Hos Arla-mejeriet i Kruså har det investerats i sensorer som är anslutna till deras ultrafilteranläggning (UF) och omvänd osmosanläggning (RO). Sensorerna mäter kontinuerligt renhet (det som går genom filtret) och därmed hur effektiv membranfiltreringen är.
Om UF- och RO-systemen inte fungerar optimalt, avslöjar de inbyggda sensorerna omedelbart att något är fel och en processoperatör kan gå in och lösa problemet så att filtreringen snabbt kan återgå till full kapacitet.
Systemet skyddar mot produktförluster och har också miljöfördelar, som tillsammans bidrar till en mer hållbar produktion.
Sensorerna i fråga tillverkas av Satron Instruments och levereras av Tech Instrumentation.
- Arbetet med att implementera sensorerna är i full gång, säger Tobias Krause, som arbetar med optimeringar på Arla-anläggningen i Kruså i Danmark, som är en av landets största produktionsanläggningar för vit ost. Ostproduktion exporteras till nästan hela Europa med Tyskland som den största marknaden.
Tobias Krause berättar:
- Det kan hända att en O-ring går sönder i UF-systemet och läckage uppstår så att systemets effektivitet minskar. Detta registrerar sensorn omedelbart och ger ett larm till processoperatören. Och då måste du bara byta O-ringen så att membranfiltreringssystemet kan komma i drift igen.
När sensorn kontinuerligt mäter renhet upptäcker den omedelbart om det finns fett eller protein i permentatet - och det är just fett och protein som samlas i retentatet (det som filtret behåller/filtrerar från). Utan sensorn skulle de värdefulla ämnena - här fett och protein - flyta över och gå förlorade och därigenom avsevärt minska utbytet av membranfiltrering.
På Kruså mejeri har fyra olika membransystem installerats. De optiska sensorerna är installerade på tre av systemen. Membranen blir gradvis slitna, varigenom deras kapacitet minskar, och med tiden har kapaciteten minskat så mycket att det är dags att byta dem. När membranen är slitna tränger små mängder fett, protein eller laktos in i permeatet som Satron-sensorn upptäcker.
- Med informationen från sensorerna samt analyser av permeatet hoppas vi i framtiden kunna byta membran i tid för förebyggande underhåll och därigenom säkerställa att drift av UF-systemen är så optimal som möjligt, säger Tobias Krause.
Arla-mejeriet har också anslutit en Satron VOD-sensor till deras omvända osmossystem. Anledningen är att permeatet från UF-växten innehåller värdefull laktos som inte har filtrerats bort i UF-anläggningen. Laktosen koncentreras genom membranfiltrering i mejeriets omvända osmosanläggning, som nedan kallas RO-anläggning (RO står för omvänd osmos).
I RO-anläggningen koncentreras laktosen i retentatet. Denna laktos överförs till andra mejerier och används där. Sammantaget betyder detta att alla mjölkens beståndsdelar används, vilket hjälper till att säkerställa ett optimalt utnyttjande av mjölken och en mer hållbar drift av mejeriet.
Efter RO-behandlingen har permeatet nu blivit så rent att det kan återvinnas vid mejeriet. Detta minskar mejeriets vattenförbrukning, vilket hjälper till att spara grundvatten.
BREAKING