Ventilen – en viktig kugge i processen

Att välja rätt ventil till sin verksamhet är inte alltid lätt, det finns många parametrar som påverkar vilken typ som är lämpligast. Vi har talat med en som kan ge en del tips inför ventilvalet.

Den som söker efter ventiler på nätet hittar en rad olika varianter och det kan vara svårt att veta vilken som är mest lämpad för den egna processen. Vi har intervjuat Joakim Johannesson som är marknadschef hos den svenska familjeägda ventil- och ställdonstillverkaren Somas med huvudkontor och produktion i Säffle. Företaget fyller i år 75 år och ungefär 70 av dessa har de arbetat med ventiler så de borde kunna guida i djungeln.

Det finns en rad olika ventiler för olika ändamål och de kan grupperas på olika sätt. En vanlig gruppering är linjära och vridbara ventiler som har lite olika tillämpningsområden och därmed är intressanta för olika branscher.

— De vridbara är kostnadseffektiva och har bra reglerbarhet. Linjära ventiler kan vara lämpligare vid till exempel stora tryckfall med högt tryck på ena sidan och lågt på andra sidan ventilen, säger Joakim Johannesson.

Han berättar att Somas har fokuserat sin verksamhet på de vridbara ventilerna.

— Vi har vår historia inom skogsindustrin och där såg vi från början att behovet var just vridbara ventiler. Vi har valt att fokusera på att bli bra på en nisch istället för att splittra oss.

Joakim Johannesson känner till alla utmaningar ventiler kan utsättas för. Foto: Somas.

Oavsett vilken typ av ventil som ska användas finns det ett antal saker som Joakim vill att kunden ska ha funderat över innan de kontaktar Somas.

— Det viktigaste är att ha rätt data det vill säga tryck, flöden, temperatur och vilken media man ska ha i röret.

Det är också viktigt att tänka på vad man vill använda ventilen till. En ventil kan till exempel vara bäst lämpad för att reglera flödet i ett rör, exempel på sådana ventiler är kalott- och vridspjällsventil. Andra typer kan vara bättre för fullständig avstängning av ett flöde, till exempel en kulventil.

— I många fall kan man ändå använda en reglerventil som avstängningsventil.

Kalottventilen är en reglerventil. Foto: Somas

En annan fråga som ventilbeställaren bör ställa sig är hur tät ventilen egentligen måste vara, för det sker ofta ett mindre läckage med de flesta ventiler och ofta har det inte någon stor betydelse. Därför är det viktigt att välja den täthetsklass som applikationen kräver.

— En reglerventil kanske inte behöver vara så tät om du aldrig använder den som avstängningsventil. Det beror på vilken säkerhetsnivå man vill uppnå.

De flesta ventiler regleras med ett ställdon men det finns även manuella som hanteras för hand.

— Manuellt manövrerade ventiler manövreras normalt inte i den löpande driften utan mer om man ska stänga av ett flöde till exempel om man vill göra ett stopp och isolera en tank.

För att höja säkerheten bör den som beställer en ventil även fundera över om ventilen ska vara låsbar. Det kan vara bra om till exempel en servicetekniker ska göra ett jobb i en tank och vill försäkra sig om att inte någon öppnar en ventil av misstag när servicearbetet pågår.

Somas arbetar idag med en rad olika branscher men har inte glömt sina rötter.

— Idag står pappers- och massaindustrin fortfarande för en stor del av vår omsättning, berättar Joakim.

Joakim berättar att papper- och massa är en bransch som har speciella utmaningar. Det är många olika typer av media som ska transporteras i rör. Allt från rent vatten till korrosiva vätskor som olika typer av luter eller pappersmassa som också kan innehålla små partiklar som kan slita på ventilerna.

Att Somas riktar sig mot papper- och massaindustrin men även andra industrier med komplexa eller aggressiva media har gjort att de valt att sälja mest rostfritt syrafast material. De har även en del högnickellegerade material som är bra mot nötning. Det finns också material som är extra bra i korrosiva miljöer som till exempel SMO-stål med högt innehåll av molybden eller titanlegerade stål. Vilket material kunderna bör välja beror inte bara av vilken media som transporteras utan även temperaturen har en viktig roll då vissa material får förändrade egenskaper vid riktigt höga nivåer.

Joakim förklarar varför det är intressant att arbeta med skogsindustrierna. Även om huvudprocesserna för att tillverka massa eller papper kanske ser ungefär likadana ut som förr så är det verksamheten som ständigt utvecklas och förbättras vilket ställer nya krav på leverantörerna av utrustning. Joakim nämner ett par exempel.

— En typisk trend som vi har sett är att torrhalten vid indunstningen efter sodapannan har gått upp vilket gett helt nya utmaningar för oss som ventilleverantörer med mycket högre densitet på det som pumpas. Ett annat exempel är kokeriet där det var mycket högre tryck och temperatur förr.

En annan utmaning att sälja ventiler till skogsindustrin är att varje bruk är unikt, alla har sin egen kemikalieblandning. Det innebär att det som fungerar bra hos ett bruk kanske inte fungerar lika bra hos ett annat.

— Vi har ju erfarenhet från bruk runt om i världen och kunden har stor kunskap om sin process och sitt bruk. Om man slår ihop dessa kunnande så får man ofta ett bra resultat. Dialogen är jätteviktig, förklarar Joakim.

I alla branscher är det stort fokus på digitalisering, så även för ventiltillverkare. För tillfället har de ett digitalt verktyg för att hjälpa kunden att välja rätt ventil till rätt applikation. Det finns även möjlighet för kunden att snabbt få digital information om de ventiler som sitter ute i den egna verksamheten. Något som kommer mer och mer är uppkopplade ventiler som kan sända signaler när något inte står rätt till.

— En produkt där vi kopplar upp oss mot ventilen och analyserar data över tid ger en möjlighet att göra rätt serviceinsatser i rätt tid och därmed förebygga haverier.

Att varje anläggning är unik och den utveckling som sker inom processerna eller inom det digitala området innebär att Joakim och hans kollegor alltid har nya intressanta utmaningar framför sig.

— Digitalisering påverkar till stor del hur man ska driva en processindustri i framtiden, vem ska göra vad och hur får vi bäst utväxling på de möjligheter som finns. Det är jättespännande.