2

Bilder

Kabeldike för SydVästlänkens södra del. I den södra delen, mellan Barkeryd och Hurva, används likströmsteknik för att överföra stora mängder el från mellersta Sverige till landets södra delar. Foto: Svenska Kraftnät

Av Martin Wanerholm den 3 augusti 2021 07:40

I södra Sverige är konsumtionen av el ibland större än produktionen. Här finns dessutom flera elförbindelser till andra länder. Därför beslutades att bygga Sydvästlänken som skulle kunna överföra el från mellersta Sverige till södra delen, via bland annat likströmskabel HDVC. Den skulle varit klar i december 2014 men först nu har den tagits i drift. 
– Det är med lättnad vi nu kan konstatera att HVDC-länkarna ingående i SydVästlänken uppvisar den funktionalitet/tillförlitlighet vilket inbär att nu och framöver kan vara en del av stamnätet. Sedan är det högst beklagligt att det tagit så lång tid att nå hit, säger projektledare Sverker Ekehage i en intervju med oss. 

SydVästlänken har en kapacitet att transportera 2 x 600 megawatt, motsvarande ungefär vad två kärnkraftsreaktorer producerar. Svenska kraftnät bedömer att SydVästlänken kommer öka överföringskapaciteten mellan mellersta och södra Sverige med 25 procent.Totalt är det en investering på 7,3 miljarder kronor vilket är Svenska kraftnäts största investering i transmissionsnätet någonsin 

Sydvästlänken består i sin helhet av tre nya växelströmsstationer, två nya omriktarstationer, 19 mil markkabel och 25 mil luftledning mellan Närke och Skåne. Förbindelsen består av två delar som möts i stationen Barkeryd strax norr om Nässjö. Den norra delen har varit klar sedan tidigare. Den södra delen, som nu tagits i drift, består av en 25 mil lång likströmsförbindelse (HVDC) mellan stationerna Barkeryd och Hurva. Längs en sträcka på sex mil sker överföringen med luftledning och resten är markkabel. 

– Sydvästlänken är ett viktigt steg för att stärka elförsörjningen i söder och minska skillnaden i elpriserna mellan mellersta och södra Sverige, säger energiminister Anders Ygeman.  

Varför har driftsättningen försenats ett antal gånger under årens lopp?
– Ytterst handlar det om vikten av att vi har ett säkert och robust stamnät, utifrån detta ställs det höga krav på funktionalitet, stabilitet och tillförlitlighet för de anläggningar som kopplas in på stamnätet. Innan man kan se i den provning som utförs att anläggningen uppvisar acceptabla resultat kan den inte tillåtas kopplas in mot stamnätet. Orsaken till större delen av de förseningar som har varit är mjukvarubaserade funktions- och stabilitetsrelaterade, säger Sverker.

Den som följt de pressmeddelanden som genom åren skickats ut har sett att projektet försenats många gånger bland annat beroende på förseningar hos leverantören, GE Grid (tidigare Alstom). När väl sedan utrustning var på plats identifierades en del problem bland annat fick 570 skarvar på kablarna bytas ut och mjukvara fick uppdateras. Sista året spelade även covid-19 in då provdriften inte kunde genomföras som planerat. 

Vi frågar Sverker om allt nu är helt klart eller om det återstår något ytterligare arbete.
– Även om länkarna nu kan nyttjas fullt ut så återstår det ett arbete med att genomföra vissa förbättringar, kvarstående arbeten samt rätta till mindre felaktigheter som bl.a. besiktningsanmärkningar.