23948sdkhjf

Ledare: Genom eld och vatten

Under sommaren har vi lärt oss att lagens kvarnar mal på tok för långsamt och att det är en beklämmande brist på helhetssyn i miljötillståndsprocessen.

Trots coronatider var det med en viss känsla av lättnad som vi gick in i semesterperioden. Regeringen hade under våren under stor vånda tagit ett par kontroversiella, men ack så nödvändiga beslut. Det första om vissa anpassningar i lagen om anställningsskydd och det andra om en friare hyressättning vid nyproduktion av bostäder – två beslut som i hög grad kan medverka till att minska klyftorna i det svenska samhället.

Något förvånande valde dock Moderaterna och Kristdemokraterna att sänka det angelägna förslaget om friare hyressättning för att i stället värna om den planekonomi som lägger grunden till dagens dysfunktionella bostadspolitik.

Sommaren blev dessutom en hårdhänt påminnelse om vilken känslig värld vi lever i med såväl häftiga skyfall och översvämningar som våldsamma och omfattande bränder.

Boven i dramat är, enligt de flesta, mänsklig påverkan som resulterat i allvarliga klimatförändringar. Därför är också den så kallade cementkrisen djupt olycklig, inte bara för att den får en förödande inverkan på svensk ekonomi utan också för att den kommer att innebära ett kraftigt avbräck i det absolut nödvändiga miljöarbetet.

Mark- och miljööverdomstolen, som sade nej till Cementas fortsatta kalkbrytning i Slite, kom till ett annat beslut än vad Mark- och miljödomstolen tidigare gjort, men det är inte där problemet sitter. Problemet finns dels i den långa handläggningstiden, dels i att domstolen inte får ta hänsyn till hur beslutet påverkar den globala miljöbelastningen.

Därför blev facit den här gången att domstolen bara gav Cementa knappt fyra månader på sig att hitta en lösning samtidigt som samtliga alternativ medför ökad miljöbelastning. Mot det måste förstås vägas miljövinster i Slite om än med minskad sysselsättning som ytterligare barlast i den negativa vågskålen.

Under sommaren har vi lärt oss att lagens kvarnar mal på tok för långsamt och att det är en beklämmande brist på helhetssyn i miljötillståndsprocessen. I en tid när insikten om värdet av att preppa växer sig allt starkare är det också märkligt att så många vill avhända sig möjligheten till självförsörjning.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.079