskapliga tidskriften Communications Materials efter KTH:s forskning och som därmed gör det möjligt att starta kommersiell produktion av perovskitsolceller.
– Perovskitsolceller förutspås bli nästa stora grej inom fotovoltaik, det vill säga tekniken som omvandlar ljusenergi från solen till elektrisk energi genom solceller. De har tidigare varit instabila i kontakt med vatten, men vi har tagit ett stort steg framåt på det området, säger James Gardner, forskare på avdelningen Tillämpad fysikalisk kemi vid KTH i en kommentar.
Det forskarna gjort är att de doppat perovskitsolcellerna i en vattenavvisande molekyltunn förening, också den perskovitbaserad.
– Vanligtvis löses perovskit upp ögonblickligen vid kontakt med vatten. Vi har bevisat att vårt material överlever flera minuter helt nedsänkt i vatten. Vidare så behåller de solceller som vi byggt av materialet sin verkningsgrad i över 100 dagar efter att de tillverkats.
Allt fler solcellspaneler monteras upp runt om i världen och i dagarna börjar Sveriges största solcellspark byggas utanför Motala.
BREAKING