Svenska vägar allt sämre
I inriktningsplaneringen lyfter Trafikverket att skicket på landets vägar blir allt sämre. Medlen som är avsatta till underhåll räcker inte till allt som behöver göras. På sikt driver det kostnaderna och gör underhållet mindre effektivt konstaterar Trafikverket som skrivet en artikel om läget för landets vägar.
Ulrika Honauer, avdelningschef för vägunderhåll på Trafikverket, hur står det till med landets vägar?
– Det ser olika ut på olika typer av vägar. Under en tid har vi framförallt behövt prioritera de högtrafikerade vägarna. Skicket på det lågtrafikerade vägnätet har försämrats under flera år. Nu ser vi att också de högtrafikerade vägarna börjar försämras.
Vad beror det på?
– I nuvarande nationella plan är vägunderhållet underfinansierat. Det gör att vi inte hinner åtgärda vägarna i samma takt som de slits. Underhållet har också blivit dyrare i takt med att trafiken har ökat, fordonen har blivit tyngre och det finns mer avancerad teknik i vägsystemet.
Vad får det för konsekvenser?
– Vi tvingas prioritera vad som ska göras. Underhållet blir mer kortsiktigt. Vi prioriterar alltid trafikanten och driften, att vägarna är säkra och farbara. Men mer genomgripande förbättringar kan få stå tillbaka. Det kan till exempel handla om att laga asfalt, snarare än att bygga om hela vägkroppen, trots att det skulle behövas. Det blir dyrt i längden, det är effektivare att förebygga än att ta hand om akuta problem.
Högtrafikerade vägar prioriteras, vad innebär det för landsbygdsvägarna?
– Landsbygdens vägar är jätteviktiga för att människor ska kunna ta sig till arbetet, få vardagen att fungera och för det lokala näringslivet. Även om vi prioriterar de högtrafikerade vägarna så fortsätter vi att underhålla vägarna över hela landet.
Har hastighetssänkningarna från 90 till 80 km/tim med bristande underhåll att göra?
– Nej , det har att göra med vägens säkerhetsstandard*. Än så länge har vi inte behövt ändra hastighetsgränser på grund av underhållet. Däremot anpassar säkert många trafikanter själva hastigheten utifrån vägens skick, vilket kan leda till längre restider på gropiga vägar exempelvis.
*Säkerhetsstandarden avgörs av vägens utformning, exempelvis om det finns mittseparering.