Under våren 2020 trodde alla att Covid-19 skulle klinga av under sommaren för att vara helt borta till hösten samma år. Så blev det inte och när David Lagneholm började jobbet i september kunde han knappt ens gå till jobbet utan fick jobba hemifrån som de flesta andra medarbetare inom Trafikförvaltningen. En märkligt situation. Men han ser ändå ljust på framtiden för Sveriges största kollektivtrafikorganisation som normalt hanterar flera miljoner resor dagligen.
Vad fick dig att ta jobbet som vd för Sveriges största kollektivtrafikorganisation?
– Det var något jag aldrig tvekade om att säga ja till när jag fick frågan. Kändes direkt som ett väldigt fint uppdrag – för mig som gillar trafik- och samhällsbyggnadsfrågor är Trafikförvaltningen i region Stockholm platsen man ska vara på. Det känns mycket meningsfullt att få vara del av regionens samhällsutveckling, något som är både utmanande och roligt.
– Sedan kunde väl ingen ana vad det skulle innebära att ta ett sådant här jobb mitt under en brinnande pandemin.
Och vad kan du ta med dig från ditt förra jobb som säkerhetsdirektör vid MTR Nordic?
– Mycket! Jag var där i sju år, först som trafikdirektör med ansvar för trafiken i tunnelbanan, sedan var jag två år som säkerhetsdirektör i Nordic med ansvar för övergripande säkerhets- och trygghetsfrågor för tunnelbanan, pendeltågen och dessutom MTR Express. Så jag har lärt känna kollektivtrafiksystemet i Stockholm, framför allt den spårbundna delen, samtidigt som jag också lärt känna Trafikförvaltningen ur ett entreprenörsalternativ.
– Sedan har jag rätt bra koll på både trafik- och tillståndsfrågor om än framför allt när det gäller spårbunden kollektivtrafik. Allt det har jag så klart nytta av i mitt nya jobb som vd för SL.
Kan du säga lite om hur ni arbetar med trygghetsfrågor inom SL?
– Jag jobbade som sagt med trygghetsfrågorna även under min tid på MTR men då mer kopplat med det som jag ansvarade för där. Nu inom hela kollektivtrafiken så har tryggheten i och med pandemin fått ett vidare begrepp, detta med att inte riskera att bli smittad. Just i denna tid har de pandemin tagit över lite i förhållande till de traditionella trygghetsfrågorna som vi ändå jobbat länge med och tycker är mycket viktiga.
– Egentligen är tryggheten inom kollektivtrafiken ett brett begrepp som gäller hela resan från dörr till dörr. Vi har vår Trygghetscentral dit både resenärerna och de som jobbar inom kollektivtrafiken kan vända sig alla dagar på året, hela dygnet, det är alltid öppet. Till det kommer vår nya ”Trygghetschatten” som vi körde igång i höstas och som blivit relativt populär även om det fortfarande är fler som ringer.
Den nämnda Trygghetscentralen styr alla trygghetsresurser som finns inom SL:s system, exempelvis trygghetsvärdarna som kontrolleras därifrån. Till det kommer Samverkan Stockholmsregionen, SSR, som drivs av regionen och där SL är en aktiv part. SSR är ett samarbete mellan polis, räddningstjänst, brandförsvar, Trafikverket med flera som kan gripa in när så kallade speciella händelser inträffar: exempelvis demonstrationer, fotbollsderbys och liknande. Händelser som under en period kan ha stor inverkan på kollektivtrafiken.
– Just nu blir det ju inte så mycket stök vid fotbollsmatcher i Stockholm eftersom pandemin ännu inte tillåter så mycket publik, säger David Lagneholm. Så vi väntar oss i vart fall inledningsvis en lugn säsong när det gäller den typen av trygghetsfrågor.
– Ett mycket viktigt område är den kravställning på uppföljning som vi har på våra trafikavtal: Det ska vara rent och snyggt på stationerna och i fordonen. Det ska inte vara klotter och skadegörelse, vi ska även vara bra belysning på såväl stationerna som i fordonen.
