Vilken lösning som är bäst för att hindra smittspridning i kollektivtrafi kens bussar har stötts och blötts under de senaste 12 månaderna. En arbetsmiljöfråga för att hindra smittspridning men det handlar också om visering av färdmedel.
ATT STÄNGA FRAMDÖRRARNA blev den lösning som flertalet trafikhuvudmän infört eller håller på att införa – på så vis kommer bussförare och passagerare på längre avstånd från varandra och smittspridningenhindras.
Problemet var dock hur biljetterna skulle viseras eftersom kortläsaren vanligen sitter intill föraren innanför den främre dörren. Vissa regioner hade sedan tidigare även kortläsare vid minst en av de bakre dörrarna, men så icke hos exempelvis landets största trafi khuvudmän,
Storstockholms Lokaltrafi k, SL och Västtrafik med några få undantag.
Framdörrarna stängdes, passagerarna fick kliva på bak i bussen i stället. Och då minskade antalet viserade biljetter mer än resandet som också det rasade i botten. Illa för en bransch som redan utan gratisåkare tappat enormt av pandemin. Och just nu är monteringen av skyddsglas vid förarplatsen i full fart runt om i hela Sverige.
Mario Gavran, förbundsombudsman på Kommunal, sågar idén med plexiglas vid förarplatsen rakt av.
– Vi har redan från början argumenterat för att sätta in kortläsare i bussens bakre dörrar och samtidigt hålla framdörrarna stängda. Då siktar vi framåt och skapar en lösning som ger en förbättrad kollektivtrafik även sedan pandemin är avslutad, säger han.
Enligt Mario Gavran skapas ett mycket bättre och effektivare passagerarflöde om det går att stigapå bussen genom samtliga dörrar, oaktat att det för tillfället inte går att gå på genom framdörren. Investeringen i kortläsare bak i bussen gör det enkelt för alla som vill blippa sin biljett, kanske saknar månadsbiljett eller mobilapp som just nu är enda möjligheten att åka
lagligt inom exempelvis största delenav SL:s busstrafik.
– Att flytta kortläsaren är helt enkelt framtidslösningen för kollektivtrafik med buss, säger han.
Ni föreslog flyttning av kortläsarna – varför blev det inte så?
– Vare sig huvudmännen eller företagen som kör trafi ken ville sponsra en flytt av kortläsarna. Däremot tydligen att ta investeringen att sätta upp skyddsglas vid förarplatsen, en metod som vi tycker är helt förkastlig. Det finns många skäl mot glasskyddet och därför tänker vi aldrig godkänna den modellen generellt.
Ett skäl som Mario Gavran tar upp är de tidigare allt för ofta förekommande problemen med hotoch våld som förekommit i vissa områden. Något som helt har upphört med den stängda framdörren.
Enligt Mario Gavran och Kommunal är bakgrunden till skyddsglaset helt ekonomisk, inte att skydda förare och passagerare från att sprida smitta. I stället är det ekonomiska motiv bakom att SL och många trafi khuvudmän vill ha glasskyddet så fort som möjligt. Intäktsbortfallet har varit enormt under pandemin
– Till del beror intäktstappet på att det är färre som åker kollektivt sedan pandemin slog till. Trafi khuvudmännen lyfter problemet med fuskåkare. Men jag hävdar med bestämdhet att det här inte hade behövt hända om man redan i början fl yttat kortläsarna längre bak i bussen så att folk enkelt hade kunna göra rätt för sig och blippa sina biljetter.
Kostnaderna för att fl ytta kortläsarna bakåt skulle ha landat på ett betydligt lägre belopp än de förluster som uppstått på grund av att det inte gått att visera färdbevisen, enligt Mario Gavran som samtidigt anser att investeringen iskyddsiglas är en korttidslösning.
Nu genomförs ändå montering av plexiglas i bussarna – så vad gör ni åt det?
– Det kommer aldrig att bli ett generellt godkännande av skyddsglaset från vår sida, säger Mario Gavran. Vi kräver att alla riskkonsekvensanalyser genomförs på alla platser man tänker sig att genomföra den här förändringen tillsammans med våra skyddsombud.
– Och är vi inte nöjda med de svaren och det som kommer fram, ja då kommer vi att skicka varje ärende till Arbetsmiljöverket som sedan får göra en prövning på varje enskilt fall.
