23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Nordiske Medier Newsroom

Utredningen som har stor betydelse för industris framtid

Många företag tycker att dagens miljöprövning är alltför komplicerad och framförallt tar väldigt lång tid. Vi har tittat närmare på utredningen som vill ändra på detta, vilket skulle ha stor betydelse för industrin i Sverige.

Tidigare i höstas utsåg Regeringen juristen Peter Ardö, domare vid Mark- och miljödomstolen i Växjö, att tillsammans med en rad experter leda arbetet med att utreda hur den svenska miljöprövningen ska kunna effektiviseras. Det är en fråga som företrädare från många branscher tycker är mycket viktig då de anser att dagens system tar för lång tid och är för osäkert.

Peter Ardö har nu kommit igång med utredningsarbetet och vi har lyssnat på när han presenterade lite mer utförligt vad Miljöprövningsutredningen M2020:06 ska fokusera på.

— Syftet med utredningen är att särskilt underlätta för de miljö- och klimatförbättrande investeringar som vi ser framför oss, att de inte ska bli hängande i prövningslimbo, förklarar Peter Ardö.

Tanken är att processerna ska gå snabbare men med samma miljöskyddsnivå. Även om tanken är att i första hand underlätta för klimatförbättrande investeringar kommer en snabbare prövning generellt påverka företag positivt.

Utredningen ska titta närmare på en rad olika frågor.

En del är så kallat “Grönt spår” det vill säga att åtgärder som har nytta för miljön eller klimatet ska få en snabbare hantering.

— Jag ser ännu inte framför mig hur detta ska gå till men vi tittar på det.

Utredningen ska också titta på om det i vissa fall går att ersätta viss typ av tillståndsprövning med det enklare och snabbare anmälningsförfarandet som enligt lagstiftningen idag som grundregel ska genomföras på sex veckor. Det skulle till exempel kunna gälla ärenden som i ett tidigt skede i processen inte bedöms som betydande miljöpåverkan.

— Det finns en bortre gräns när EU-rätten kräver tillståndsprövning, men om den inte gör det kanske vi kan lägga över fler saker på anmälningsförfarandet, säger Peter.

Alternativet till att lyfta över mer till anmälningsnivå är att utveckla dagens ändringstillstånd som också är en snabbare väg då inte hela verksamheten behöver prövas om.

Utredningen innehåller också annat.

— En annan sak är det finns många statliga förvaltningsmyndigheter inblandade i tillståndsprövningen. Är deras uppdrag ändamålsenligt utformade och är det tydligt vem som gör vad? Går det att fokusera mer på att samordna deras verksamhet?

En tanke inom detta område är enligt Peter att Länsstyrelsen skulle kunna fungera som en samordnare mellan olika statliga intressen.

Många företag anser att samrådsfasen ska förenklas och där vill utredningen titta närmare på om det går att förbättra den så att företagen tidigare kan få veta vad som förväntas av dem när de ska lämna in ansökan.

— En reflektion jag själv har är att det läggs mycket energi på att kriga om vad en ansökan ska innehålla. Om man kan ha tydligare regler för det kanske man kan minska energin där och mer bedöma om åtgärden är tillåtligt eller inte, menar Peter.

Många miljöprövningar sker hos miljöprövningsdelegationen hos landets länsstyrelser och utredningen ska titta på deras roll och organisation, till exempel när det gäller tidplan för prövningen och om vissa typer av prövningsärenden ska samlas hos vissa miljöprövningsdelegationer i landet. Det kan också handla om att ofullständiga ansökningar ska kunna avvisas tidigare än idag och att sökanden då skulle få börja om istället för långa kompletteringsrundor.

Utredningen ska presenteras för Regeringen i december 2021.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.126