Som David Lagneholm ser på saken är det viktigt att agera snabbt mot skadegörelse och klotter: Om något är trasigt blir det snabbt fler saker som slås sönder, finns ett klotter kvar får det snart sällskap av mer klotter mycket snabbt:
– Det är mycket lättare att klottra på en klottrad vägg helt enkelt!
Vad gör ni mer för att öka säkerheten och tryggheten i om omkring kollektivtrafiken?
– En viktig sak är våra trygghetsvandringar. Många undersökningar pekar på att den kanske största otryggheten inte upplevs ombord på fordonen eller stationer där oftast vår personal finns närvarande. Utan den största otryggheten är att ta sig från hemmet till kollektivtrafiken, till stationen. Och då har vi alltså trygghetsvandrare som befinner sig ute runt hållplatser och stationer för att på plats undersöka hur det ser ut. Det handlar om tvärfunktionella grupper där representanter från kommuner, staden, polis, trafikentreprenörer liksom ansvariga för renhållning och underhåll av fordon är involverade. Visst, det är ett brett område men vi tar det på största allvar. Det ska vara tryggt att resa med kollektivtrafiken.
"Det är många som tar på sig smittskyddsexperthatten i dessa tider.”
– Eftersom jag arbetat med säkerhetsfrågor tidigare så har jag i alla fall en hel del kunskap i området.
Ansiktsmasker i kollektivtrafiken – rekommendationen kom ganska sent – vad anser du om det?
– Ja, rekommendationen trädde i kraft 7 januari. Då hade vi redan genomfört ett intensivt arbete under hela julhelgen för att få det här på plats. Däremot är det lite svårt för mig att uttala mig om tajmingen för när rekommendationen kom och varför den kom just då. Det är många som tar på sig smittskyddsexperthatten i dessa tider. På något sätt är det ändå så att jag anser att vi måste följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer. Och det är något som SL har gjort under hela pandemin. Vi har också ett nära och bra samarbete med Smittskydd Stockholm som vi träffar på digitala möten varje vecka för att diskutera läget i trafiken och läget på smittskyddssidan.
– Personligen tycker jag att det är bra med rekommendationen om att använda ansiktsmasker. Om det kan bidra till en minskad smittspridning om en aldrig så liten så känns det bra och rätt.
Till skillnad från många andra länder i Europa är ansiktsmasken en rekommendation i Sverige, inte ett lagkrav med hot om vite. Sannolikt är det därför som användningen av munskydd inom kollektivtrafiken inte är hundraprocentig, enligt David Lagneholm. Men informationen är massiv genom alla kanaler så ingen kan missa att användandet av ansiktsmask rekommenderas i alla fall.
Corona-pandemin har slagit hårt mot alla, inte minst kollektivtrafiken – kan du berätta lite om läget just nu?
– Vi kör allt vi har under pandemin i stället för att dra ner trafiken på grund av det minskade resandet. Tvärt om har vi satt in i storleksordningen 50 000 extra bussavgångar under 2020 och vi har utökat turtätheten under rusningstid på tunnelbanans blå linje där det varit mest trängsel.
– Det är verkligen inte trångt i SL-trafiken jämfört med situationen före pandemin: vi har ungefär 50 procent nu jämfört med den beläggning vi hade 2019 som är det senaste normalåret. Helåret 2020 hade en beläggning på 64,5 procent, till stor del på att januari, februari och halva mars det året fortfarande hade normal beläggning. När väl pandemin slog till och rekommendationerna trädde i kraft har vi i princip sett en halvering av resenärsmängden.
– Vårt uppdrag är att minimera trängsel enligt den nya pandemilagen och det gör vi genom att köra full trafik trots att det just nu absolut inte är befogat. Det är läget just nu.
Hur stort är intäktstappet för SL på grund av pandemin?
– Det är stort! Under 2020 gick vi minus 3,9 miljarder kronor på biljettintäkterna. mot budget. Och i princip noterar vi ett tapp på 400 miljoner kronor i månaden i biljettintäkter när vi jämför med 2019. Så det handlar om enorma summor som naturligtvis inte långsiktigt är hållbart om vi ska ha vår ekonomi i balans.
