PreZero Recycling är det nya namnet på Suez, efter att de sålt sin svenska verksamhet.
- Nu är vi PreZero. Innan dess har vi varit Suez/Sita under de senaste 20 åren. Idag omsätter vi ca 2,7 miljarder kronor och är 1100 anställda. Vi finns på ett 60-tal orter i stort sett i hela landet. På de orter där vi inte har egen verksamhet har vi partnerskap med underentreprenörer och andra som jobbar inom sektorn så att vi kan lämna nationella anbud och täcka hela Sverige, säger Mårten Widlund när vi inleder intervjun med en kort presentation av verksamheten.
Verksamheten är uppdelad i fyra geografiska områden, eller regioner.
- Dessa innehåller all verksamhet, så vi har inte några direkta affärsområden. Vi har hushållsavfallsinsamling, industriavfallsinsamling, omlastning, sortering, återvinning och deponering på tjänstelistan. Deponi är inte stort idag, utan det är återvinning som är det stora, konstaterar Widlund och fortsätter:
Industriinsamling och de kommersiella kunderna utgör lejonparten i vår verksamhet. Vi hanterar ca 1,4 miljoner ton avfall per år i våra anläggningar, så det handlar om ganska stora volymer. Nästan allt vi tar in på behandlingssidan förädlas och återvinns, det är bara ca 5 % som deponeras. Hela branschen har fokus på återvinning och det är jättekul att se. Tittar vi knappt tjugo år bakåt i tiden var det tvärtom, då återvanns kanske tio procent. Inom hushållsinsamling är PreZero en av de största aktörerna i Sverige.
- Det är spritt mellan 45 kommuner för närvarande. Vi fick nyligen två nya områden i Stockholm till exempel.
Digitalisering spännande område.
- Vi har slutit våra system så att om en kund beställer en tjänst via nätet så genereras allting i vårt system, hela vägen ut till fordonet. Det här blir mer och mer attraktivt och underlättar till exempel för kund, för produktionen och när det gäller rapportering av till exempel farligt avfall, säger Widlund och fortsätter:
- Äldre mjukvaror är en utmaning och gör att det inte är så enkelt som att bara byta ut en mjukvara mot en annan. Alla affärssystem och liknande ska ju helst kunna prata med varandra och det tar tid och kräver utveckling att få på plats.
Man har som mål att öka verksamheten.
- Det gäller då inte bara omsättningen, utan vi vill också växa med en hållbar lönsamhet. Vi har som mål att växa inom olika segment och då främst för att vi ser att vi har fler och fler kunder som vill jobba med oss. Det kommer vi att fortsätta med, för vi har en långsiktig syn på verksamheten och dess utveckling.
Om vi ska komma in på företagets nya ägare, PreZero. Vad är det för verksamhet?
- Om vi börjar i den andra änden, så ägs PreZero av tyska Schwarzkoncernen, ett stort familjeägt konglomerat med 430 000 anställda runt om i världen. De äger bland annat detaljhandelskedjorna Lidl och Kaufland. Schwarz har en hel del tillverkning av egna varor, främst plastprodukter, som säljs i de olika butikerna. Schwarz vill jobba cirkulärt med produktionen av egna varor men även genom att hantera avfallsströmmar, återvinning och avsättning av återvunna produkter för att kunna bli cirkulära. Det är här PreZero kommer in, som har som fokus på att jobba med detta. Namnet står för att visionen är en cirkulär framtid med ”zero waste”, men eftersom vi ännu inte är helt cirkulära är namnet PreZero, förklarar Mårten Widlund.
Lite unikt med Schwarzkoncernen är att man har kontroll på så många delar av värdekedjan.
- Som mål har man till exempel att det ska vara 100 % återvinningsbara förpackningar till de produkter man själv tillverkar åt butikskedjorna senast 2025. Det är en väldigt komplett värdekedja jämfört med många andra, säger Widlund.
- Främst är det plastprodukter. En ny produkt är en blandning av cellulosafibrer från trä och andra växter, men plast är huvudinriktningen. Man jobbar också med att få ner andelen plast i produkterna och förpackningarna.
Idag finns PreZero i nio länder.
- Det pågår diskussioner med Suez om att ta över verksamheter i fler länder, säger Mårten Widlund.
Hade den svenska affären blivit av även om Veolia inte presenterat sina planer på att ta över Suez?
- Ja, det tror jag absolut. De diskussionerna påbörjades innan Veolia presenterade sina idéer kring ett övertagande.
Ägarskiftet kommer enligt Widlund inte att direkt leda till större förändringar.
