Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen och Klimat- och miljöminister Per Bolund vid presskonferensen. Skärmdump: Regeringens presskonferens

Av Martin Wanerholm den 8 september 2021 13:20

Regeringen anser takten i klimatarbetet måste öka och vill därför satsa mer i den kommande höstbudgeten. Klimat- och miljöminister Per Bolund och finansmarknadsminister Åsa Lindhagen presenterade idag delar av den kommande höstbudgeten. 

Det finns sedan tidigare gröna kreditgarantier som företag kan använda vid stora industriinvesteringar. Ramen för dessa höjs från 15 till till 50 miljarder kronor för 2022. Kreditgarantierna kan ges till industriinvesteringar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor. Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet och ha en maximal löptid om 15 år.

Industriklivet där företag kan söka bidrag för att  utveckla lösningar som minskar utsläppen inom industrin utökas med 217 miljoner till totalt 909 miljoner kronor under 2022.  
− Svensk industri ligger i framkant inom den hållbara teknikutvecklingen och det finns en stor vilja att ställa om. Industriklivet är mycket uppskattat bland industriföretagen. Satsningen bidrar till att utveckla den teknik som idag inte är kommersialiserad, men som kommer vara nödvändig för att minska många av utsläppen inom den tunga industrin. Det är också så vi stärker vår konkurrenskraft och skapar framtidens jobb, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

För att nå negativa utsläpp av växthusgaser krävs kompletterande åtgärder vid sidan av omfattade utsläppsminskningar. Avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid (så kallad bio-CCS) kan bidra till negativa utsläpp.
Regeringen föreslår därför att ett system för driftstöd för bio-CCS i form av omvänd auktionering ska införas under 2022.
En första omvänd auktion där de aktörer som kan leverera tjänsten till lägst kostnad vinner anbudet planeras att genomföras 2022. Den första utbetalningen kommer att göras efter inlagring av koldioxid med utbetalning från 2026. 

För att stärka långsiktig konkurrenskraft och främja en snabb omställning till ett digitalt och hållbart samhälle finns inom EU så kallade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI). Sverige deltar redan i två projekt på batteriområdet, och Energimyndigheten har fått i uppdrag att förbereda svenskt deltagande i vätgasprojekt med syfte att minska utsläppen i industrin. För att säkerställa att Sverige kan delta i projekten behövs samordning och finansiering. Regeringen föreslår därför en satsning om 100 miljoner kronor år 2022 utöver de 200 miljoner  som avsattes i budgetproposition 2021. 

För att driva arbetet med ett grönt och digitalt omställningslyft föreslår regeringen att tillföra Tillväxtverket ytterligare 92 miljoner kronor 2022. Myndigheten föreslås även få ytterligare 8 miljoner under 2022 för en förlängning av Jobbsprånget. Satsningen, som bygger på arbetet inom regeringens samverkansprogram för Näringslivets digitala strukturomvandling samt Näringslivets klimatomställning ska stärka både etablerade och yngre företags förmåga att hantera den gröna och den digitala omställningen, inklusive att förbättra företagens motståndskraft och hantering av kommande kriser. Till målen hör ökad konkurrenskraft, minskade utsläpp samt bättre resursutnyttjande i näringsliv och industri.

Hur satsningarna ska finansieras redovisades inte vid pressträffen.