Covid-19-pandemin till trots är det fortfarande brist på maskinförare. Rekryteringen är en av branschens största utmaningar och givetvis var dagens och morgondagens yrkesutbildning ett av inslagen under Stora Infradagen. En av utgångspunkterna var att det finns en övertro på teoretiska, inte minst akademiska utbildningar.
En allmän uppfattning är att det är bra att ha en akademisk examen i botten, vilket definitivt inte är lika relevant i dag som det var för några år sedan. Problemet är att flertalet unga väljer bort befintliga yrkesutbildningar även om de ofta leder till jobb. Många föredrar en teoretisk gymnasieutbildning som i dag allt för ofta slutar i arbetslöshet, och förr eller senare leder till en ny utbildning. Resultatet blir hög ungdomsarbetslöshet och det kan ta väldigt lång tid innan en ung människa får ett jobb. Möjligen kan någon glädjas över att de långa utbildningstiderna döljer den egentliga omfattningen av ungdomsarbetslösheten.
– Det finns ett systemfel i att skolorna styr för mycket efter elevernas önskemål. Det är i grunden en sympatisk tanke att elevernas drömmar får styra utbudet, men ungdomarna har en väldigt vag kunskap om vad det finns för jobb. Vi måste anpassa utbildningarna efter hur arbetsmarknaden ser ut, inte nästan enbart efter hur elevernas väljer och söker. Mitt förslag är att staten bestämmer hur utbildningarna ska planeras och bestämmer ramarna, exempelvis hur många platser det ska finnas i olika utbildningar, säger Lars Stjernkvist, regeringens utredare för Komvux och gymnasieskola.
Den lösningen kolliderar dock med kommunernas självstyre,
– Dilemmat är att kommunerna är för små för att kunna erbjuda det utbud som finns. De är också för små för att ha de resurser som krävs för dyra utbildningar som verkligen behövs i arbetslivet.
Hans förslag är att ta ett kliv från dagens frivilliga samarbete, till ett system där kommunerna måste samverka med grannarna – minst tre i samverkan – om utbildningarna. På så sätt slåss inte varje enskild kommun om ungdomarna utan de måste samordna för att i stället tillsammans kunna ge ett bredare utbud, enligt riktlinjer som fastställs av staten.
– Det skulle ge en bättre anpassning till hur arbetsmarknaden ser ut och tillsammans kan kommunerna dessutom erbjuda ett större utbud, säger Lars Stjernkvist.
Kravet på ökat kommunalt samarbete och ett närmare samarbete med branschorganisationer uppskattades av Amelie von Zweigbergk, tidigare liberal statssekreterare, med stor erfarenhet av utbildningsfrågor, senast från en studie av yrkesutbildningar i olika länder.
– I dag är det lite High Chapparal med många väldigt märkliga utbildningar. I de flesta länder jag tittat på är branscherna del- eller helansvariga för yrkesutbildningarna. Man är också mer flexibla med tid. Vi är fokuserade vid att en gymnasieutbildning ska vara tre år.
För svensk del innebär det att om utbildningen ska kompletteras med exempelvis digital teknik måste något annat kastas ut. Det kan gälla även åt andra hållet att utbildningen ibland kan göras kortare utan att förlora i relevans.
Däremot tror hon att det krävs en bredare målgrupp om yrkesskolorna ska fyllas.
– Alla som har haft 15-16-åringar hemma vet att det enda de vill är att vara som alla andra. De vill inte välja något som sticker ut, sade hon.
Hon menade att det därför är väldigt svårt för en tonåring att välja en utbildning som kan verka något udda i den åldersgruppen. I stället förespråkar hon att man riktar in sig på gruppen unga vuxna i 20-25-årsåldern. Däremot ser även hon stora fördelar med ett ökat samarbete mellan kommunerna och inte minst.
Amelie von Zweigbergk vände sig också mot den svenska definitionen av lärlingar där en av hörnstenarna är fixeringen vid en förhållandevis låg ålder. Merparten av lärlingarna i våra grannländer är långt över de 16-17 åren som gäller i Sverige.
Hampe Mobärg, Maskinentreprenörernas förre vd och i dag senior rådgivare är helt övertygad om att yrkesutbildningarna blir bättre när branschorganisationerna är involverade – vilket i hög grad skulle öka utbildningarnas status och attraktionskraft.
– Branscherna med företagare måste vara mer involverade, men det måste ske i samarbete. Vi måste också ta fram finansieringssystem. Det går inte att bara skjutsa över allt till branscherna för att göra sådant som alla andra får betalt för. I min värld är yrkesutbildning mer avancerad än teoretisk utbildning. Det krävs mycket mer digital teknik och kräver stora investeringar och det måste man ge utrymme för. Och det krävs nu för annars får vi köpa in maskinförare från Asien om tio år, sade Hampe Mobärg.
Maskinentreprenörerna har länge föregått med gott exempel genom att dra igång ME-skolan på grund av upplevda brister i befintlig utbildning.
– Det är alldeles för få utbildningsplatser. Man utvecklar inte lärarna, man har för gammal utrustning, men har också för dålig teknisk utveckling på de här utbildningarna. Samtidigt behöver vi hög kompetens och hög kvalitet på de elever som går ut skolan. Och branschen behöver väldigt mycket personal, säger Magnus Persson, Maskinentreprenörernas ordförande.
ME-skolan ska förhoppningsvis bidra till att höja statusen i utbildningsformen och etableras på allt fler platser.
– ME-skolan finns i dag på nio orter från Svalöv i Skåne till Skellefteå i norr. Vi har ungefär 440 elever inne i utbildningen om vi räknar både ungdomar och vuxna, säger ME-skolans vd Jonas Torstensson.
Och det finns framför allt en faktor som talar för skolan – de blivande arbetsgivarnas respons.
– Vi ligger nästan på 100 procent, så vi är efterfrågade, säger Göran Westerberg, lärare på ME-skolan.
BREAKING