23948sdkhjf

Tusen salvor senare – nu är det klart

Efter drygt 2,5 års arbete är de stora och extremt komplicerade bergjobben i Henriksdalsverket klara. – Det hade gått på halva tiden om vi inte behövt vara så försiktiga.

Nacka. –  Det är bland de finaste bergrum jag sett, åtminstone på så här stora ytor säger Pentti Pihlaja.

Läs också: Bättre avfallshantering på gång i Stockholm

Han är byggledare för berg när Stockholm Vatten och Avfall bygger ut och moderniserar sitt stora reningsverk i Nacka, han har också jobbat med berg i över 30 år och bör veta vad han talar om.

– Det är nästan som romerska valv!

De fina valven är ett resultat av många samverkande faktorer, förklarar han.

– Berget är homogent och fast, men det beror också på noggrann borrning och yrkeskunnigt folk som gjort rätt.

Läs också: De bygger Stockholms nya avloppstunnel

Och tur är väl det, för det här projektet har knappast varit något för nybörjare.

Sprängarna har berett plats i berget för både tekniktunnlar, en stor slamhanteringsanläggning och ett otal mediahål och andra förbindelser mellan de olika nivåerna.

–  Vi har tagit ut en jäkla massa berg, konstaterar Lars Brandeborg, byggledare för slamhanteringen.

–  Det är riktigt mäktiga bergrum, säger Pentti Pihlaja.

Läs också: Nästan ett helt Globen tas ut i Sickla

I juni 2020 kan han konstatera att de stora bergarbetena är klara i Henriksdalsverket, även om det fortfarande återstår en del mindre sprängningar – till exempel ska taket höjas på flera ställen.

– Vi har tagit ut 100 000 fasta kubik bara för slamanläggningen, det motsvarar 300 000 ton eller 25 000 lastbilslass, konstaterar Pentti Pihlaja

–  Vi har sprängt över tusen salvor och använt 200 000 kg sprängämne!

Alla salvor har dessutom varit extremt väl planerade. Berget ska sprängas mitt i, runt och över det gigantiska Henriksdalsverket – som renar hundratusentals stockholmares avloppsvatten.

Läs också: Jättetunnel under Stockholm

Verksamheten kan alltså inte stängas av eller ens dämpas bara för att sprängarna behöver svängrum.

Berget har dessutom diverse mer eller mindre lättstörda grannar. Ovanpå berget finns bostäder och på sidorna susar både bilar, tåg, cyklister och andra trafikanter förbi.

–  Vi har haft 10-12 meter ner till taket på reningsverket, och 20-30 meter upp till grannarna på berget, konstaterar Pentti Pihlaja.

–  Det har varit en utmaning, inte minst när det gäller vibrationer –  vi får inte störa grannarna.

Läs också: Gigantiskt avloppsprojekt

Det är en hel del trafik att hålla undan för även inne i berget. I de befintliga tunnlarna är lastbilstrafiken tät – de ska lämna in organiskt material av olika slag för rötning, samtidigt som sprängarna försökt spränga ut nya tunnlar och bergrum.

– De vill inte heller ha stillestånd så dem måste vi också hålla undan för, konstaterar Pentti Pihlaja.

Sprängarna har löst problemen på alla upptänkliga sätt: salvorna har varit små och sprängningen försiktig och på tider som grannarna kan leva med.

Ibland har man inte ens sprängt, utan sågat, spräckt eller raiseborrat sig  genom berget i stället.

–  Vi har sprängt i 2,5 år men det hade gått på halva tiden om vi inte behövt vara så försiktiga, säger Pentti Pihlaja.

I många fall har man fått nöja sig med en meter i taget och inga sprängningar har kunnat ske ”på rutin”.

  –  Som mest har vi haft 140 vibrationsmätare ute, alla avvikelser har rapporterats och vi har hela tiden fått justera längden på salvorna, säger Pentti Pihlaja.

Digitala tändare har underlättat arbetet rejält, förklarar han.

–  De kan programmeras så att man kan ställa in en exakt tid – då har vi kunnat förlänga salvorna lite.

Han gläds åt att berget i stort sett varit av god kvalitet, även om det funnits en del sämre zoner och betecknar de gångna dryga två åren som tämligen lyckade.

–  Vi har hållit tidplanen och allt har fungerat jättebra.

–  Det har gått ungefär som förväntat, även om det kanske krävdes lite av en inkörningsperiod i början, tillägger Lars Brandeborg.

Även inne i verket händer det mycket. En avgörande del i moderniseringen av anläggningen innebär att ett nytt reningssteg införs: totalt 1 008 reningskassetter ska installeras i de sju biolinjerna.

Varje kassett består av drygt två mil tråd – spagettiliknande rör försedda med pyttesmå porer som ska förfina reningen ytterligare.

Kassetterna sätts in etappvis och den första biolinjen ska vara klar att driftsättas i höst.

– Vi sätter 72 membrankassetter per bassäng, det blir 144 per biolinje och varje kassett innehåller 2,3 mil tråd –  det blir 330 mil tråd bara i en biolinje, förklarar Jan-Erik Larsson, delprojektledare på Svoab.

Filterytan i de 1 008 membrankassetterna blir alltså enorm.

–  Men det behövs, vi kan inte dubbla kapaciteten annars, det finns inte mer berg att spränga ut, säger Jan-Erik Larsson.

Membrankassetterna sätts på plats i den första av sju biolinjer.

Reningskassetterna och den nya slamhanteringsanläggningen ska göra det möjligt att fördubbla kapaciteten i reningsverket, för att kunna förse en växande befolkning med en god avloppsrening.

Det gigantiska avloppsprojektet innebär dessutom att det byggs och sprängs på fler ställen.

Henriksdalsverket ska till exempel ta över när reningsverket i Bromma ska läggs ned, avloppsvattnet därifrån ska i stället ledas via en ny 1,4 mil lång tunnel som ska ska sprängas fram från Bromma till Nacka och i en djup loop under Mälaren.

För att kunna ta emot de ökade mängderna ska Sicklaanläggningen få en ny anläggning för bland annat grovrening –  och det innebär i sin tur att nästan ett helt Globen måste sprängas ut i Hammarbybacken.

Det återstår alltså en hel del arbete innan allt är klart 2029.

Läs mer om det gigantiska avloppsprojektet här, läs mer om de svåra sprängningarna här, läs mer om Sicklaanläggningen här, läs mer om membrankassetterna här och läs mer om den stora tunneln här.

Fakta Membrankassetter

  • Mått: 2,1X1,7X2,6 meter
  • Vikt: 1,7 ton
  • Varje kassett har 2,3 mil fibertråd
  • Varje biolinje får 330 mil fibertråd
  • Den totala filterytan för de 144 kassetterna blir 205 000 kvadratmeter
  • Varje biolinje får 144 kassetter
  • Totalt 1 008 kassetter ska installeras i Henriksdalsverket

Källa: Stockholm Vatten och Avfall

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.078