På grund av att bussarnas framdörrar varit stängda under nästan hela pandemin så har många av SL:s resenärer av en eller annan anledning åkt utan att betala. Uppskattningsvis har den här pandemiplankningen drabbat SL med ett intäktsbortfall om 1 miljard kronor.
– När bussarna fått skyddsglas har vi kunnat notera att valideringen gått upp rejält samtidigt som resandet minskat. På något sätt har vissa fått för sig att inte betala tidigare även om jag är fullständigt övertygad om att den stora majoriteten av våra resenärer vill göra rätt för sig.
Dina största utmaningar nu under din första tid som vd – vilka är de?
– Det är svårt att bortse från pandemin här som påverkat allt vi gjort under den här tiden. Men en personlig utmaning har varit att inte kunna få träffa medarbetarna på Trafikförvaltningen. Jag började i september 2020 och ända sedan i våren samma år har rekommendationen varit att jobba hemma så mycket som möjligt, något som blev mycket uttalat i höstas. Alla trodde väl att pandemin skulle klinga av efter sommaren förra åren och att alla skulle kunna komma tillbaka till arbetsplatsen. Men så blev det ju inte.
– Sedan är det svårt att få grepp om verksamheten när man inte kan få träffa sina kolleger. Det är en utmaning. Sedan har det mycket handlat om pandemi och ekonomi, det går inte att komma ifrån.
Kan du lista de största utmaningarna för SL i år och under de kommande två åren?
– Just nu växer inte Stockholm som tidigare, befolkningstillväxten har avstannat på grund av pandemin. Så det är en spännande fråga – hur blir det med tillväxten och befolkningsökningen? Långsiktigt kommer säkert tillväxtprognoserna att ligga fast men vad som händer de närmaste åren är ganska osäkert liksom hur resandet kommer att utveckla sig efter pandemin. Så det är en utmaning att försöka hantera hur resandet utvecklas när restriktionerna så småningom hävs. Hur kommer det nya normala att se ut? Blir det kanske mera normalt att folk jobbar hemifrån? Det finns många studier som pekar på olika tänkbara utvecklingar. Vi som sitter mitt i detta med ansvar för kollektivtrafiken har en svår sits – ska vi anpassa trafiken redan nu för att möta det nya normala som vi tror att det kommer att se ut eller ska vi avvakta lite grand?
– Samtidigt är det nya normala en sak, vi måste också försöka kartlägga hur lång bryggan mellan att pandemin hävs och det nya normala inträffar kommer att bli. Hur uthålliga ska vi vara med att köra en alldeles för stor trafik i förhållande till antalet resenärer som vi har nu för att hantera trängseln. För det kosta väldigt mycket att köra som vi gör nu, samtidigt vill vi inte förstöra en produkt som kan locka tillbaka de resenärer som vill åka med oss lite längre fram när pandemin är över.
Den frågan gäller så klart inte bara Sverige och SL utan hela branschen i hela världen, understryker David Lagneholm.
– Oavsett det har vi väldigt stora pågående infrastruktursatsningar som är under genomförande. Vi har nya tunnelbanan, vi bygger också ny del av Tvärbanan och vi bygger Roslagsbanan. Vi bygger den stora bussterminalen i Slussen och även andra stora infrastrukturprojekt som pågår – allt detta är enormt stora investeringar och givetvis stora utmaningar för SL. Samtidigt väldigt kul att bygga nytt.
FAKTA/David Lagneholm
Ny vd för Storstockholms Lokaltrafik, den i särklass största kollektivtrafikorganisationen i Sverige. David Lagneholm var fram till i våras säkerhetsdirektör vid MTR Nordic AB som kör Stockholms tunnelbana, pendeltåg och fjärrtåg mellan Stockholm och Göteborg. Under sju år har han arbetat på olika positioner inom MTR-koncernent, dessförinnan var det sex år i flygbranschen på SAS.
I grunden är David Lagneholm civilingenjör från KTH i Stockholm men han har också studerat vid Grenoble Institute of Technology och har stor erfarenhet av ledarskap inom hela transportsektorn.