23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Nordiske Medier Newsroom

Del 2 - Kompetensbristen - Yrkeshögskolans syn

Många företag är oroliga för att inte få tag i rätt kompetens inom till exempel automation. Vi har talat med några olika aktörer kring utmaningarna och hur skolor, arbetsgivare och studenter kan mötas. Detta är del 2 som handlar om Yrkeshögskolan. I kommande delar talar vi med studenten och arbetsgivaren och i tidigare delar har vi fokuserat på högskolan.

Del 1 handlar om högskolan

Detta är del 2 som har fokus yrkeshögskolan 

Del 3 ger oss studentens syn

Del 4 fokuserar på arbetsgivaren

Yrkeshögskolan är en eftergymnasial utbildning som kombinerar teori med praktik och genomförs i nära samarbete med arbetslivet.

Skillnaden mellan en högskolekurs och en yh-kurs är att vi på yrkeshögskolorna försöker göra upplägget till 80 procent praktiskt och 20 procent teoretiskt medan det på högskolan är tvärtom, säger Anders Rickman som är verksamhetschef för Yrkeshögskolan i Jönköping.

Genom Yrkeshögskolan Jönköping bedriver Jönköpings kommun ett drygt tiotal YH-utbildningar såsom automation och robotingenjör, elkraftingenjör, polymeringenjör, process- och automationsingenjör samt svetsinspektör.

Anders berättar att det i år varit ett särskilt stort intresse för utbildningarna och nämner att automation och robotingenjören som funnits i flera år och som alltid brukat ha 50-60 sökande per år till de 20 befintliga platserna. Utbildningen är tvåårig och eleverna är populära hos arbetsgivarna. De har i princip alla jobberbjudande innan de tar examen. 90% av de studerande har sugit upp av företagen i närområdet.

På våren i tvåan brukar de komma med företagsjackor för då är de signade för jobb.

På alla YH-utbildningarna i Sverige finns en ledningsgrupp med representanter för olika företag som kommer med inspel på utbildningen och det är något som Anders tycker gör yrkeshögskolan som koncept unik.

Märker företagen att deras bransch ändrar sig så kan de till nästa år skruva och spetsa till utbildningen, det är en av styrkorna med yrkeshögskolan. Detta kan ex.vis inte högskolor göra lika lätt, förklarar Anders.

Han nämner ett aktuellt exempel. Han nämner ett aktuellt exempel. Önskemål från företagen i ledningsgruppen på Robotingenjören fick utbildningen att lägga till IT-säkerhet som en kurs.

De utmaningar som Anders ser idag är att alla praktiska automationsutbildningar kräver tillgång till moderna robotar och annan dyr teknisk PLC utrustning som eleverna kan träna sig på.

En robotcell kan kosta en halv miljon kronor och vi har sex stycken. Detta är inget vi får betalt från YH-myndigheten för, utan det bygger på att vi fortsatt har starkt stöd från företagen. Detta har vi lyckats med än så länge och idag har skolan sex moderna robotceller från fyra olika fabrikat.

Anders tror på yrkeshögskolan som koncept.

Företag är ofta mer sugna på att anställa någon tekniker som gått en tvåårig YH-utbildning och har en praktisk spetskompetens än att ta någon som har en teoretisk civilingenjörsutbildning. Företagen i vår region gör bedömningen att våra tekniker kan gå direkt in i produktionen utan längre inskolning.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.094