DEBATT
Det är uppmuntrande att läsa att svenska myndigheter inser nödvändigheten av förändringar av våra resor och transporter i Sverige. Det gör däremot inte Trafikverket, vilket framgår av Trafikverkets ”Inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2022-2033 respektive 2022-2037” . Det är ett dokument som är tänkt att styra framtida investeringar i järnvägar och vägar. Det stora antalet remissvar - 228 stycken - visar hur viktig frågan är.
Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket, VTI och Transportstyrelsen vill alla att en stor andel av gods och personresor ska överföras från väg och flyg till klimateffektivare tåg och sjöfart. Även flertalet av våra länsstyrelser betonar vikten av att ställa om vår trafikapparat. Detta bör ske genom att Trafikverket lämnar sin prognosstyrning, som ju har en stimulerande effekt på vägtrafiken. I stället förordar flertalet länsstyrelser att trafikpolitiken ska utformas via målstyrning, som innebär att hänsyn till klimat och miljö ska väga tyngst.
Trafikverkets resignerade syn att det inte går att göra någon större förändring av trafikfördelningen motsäges av många remissinstanser. Dessa föreslår en kombination av åtgärder såsom ändrade regler för reseavdrag i deklarationen, ändrad förmånsbeskattning av p-platser, införandet av kilometerskatt för tunga lastbilar, slopande av banavgifter mm. Tågföretagen har konkreta förslag att elektrifiera alla ännu oelektrifierade banor, så att samma lok kan dra vagnar över hela nätet utan lokbyte. Vidare önskar man ökad kapacitet för vårt järnvägsnät genom nya järnvägar för ökad pålitlighet och återinförande av 50 % statsbidrag för inköp av nya motorvagnar till länstrafikbolagen. Länsstyrelser föreslår generösare statsbidrag till nya cykelbanor. Många remissinstanser efterlyser vidsyntare samhällsekonomiska kalkyler än Trafikverkets nuvarande, som bygger på prognosmodeller, som undervärderar trafikökning av förbättrade järnvägar. Därigenom framstår planerade järnvägsbyggen oekonomiska. Med bättre prognosmodeller, som bekräftats av empiriska data, blir lönsamhetskalkylerna betydligt mer gynnsamma för järnvägen.
Men alla remissinstanserna går inte emot Trafikverkets förslag. Sveriges Åkeriföretag och Bil Sweden stöder nuvarande modell för beräkningar av samhällsekonomisk lönsamhet. Motorbranschens riksförbund och Kungliga Automobilklubben (KAK) föreslår planering för utökad vägtrafik.
Hårdast i sin kritik av Inriktningsunderlaget är Naturvårdsverket som avstyrker inriktningsunderlaget. Det duger inte som verktyg för en nödvändig omställning av samhället till hållbarhet. VTI är också mycket kritiskt. Man skriver: Den ökning av transportarbetet Trafikverket räknar med för persontransporter och gods är svår att förena med utvecklingen mot ett hållbart transportsystem eftersom det påverkar flera delar av hänsynsmålet negativt. Det gäller till exempel buller (målet God bebyggd miljö), och luftföroreningar (målen Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning), trafikolyckor (nollvisionen med etappmål), biologisk mångfald (målet Ett rikt växt- och djurliv).
Det är väl sällan ett förslag från en myndighet fått så nedgörande kritik från andra myndigheter. Förhoppningsvis beaktar regeringen kritiken mot Trafikverkets rapport och låter remissvaren mer än Trafikverket styra en kommande propositions innehåll.
Fotnot. Denna debattartikel har även publicerats i Dagens Industri
BREAKING