23948sdkhjf

Trafikverkets kostnadskalkyler under lupp

Flera stora infrastruktursatsningar har blivit avsevärt dyrare än planerat. Det är en anledning till att Riksrevisionen nu bestämt sig för att granska Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler.

Stora delar av skattebetalarnas pengar används för att bekosta vår infrastruktur. Under 2020 handlar det om knappt 26 miljarder kronor – den senast beslutade nationella tolvårsplanen för transportsystemet omfattar investeringar på drygt 334 miljarder kronor.

Under senare år har flera stora projekt blivit avsevärt dyrare än planerat. Riksrevisionen konstaterar att de kostnadsökningar som tillskrevs enbart de tre värsta projekten under 2019 tillsammans landade på en nivå som i det närmaste var lika hög som statens totala budget för satsningar på infrastrukturen under samma år. Det rörde sig om Ostlänken, vars kostnader skrevs upp med tio miljarder kronor, för utbyggnaden av tunnelbanans blå linje blev ökningen nio miljarder kronor medan Förbifart Stockholms kostnader ökade med 3,3 miljarder kronor.

Riksrevisionen har ända sedan Trafikverket bildades för cirka tio år sedan varit starkt kritiskt till verkets oförmåga att göra upphandlingar där prislappen stannar på angiven nivå. När årets granskningar av upphandlingarna för drift och underhåll av såväl väg som järnväg visar samma tendens verkar det som om Riksrevisionen bestämt sig för att sätta ner foten ordentligt. Detta genom att granska Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler.

Tillförlitliga kostnadskalkyler är en nödvändig förutsättning för att regeringen och Trafikverket ska kunna prioritera effektivt mellan olika potentiella investeringsalternativ, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Inte minst är den nyligen presenterade granskningen av drift och underhåll av järnvägen skrämmande läsning.

Kostnaden för de så kallade basunderhållskontrakten är cirka 3,7 miljarder kronor om året. Riksrevisionens granskning visar att det är betydligt mer än vad Trafikverket från början upphandlat: Av 31 granskade entreprenader är det endast i tre fall som kostnaderna har varit av samma, eller lägre, storlek som det ursprungliga anbudet.

Den genomsnittliga kostnadsökningen är, enligt Riksrevisionen, 74 procent, men det är stora variationer. För vinteråtgärder, som utgör ungefär en tiondel av kontrakten, var den genomsnittliga kostnadsökningen 91 procent.

Vår övergripande slutsats är att Trafikverkets upphandlingar inte fungerar effektivt, och att staten därför sannolikt får mindre drift och underhåll för pengarna än vad som annars hade varit möjligt, säger Helena Lindberg.

Avsikten med den granskning som nu aviseras är att få svar på frågan om Trafikverkets kostnadskalkyler ger tillförlitliga beslutsunderlag när det gäller möjligheterna att prioritera mellan olika infrastrukturprojekt. Direkta följder av dagens kostnadsökningar är, enligt Riksrevisionen, bland annat att den samhällsekonomiska lönsamheten minskar och att andra projekt trängs undan eller skjuts upp.

Målsättningen är att rapporten ska kunna publiceras i juni 2021.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.078