23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Nordiske Medier Newsroom

Hannovermässan: Vätgasutmaningarna i Europa 

Det är inte bara i Sverige som vätgas står på agendan utan runt om i hela Europa. Vi har tittat lite utanför landsgränsen.  

Vätgas nämns allt oftare som en viktig faktor både för omställning av den tunga industrin och transportsektorn. I samband med den digitala Hannovermässan har vi lyssnat på en paneldiskussion om vätgasens roll i Europa och vilka utmaningar som finns på vägen.  

En del kanske undrar om det är el som är framtiden eller vätgas. Men det ena behöver inte utesluta det andra menade  Peter Lindlahr från hySolutions som arbetar med vätgaslösningar i Tyskland. El som produceras med till exempel med vind eller sol behöver kunna lagras och transporteras dit där behoven finns och användas när behoven uppstår. Då är vätgas ett bra alternativ.  

 De två systemen tillsammans kan erbjuda fossilfri energi när du behöver den och var du behöver den.  

Men det är inte alltid så lätt att få vätgasen dit där den behövs mest. Stella Bücker från String som ska bygga vätgasinfrastruktur med tankställen för tyngre fordon från norra Tyskland, via Danmark och Sverige upp till Oslo i Norge.   

 Tankställen kan inte alltid placeras där det är störst efterfrågan utan man måste kunna garantera tillgång på vätgas.  

Räcker vätgasen som produceras i Europa till all efterfrågan? Theo Hendriks från det nederländska vätgasprojektet Hymove hade tankar om detta.  

 Europa borde arbeta för att producera den här men för att vara realistisk kan det bara fungera för en del av behovet. Flera länder kommer att bli beroende av import från till exempel Nordafrika.  

Enligt Theo är den stora utmaningen att ingen vill bygga grön vätgastillverkning, som tillverkas genom elektrolys med förnybar el från till exempel vindkraft, om det inte finns efterfrågan och ingen vill satsa på att använda grön vätgas om man inte vet att det finns god tillgång. Idagsläget är produktionen av grön vätgas ännu allt för lågStörre delen av dagens vätgas framställs idag istället från fossil naturgas och med koldioxid som utsläpp, denna kallas ofta grå vätgas se även faktaruta.  

 Produktion, transport och användning måste byggas upp samtidigt. Vi måste acceptera användningen av grå vätgas för annars får vi inte igång efterfrågan, sa Theo.  

Just nu menade Theo att Europa var i framkant när det gäller den nya tekniken.  

 Men resten av världen sover inte.  

Var kommer vätgasen att slå igenom stort först? 

 Vi tror att den tunga industrin kommer att bli de första, de förbereder redan nu vad de behöver och hur de ska göra, sa Peter. 

Stella menade att det var viktigt satsa på transportsektorn.  

  Fordonen finns inte idag men flera tunga aktörer kommer in på marknaden nu.  Vi måste etablera infrastrukturen för tankning nu så att vi är redo när fordonen finns på plats.  

Behöver politiken göra mer för att vätgas ska slå igenom?  

 Politiska ramverk är viktiga men flera branscher driver också på för att visa sin miljömedvetenhet för konsumenterna , sa Nigel Holmes från Scottish Hydrogen & Fuel Cell Association. 

Peter ansåg att politiken behövde arbeta både med morot och piska men han visste också vad han inte ville ha.  

 Vi behöver inte fler visioner eller strategier utan det viktiga är vilka verktyg som finns i verktygslådan, sa Peter. 

Däremot var flera av paneldeltagarna eniga om att det kan behövas offentliga ekonomiska stöd till en början för att starta igång användningen av vätgas men att det sedan finns potential att utvecklas till en bransch som står på egna ben.   

Fakta Vätgas 

Grön vätgas: produceras genom elektrolys av vatten med hjälp av förnybar el. 

Blå vätgas: Större delen av allt väte produceras i nuläget genom ångreformering av fossil naturgas. Om koldioxiden som uppstår samlas in, lagras eller används så processen blir koldioxidneutral kallas det blå vätgas.

Grå vätgas: Koldioxiden från vätgasproduktion genom ångreformering av fossil naturgas släpps ut i luften. Detta är den vanligaste metoden i dagsläget. 

 

 

BREAKING
{{ article.headline }}
0.079