FORSKNING
Antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat dramatiskt sedan Covid-19 började spridas. Men pandemin har inte bara påverkat antalet resenärer, utan också känslorna hos de som reser. Stämningen i kollektivtrafiken har blivit mildare, och en sorts gemensam respekt har vuxit fram. Samtidigt har en del osäkerhet kring tidigare självklara beteenden uppstått, exempelvis vilket agerande som är rätt då en medpassagerare behöver hjälp.
Forskningsrapporten, som genomförts inom forskningsprojektet PUTSPACE, har undersökt attityder till resor i kollektivtrafiken under pandemin i Sverige, Estland, Tyskland och Belgien. En av de största insikterna är att många av de som haft möjlighet att undvika kollektivtrafiken ser kollektivt resande som mycket mer riskfyllt än butiker och andra offentliga platser. Samtidigt som de som fortsatt resa tycker tvärtom – att kollektivtrafiken är säkrare än till exempel mataffärer. Detta enligt Marcus Finbom, trafikplanerare på analys- och teknikkonsultföretaget WSP och research fellow inom forskningsprojektet.
– De som fortsatt att pendla under pandemin uppger att resandet har varit mer bekvämt och tryggt än tidigare, och samtidigt har det varit en lugn och dämpad stämning i kollektivtrafiken. Resenärerna har också hittat och arbetat fram nya normer i hur de beter sig mot varandra. Det beteende som är minst accepterat är att hosta. Samtidigt säger många att det uppstått en del osäkerhet kring tidigare självklara beteenden, säger Marcus Finbom.
I rapporten finns flera intressanta jämförelser mellan de länder som deltagit i studien. Ett exempel är hur Sverige sticker ut när det kommer till hur många som reste regelbundet efter utbrottet av Covid-19. Hela 26 procent av stockholmarna i undersökningen fortsatte resa regelbundet efter pandemins början, medan endast åtta procent av de som bor i Bryssel gjorde det. Det här tros ha att göra med Sveriges jämförelsevis mindre strikta åtgärder. I rapporten framkommer också att den största konflikten mellan resenärer, de som arbetar i kollektivtrafiken och ansvariga aktörer varit frågan om stängda dörrar längst fram i bussarna.
Några av insikterna från rapporten
-
Under den första vågen av Covid-19 kunde fler ur gruppen med hög inkomst och hög utbildning undvika kollektivtrafiken till förmån för andra alternativ, medan andra grupper fortsatte att resa.
-
De två mest förekommande orden bland respondenterna för att beskriva stämningen i kollektivtrafiken var ”distans” och ”lugn”.
-
De som reser med kollektivtrafiken upplever att det finns många nya normer att anpassa sig till när de reser, jämfört med innan pandemin. Vi får ”lära oss på nytt” hur vi ska ta tunnelbanan eller bussen.
Om undersökningen
Undersökningen är gjord genom djupintervjuer och en webbenkät med drygt 1 000 svarande i Sverige, Estland, Tyskland och Belgien. 229 av svaren kommer från svenska resenärer.
Intresserad av att läsa hela forskningsrapporten själv? I så fall, KLICKA HÄR!
BREAKING