Vad gör ni om Arbetsmiljöverket går på trafikhuvudmännens linje?
– Då kommer vi göra en bedömning i det enskilda fallet och eventuellt överklaga deras beslut för vi tror inte på den här lösningen! Det är trafi khuvudmännen som driver det här av ekonomiska skäl, det handlar inte om några andra värden. Som jag ser på saken är det inte bussföretagen som driver frågan om att öppna framdörrarna, det sker helt och hållet på huvudmännens initiativ. Vi kommer att kämpa, vi ger oss aldrig. Så länge våra medlemmar upplever det härsom en säkerhetsrisk så kommer vi att fortsätta agera.
Hur Kommunal än tänker agera så är Sveriges största bussbolag, Nobina, i full färd med att sätta in glasskydden i sina bussar.
– Det är inte bara vi som gör så här, runt om i hela landet så pågår installationer av skyddsglas för fullt, allt för att skapa en bättre arbetsmiljö och hindra smittspridningen
i våra bussar, säger David Erixon, kommunikationschef på Nobina.
– För oss har möjligheten att få tillbaka resenärskontakterna för våra förare varit viktig. För våra uppdragsgivare är det viktigt att låta resenärerna komma åt att betala sina biljetter som tidigare – eller tyvärr också hindra många från att pandemiplanka.
Givetvis kostar det att installera skyddsglas på alla bussar, en kostnad som uppdragsgivarna/trafi khuvudmännen som beslutat införa det tar, SL, UL, Västtrafik med flera. Men enligt David Erixon är det litet fel att se installationerna av skyddsglas som en kostnad:
– Det handlar ju om att få igen ett intäktsfl öde, se till att folket åter kan börja blippa sina biljetter – så i stället för kostnad skulle jag vilja se skyddsglaset som en möjlighet till att få en hållbar finansiering av kollektivtrafiken för våra uppdragsgivare. Sett ut det perspektivet är det en väldigt billig investering.
Kollektivtrafi ken har rullat till minst 100 procent under hela pandemin samtidigt som intäkterna rasat rejält, framför allt på grund av minskat resande men också för att många struntar i att betala just för bussresan enligt samstämmiga uppgifter från de svenska trafi khuvudmännen. David Erixon delar den uppfattningen om läget.
Vad kan du säga om modellen att flytta biljettmaskinen och behålla framdörren stängd?
– Jag har ingen åsikt om de olika lösningar och förslag som finns när det gäller att undvika smittspridning mellan förare och passagerare. Men det finns intressanta fakta som antyder att ingång genom framdörren i bussen betyder mer än vad vissa kanske tror.
Nobina har nämligen sedan en längre tid kört bussar i SL-trafiken med validatorer vid bakdörrarna mellan Stockholm och Norrtälje. Det har alltså varit hur enkelt som helst att blippa sin biljett trots att framdörren varit stängd under hela pandemin. Men så har det inte fungerat: Före pandemin hade de här bussarna en valideringsgrad om 95 procent – efter att framdörren stängdes gick valideringsgraden ner till 40 procent. Sedan hände något i
början av det här året:
– När det gäller just den här linjen så har vi sedan en tid öppnat framdörrarna igen och möjliggjort en resenärskontakt mellan förare och resenärer, säger David Erixon. På en natt ökade valideringsgraden från 40 till 75 procent! Och det fortsätter att stiga, senaste mätningen visade att valideringsgraden passerat 85 procent.
Hur vet ni att glasskyddet är säkert ur arbetsmiljösynpunkt?
– Den frågan tog vi mycket seriöst på direkt! I höstas gjordes en lång rad tester på glasskärmarna för att säkerställa skyddet mot smittspridning och att det också skapar en säker och trygg arbetsmiljö för bussförarna. Samtidigt vet vi att det våra förare saknat mest under pandemin är just resenärskontakten, med skyddsglaset får vi både en trygg och säker arbetsmiljö samtidigt som kontakten med resenärerna kommer tillbaka.
– Sen har vi självklart vår vilja att skapa en hållbar finansiering för våra uppdragsgivare. Alla fakta som vi har talar tydligt för att fler gör rätt för sig när framdörren är öppen. Så bilden är allt annat än så svartvit som det framställs i vissa medier, våra siffror visar tydligt att öppen framdörr i bussen har en stor effekt på betalningsviljan.