23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Nordiske Medier Newsroom

Här är framtidens kärnkraft - Del 1

Kärnkraftens vara eller inte vara diskuteras i politiken. Då nämns ofta nästa generations kärnkraft. Vi har i två artiklar tittat lite närmare vad det här begreppet innefattar.

DEL 1 I morgon publicerar vi del 2 som handlar om SMR, små modulära reaktorer och när vi kan förvänta oss att de olika teknikerna får genomslag. 

Många undrar säkert hur framtidens kärnkraft kommer att se ut, vi försöker reda ut begreppen som används.

— Man skulle kunna rama in kärnkraftsutvecklingen i tre spår. Det första är en utveckling av den kärnkraft vi har idag och det brukar man kalla generation 3+ eller modern kärnkraft. Sen finns det som kallas fjärde generationens kärnkraft och slutligen de små modulära reaktorerna SMR, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert hos branschorganisationen Energiföretagen Sverige.

3+ är en vidareutveckling av dagens kärnkraftsreaktorer som använder vanligt vatten för kylning. Utvecklingen kan till exempel bestå i ytterligare säkerhetshöjande åtgärder.

När det byggs ny kärnkraft runt om i Europa idag så är de av denna typ och de svenska kärnkraftsbolagen följer vad som händer även om det inte finns några planer för ny kärnkraft i Sverige just nu. Fördelarna är att det är en beprövad teknik som kan ge mycket el dygnet runt med hög leveranssäkerhet. Nackdelarna är att de anläggningar som nu planeras i Europa har dragit ut på tiden och blivit mycket dyrare än planerat.

Nästa spår är det som kallas fjärde generationens kärnkraft där själva reaktorn inte kyls av vanligt vatten utan istället används flytande metall, helium eller kanske en saltlösning. Utformningen av reaktorn är inte allt när det gäller generation fyra.

— Fjärde generationen är ett samlingsbegrepp för en typ av system, inte bara en reaktortyp, förklarar Carl.

I begreppet ingår bland annat att utnyttja kärnbränslet effektivare antingen genom att upparbeta kärnbränsleavfall från dagens reaktorer eller genom att vid brytning av uran kunna använda både uran 235 och 238, till skillnad från idag när enbart den mindre fraktionen med 235 kan användas. För att de nya verken ska bli verklighet krävs därför nya upparbetningsanläggningar och för att det ska bli intressant att bygga en sådan krävs att det planeras ganska många reaktorer. Även med den nya tekniken uppkommer ett avfall som ska slutförvaras men det behöver inte lagras lika länge som dagens kärnavfall.

Andra kriterier för den fjärde generationen är att de ska ha mer av passiv säkerhet som bygger på exempelvis gravitation istället för eldrivna pumpar för att klara nödvändig kylning. Tekniken ska också vara konkurrenskraftig i förhållande till dagens teknik.

Det sker en del forskning inom fjärde generationens kärnkraft. Till exempel har natriumkylda reaktorer använts på olika håll i världen och blykylda reaktorer har sedan tidigare funnits i ubåtar berättar Carl.

— Närmast kommersialisering är de med flytande natrium eller bly och det forskas det mycket på.

De reaktorer som byggts i världen uppfyller dock inte alla kriterier för att kallas generation fyra.

— Man kan kalla dem prototyper för fjärde generationens reaktorteknik, men vi kan inte riktigt än säga att vi nu är hemma med generation fyra.

Ett skäl till att det inte kommit fler reaktorer av den här typen är att det inte finns någon brist på uran idag och att brytningen inte blivit så dyr, det finns alltså inget starkt ekonomiskt incitament för utvecklingen.

I morgon publicerar vi del 2 som handlar om SMR, små modulära reaktorer och när vi kan förvänta oss att de olika teknikerna får genomslag. 

BREAKING
{{ article.headline }}
0.079