- Det här är ju bara fyra månader gammalt ungefär. Det handlar nu mycket om att lära av varandra, vad som kan ”importeras” från det nya ägarskapet och vad som kan ”exporteras” i form av våra svenska erfarenheter. PreZero har ett väldigt starkt fokus på cirkularitet, med detaljhandel, egen sortering och att få tillbaka materialflöden i produktionen. Kan vi lära och använda oss av det i Sverige så kommer vi att göra det så snart som möjligt. Det kommer att bli ännu mer tryck i verksamheten när det gäller det cirkulära, säger han.
Vad gör ni för att minska era egna miljöavtryck, till exempel från fordonsflottan?
- De stora utsläppen i vår verksamhet kommer ju bland annat från insamlingsfordonen. Vi följer noga hur mycket CO2 som vår återvinning sparar, men också hur mycket våra fordon släpper ut. För närvarande är det 33 gånger mer CO2 som sparas, än som genereras. Men vi vill minska eller bli av med utsläppen från fordonen när det är möjligt. Vi har en hel del hybrider i fordonsflottan. Det är gashybrider och dieselhybrider med el-påbyggnader. Vi vill fortsätta med detta och eventuellt byta bränslen framöver. Vi skulle gärna elektrifiera men tycker inte riktigt att vi är där än. 850 fordon är svåra att byta över en natt. Samtidigt ser vi att batterikapacitet, ladd-infrastruktur med mera inte finns på plats ännu för att vi skulle kunna elektrifiera helt. Hybriderna klarar sig med vanlig 3-fas 16 eller 32 A som finns överallt, och dessa växer hela tiden. Vi investerar i fordon som kan köras på fossilfria bränslen tills det finns en robust leverans på elfordon och en fungerande infrastruktur. Det är viktigt att få det att fungera i hela produktionskedjan, säger Mårten Widlund.
Hur ser han på upphandlingar som ett verktyg för att öka återvinningen?
- I lagen om offentlig upphandling finns det möjligheter att ställa krav på miljöriktiga lösning och återvunnet material och det borde användas mer. Det är en lågt hängande frukt faktiskt när det gäller att driva på utvecklingen. Det kanske blir dyrare, så det måste finnas en vilja hos beställaren att acceptera extra kostnader för att exempelvis generera mindre utsläpp. Jag säger: Använd detta mer än idag!
Hur ser då marknaden för återvunnet material ut?
- Wellpapp, järn och metall, där finns det en helt fungerande avsättning. Men det är svårare med vissa andra material. Plaster till exempel, där är ett stort problem att jungfrulig plast är billigare och ibland uppfattas som bättre än återvunnet, vilket försvårar avsättningen och därmed återvinningen. Generellt finns det mycket material som skulle kunna användas och det är jättebra att man inom EU börjar tala om styrmedel, såsom t.ex. kvotplikt, så att man verkligen får igång en fungerande och naturlig användning av återvunnen plast. Så småningom kommer styrmedel inte behövas, utan det blir efterfrågan som kommer att styra, tror Mårten Widlund och tillägger:
- Men kvaliteten är väldigt viktig. Det måste vara rätt kvalitet på det återvunna materialet och det kräver att alla steg i kedjan tar sitt ansvar och ser till att det blir rätt. Kvalitetssäkring för det återvunna materialet är mycket viktigt, medan ursprunget är mindre viktigt. Det handlar om att det ska vara helt rätt kvalitet och inte innehålla farliga ämnen.
Ett annat område som är viktigt är en fungerande tillsyn. Vi har ju några aktuella exempel nu på hur det absolut inte får gå till inom avfallshantering och återvinning. Det är synd, det förstör för så många. Både för miljön och att allmänhetens uppfattning påverkas negativt.
Ökar risken för brottslighet på området när avfallet så att säga blir mer värt i framtiden? – Det är svårt att säga, men jag tror nästan tvärtom. Ju mer kvalitetsorienterad och sofistikerad avfallshanteringen blir ju mer krav ställs branschen. Man kan inte samla in något om man inte har avsättning, och här är kvalitetsaspekten avgörande. Det kommer att efterfrågas mer spårning av ursprung, mer kring dess innehåll och digitaliseringen kommer att göra att kunden kan få mer information. Det diskuteras och görs försök med införande av blockkedjeteknik, inte bara av kvalitetsskäl utan också för att säkerställa att allt har gått rätt till, menar Mårten Widlund.
Till sist, när är hela verksamheten omprofilerad till det nya PreZero?
- Planen är att mycket ska vara klart innan sommaren, med omskyltning av fordon och anläggningar och anpassning av arbetskläder med mera. Sedan har vi också ca 45 000 containrar och annan utrustning ute hos kunder och att profilera om dessa kommer att ta ytterligare en tid. Men, vi jobbar intensivt med att klara av detta så fort som det är möjligt, avslutar Mårten Widlund.
BREAKING