Nattsvarta rubriker om pappersmaskiner som stänger men samtidigt nyheter om miljardinvesteringar vid de svenska bruken. Hur mår egentligen massa- och pappersindustrin? Vi lät frågan gå vidare till Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk hos Danske Bank.
– Det står förhållandevis bra till med svensk pappers- och massaindustri. Jag är mycket imponerad över hur branschen klarat kollapsen på tryckpapper. Industrin är faktiskt vitalare än vad den varit under en mycket lång tid, säger Johan Freij.
Han menar att för ett tiotal år sedan såg det riktigt mörkt ut med dålig lönsamhet och stora neddragningar. Branschen har sedan lyckats vända detta till något positivt och skogssektorn har varit en bubblare på börsen de senaste åren . Johan förklarar framgångsfaktorn.
– Framförallt har det funnits ägare som haft råd och vågat investera offensivt samtidigt som och man vågat stänga i tid. De som stänger nu är de som har möjlighet att lägga över resurserna på andra framtidssegment.
Han nämner bland annat SCA och Stora Enso som både lagt ned och satsat men även Södra och BillerudKorsnäs som de senaste åren gjort miljardinvesteringar.
Det gäller dock att satsa på rätt saker. Användning av tryckpapper till tidningar, magasin eller kopieringspapper har stadigt minskat under de senaste tjugo åren och var en orsak till nedläggningsvågen som pågått under en tid.
– Revolutionen från tryckt till digitalt är ett paradigmskifte och tryckpapper kommer fortsätta nedåt, det finns ingen som tror något annat.
Det innebär enligt Johan att vi troligen kommer få se fler pappersmaskiner som kommer att läggas ned.
– Var nedläggningen kommer ske är nästa fråga. Kommer de ske i Centraleuropa eller kommer de att ske i Norden, det vet vi inte. Jag tror både ock.
Genomsnittlig lönsamhet för nordiska massa och pappersföretag 1993-2019. Diagram: Danske Bank
Vad är det då som räddat branschen när tryckpappersförsäljningen gått ned. En del har satsat på kartongtillverkning till olika typer av pappersförpackningar både för livsmedelshantering och för den växande e-handeln. Andra satsar på att tillverka och sälja enbart massa, så kallad avsalumassa.
– Det har varit väldigt lönsamt att producera och exportera avsalumassa då behovet ökar kraftigt i Kina och övriga Asien. Det innebär också att förädlingsgraden minskar och ju mindre förädlad en produkt är desto större volatilitet är det så man måste tåla perioder när det går sämre, förklarar Johan.
Var nedläggningen kommer ske är nästa fråga. Kommer de ske i Centraleuropa eller kommer de att ske i Norden, det vet vi inte. Jag tror både ock.
Johan Freij om pappersbruk för tidningspapper.
Johan menar att lägre förädlingsgrad innebär mindre personal och lägre intäkter till Sverige som land och han hoppas och tror att de framtida investeringarna kommer att ligga längre ut i förädlingskedjan.
– Jag hoppas det kommer ske mer investeringar på skogskemisidan där det finns en stor potential.
Med skogskemi menar Johan processer där man framställer kemiska produkter från skogen, till exempel bioplaster.
Här finns redan en del goda exempel, han nämner till exempel Stora Enso med flera som nu satsar på att förädla ligninet i veden. Andra viktiga delar att satsa på är biodrivmedel för det kommer ta lång tid innan dagens fordonsflotta är skrotad.
Hur skogsindustri har investerat i Sverige jämfört med Kanada. Sverige i orange. Diagram: Danske Bank.
En annan del inom skogsindustrin som går bra är sågverken som Johan menar är en framtidsbransch då sågat trä i byggnader långvarigt binder koldioxid och ersätter i många fall betong med stora utsläpp.
– Sågverken är inne i en exceptionell god lönsamhetsperiod för tillfället. Och där kan vi se framför oss ökade investeringar i effektiviseringar och i ökad förädlingsgrad. Det är positivt för alla och inte minst för klimatet.
Även om det i stort går bra ser han saker som branschen måste fundera kring. Det gäller bland annat idéer inom EU kring nya regelverk som presenterats senaste tiden och som kan innebära mer styrning av det svenska skogsbruket. Förslagen är tänkta att stärka EU:s klimatarbete.
När Johan talar med personer i branschen är många oroliga för att EU:s förslag ska leda till detaljstyrning av skogsbruket med modeller som inte passar i Norden. Det skulle kunna innebära förändringar i råvarutillgången som i sin tur ger en osäkerhet för pappers- och massaindustrin.
– Ska du bygga ett bioraffinaderi kostar det ett antal miljarder och då måste du känna dig trygg med att villkor och råvarutillgång är stabila framöver annars finns risk att investeringarna uteblir och reglerna som var ämnade att främja miljön och klimatet blir kontraproduktiva, säger Johan.
BREAKING