En ny studie av forskare på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet i samarbete med Umeå Energi visar att när dessa produkter hamnar i hushållsavfall kan PFAS läcka ut i naturen.
Förutom att vara fett- och vattenavvisande är PFAS mycket stabila, bryts inte ner i naturen och kallas därför ibland ”evighetskemikalier”. Under det senaste decenniet har flera fall av dricksvattenförorening av PFAS kopplat till brandskum uppmärksammats i Sverige. Uttjänta produkter som innehåller PFAS hamnar förr eller senare i vårt avfall. Det är sedan tidigare känt att avfallsdeponier är en källa till PFAS. I Sverige är det dock inte tillåtet att deponera brännbart avfall, istället är avfallsförbränning med energiåtervinning den vanligaste metoden för omhändertagande.
I ett projekt vid Umeå universitet vill forskare ta reda på vad som händer med PFAS i avfallet när det förbränns. Eftersom behovet av energi och fjärrvärme varierar under året lagras ofta avfall i anslutning till förbränningsanläggningarna för att täcka behovet under kalla vintrar.
För att undersöka i vilken grad det lagrade avfallet kan laka PFAS provtogs dagvatten från ett avfallsupplag under sex månader 2019. Dagvattnet analyserades för ett 30-tal vanligt förekommande PFAS.
– Av de vanligaste PFAS hittade vi samma typer och halter som man hittat i lakvatten från deponier. Även om utsläppen av PFAS från enskilda anläggningar inte är alarmerande höga så är det väldigt många olika utsläppskällor. Det är en situation med ”många bäckar små” som är utmanade att hantera, säger Sofie Björklund, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, och en av forskarna bakom studien.
.
Projektet startades på initiativ av Umeå Energi, för att få kunskap om vilken betydelse PFAS har inom deras verksamhet.
– I och med rapporterna om förorening av dricksvatten har branschen fått upp ögonen för vilka problem PFAS kan orsaka. Vi vet att PFAS finns i avfallet som kommer till våra anläggningar, men lite är känt om hur de beter sig i förbränningen och i dagsläget finns inga riktlinjer att följa. Genom att medverka i och medfinansiera det här projektet vill Umeå Energi hjälpa till att sprida kunskap om hur PFAS beter sig i en förbränningsanläggning för att sen kunna hitta åtgärder som gör påverkan på omgivningen så liten som möjligt, säger Åsa Benckert miljöingenjör på Umeå Energi.
Projektgruppen fortsätter nu sitt arbete med att undersöka vad som händer med PFAS när avfallet förbränns. Här finns många frågor att besvara.
– Vi vet inte om de bryts ner fullständigt eller bara delvis, vilka nedbrytningsprodukter som bildas, och via vilka vägar dessa nedbrytningsprodukter kan ta sig ut i miljön. Det är viktigt att inse att när PFAS väl finns i naturen är de mycket svåra att bli av med. Eftersom PFAS har så många olika användningsområden är de totala utsläppen och dess effekter svåra att överblicka, säger Sofie Björklund.
BREAKING