I skånska Nöbbelöv cirka 10 km söder om Kristianstad arbetar knappt 50 personer vid Pernod-Ricards anläggning för tillverkning av Absolut Vodka.
Att få fram rätt kvalitet på etanolen kräver en process med många steg och strikt fokus på hygien. Första steget handlar om spannmål.
— Vi tar in vete som vi maler till ett mjöl, säger Fredrik Åfeldt ansvarig för avdelningen för strategisk utveckling.
Mjölet skickas vidare till den så kallade mäskberedning där det ska blandas med varmt vatten och enzym i stora kärl. Den som har gjort sås hemma i köket vet att det lätt uppstår klumpar när mjöl blandas med varm vätska och precis som hemmakocken vill undvika det är det viktigt att undvika klumpar i tillverkningen av etanol.
— Vi är intresserade av stärkelsen i mjölet. Stärkelsen förvandlar vi till glukos i mäskberedningen som sedan förvandlas till etanol i fermenteringen. Blir det för mycket klumpar binder vi in mjöl och tappar verkningsgrad för att vi inte kommer åt stärkelsemolekylerna, förklarar Fredrik.
— Själva steget när vi blandar vatten och mjöl i varmt tillstånd, där har vi en kraftig omrörning, säger Jonas Nilsson produktionsledare på underhållsavdelningen.
Omröraren är monterad på toppen av kärlen och fördelar ut vetet i vattnet. För att det ska fungera optimalt är det inte bara omröraren som är i fokus utan även rätt nivå på vätskan i förhållande till omröraren, ett optimerat varvtal på omröraren och rätt temperatur. Det krävdes en del testande i en pilotanläggning i slutet av 90-talet innan den optimala kombinationen uppnåddes så att de kunde bygga en ny mäskberedning. Därefter byggdes ytterligare en större linje några år senare, denna är idag huvudlinje och har rullat på sedan 2002 berättar Jonas.
— Växellådan till omröraren har vi gjort en renovering av för ett antal år sedan och då bytte vi lager, drev med mera. Den är en kritisk fabrikskomponent som måste fungera. Några gånger per år stannas linjen och kärlen och rörsystemen tvättas ut helt.
Jonas Nilsson och Fredrik Åfeldt vid omröraren till mäskberedningen där den så kallade sötmäsken tillverkas. Foto: Pernod-Ricard
I den kontinuerliga mäskberedningen bildas sötmäsken som skickas vidare till fermenteringen. Där tillsätts vatten, jäst samt ytterligare enzym. Fermenteringen är en batchprocess med tio stycken stora tankar, så kallade fermentorer. Det är i detta steg som sockret från stärkelsen med hjälp av jästen omvandlas till alkohol. I fermenteringen pågår alltid fyllning av någon fermentor, fermentering i några samt tömning och rengöring av andra. Cirkulation och omrörning spelar också en viktig roll och här används dels en pump som pumpar slurryn dels en omrörare som sitter på sidan av tanken och skapar en vortex, virvel, som skulle kunna jämföras med en jetstråle vilket förhindrar att material sedimenterar under processen.
— Underhållsintervall på omröraren är ungefär fem år vilket är mycket bra men även här gör vi förebyggande kontroller, smörjer lager och så vidare, berättar Jonas.
Den som använder jäst hemma vet att temperaturen är kritisk för ett lyckat resultat, så även här. Därför används värmeväxlare för att hålla vätskan vid rätt temperatur. En annan faktor att ta hänsyn till är hygienen med diskning av fermentorn mellan varje körning. Fredrik förklarar varför.
— Här är det viktigt att ha hygienen korrekt för går vi snett här kan vi få problem i nästkommande steg. Det vi vill producera är etanol men upprätthåller vi inte rätt hygien kan det bildas icke önskvärda alkoholer.
Diskningen av fermentorerna görs efter varje batch och då rengörs också värmeväxlare och slingorna mellan värmeväxlare och fermentorer. Generellt krävs speciella rengöringskemikalier som är godkända att använda i livmedelsanläggningar. Likadant måste underhållspersonal som ska gå ned i tankar eller liknande ha speciella skyddskläder. Att gå ned i fermenteringskärlen är också förenat med vissa risker då det uppstår koldioxid under processen som måste vädras ut först. Har processen stannat, till exempel på grund av ett strömavbrott, krävs också speciell försiktighet då koldioxiden kan bygga upp höga tryck inne i tankarna.
Då fermenteringen är en mycket kritisk del i processen finns en rad reservdelar hemma på lager bland annat omrörare.
Närbild på den sidomonterade omröraren till fermenteringen. Foto: Pernod-Ricard
Det som kommer ut från fermenteringen kallas surmäsk och håller cirka 10 volymprocent etanol som leds vidare till destillationen där vatten tas bort och en råsprit med alkoholhalt på 85 volymprocent uppnås. Råspriten går vidare till ytterligare ett steg, rektifieringen där 96 procentig finsprit blir slutprodukten. Denna används sedan för att framställa vodkan.
Att sköta en sådan här anläggning kräver alltså en del underhåll och hos Pernod-Ricard fokuserar man mycket på förebyggande underhåll. Underhållsavdelningen arbetar med både förebyggande och avhjälpande underhåll. På den mekaniska sidan är det tre personer som planerar i underhållsåtgärder och till deras hjälp finns tre mekaniker på plats och tre personer på instrument- och styrsidan.
— Kanske det viktigaste av allt är att våra mekaniker går över hela anläggningen en gång i månaden och gör kontrollrond där de lyssnar och känner om något låter konstigt eller vibrerar, förklarar Jonas.
De prövar även ny teknik för att förbättra underhållet och få tidiga signaler när det är dags för åtgärder berättar Jonas.
— Tillsammans med ABB har vi satt in ett vibrationsmätningssystem på mäskkokningen och där har vi med omrörarna och även pumparna. Det är ett pilotprojekt med en trådlös givare, säger han.
Förutom underhållskunskap krävs det mycket kunskap om anläggningen och de regler som gäller för tankar och annan utrustning om till exempel fabriken ska byggas om eller byggas ut. Därför har de ett projektteam på två personer som hanterar dessa förändringar där Fredrik är en av dessa. De skulle dock inte komma långt på egen hand utan de har ett tätt samarbete med underhåll och produktion. De designar anläggningen själva men i själva konstruktionen tar de hjälp av externa konsulter och leverantörer.
— Vi är inte experter på alla områden men vi är duktiga på att göra sprit. Ensam är inte stark utan det krävs samarbete med våra samarbetspartners runt om i världen. Men det viktigaste är att vi behåller kompetensen själva, avslutar Fredrik.
Fermantorerna är rejäla, här syns en bakom Jonas Nilsson och Fredrik Åfeldt. Foto: Pernod-Ricard
BREAKING