23948sdkhjf

”Det är pinsamt att vi ligger så långt efter”

Modernare lagar, mer samverkan och egna initiativ från branschen ska få fler att kunna och våga välja återvunna stenmaterial. – Det är dags att gå från ord till handling.

Sverige ligger långt efter andra europeiska länder när det gäller att använda återvunna material som sten, asfalt, betong och schaktmassor.

Läs också: Nu höjs avgifterna

Enligt Carl Zide, entreprenör och konsult inom återvinning, med egna företaget Massbalans, är det knappast en slump att vi halkat efter.

Han listar tre skäl till att vi sackar:

  • avsaknaden av en modern avfallslagstiftning som tillåter enkel återvinning av rena material,
  • avsaknaden av end-of-waste-kriterier för när avfall upphör att vara avfall,
  • avsaknaden av en nationell samordnad tillämpning  av regelverket.

Det finns dock hopp på alla tre fronterna, hävdar han.

När det gäller lagstiftningen är en ändring på gång.

Läs också: Byggvaruhandel satsar på återvunnet tegel

– Sverige har tolkat EU-lagstiftningen mycket strikt och det har hämmat den direkta användningen av återvunnet material, kommenterar Carl Zide.

Det har varit oklart vilka material som får användas i vilka konstruktioner, och på vilket sätt, en fråga som aktualiserades 2017 efter två uppmärksammade domar.

Regeringen gav därför Naturvårdsverket i uppdrag att förenkla återvinningen, ett förslag på lagändringar lades fram i januari och nya regler kan införas senare i år.

Carl Zide är dock inte helt nöjd med resultatet.

Läs också: Aage Vestergaard Larsen A/S initierar nytt affärssegment

– Jag hade stora förhoppningar men det blev bara en ”tumme”, Naturvårdsverket har tolkat sitt uppdrag väldigt snävt.

– Men, kan det komma en andra version, som inkluderar fler material och konstruktioner, kan man använda modellen i sig – för den är bra.

Nya end-of-wastekriterier är också på gång.

– Regeringen kommer troligtvis att ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram kriterier, men en första version kan bli aktuell först 2021/2022, säger Carl Zide.

Läs också: PVC-branschen närmar sig sitt cirkulära mål

I väntan på det har ett antal företag inom sten- och betongbranschen därför börjat utveckla egna riktlinjer för end-of-wastekriterier för sina produkter och en första version väntas i vår.

–  I dag har återvunnet material lägre status, man väljer att köpa nytt material när det borde vara prestandan som avgör – vi kan få en större avsättning för det återvunna materialet om vi kan visa att det håller rätt kvalitet, med bra kriterier kan till exempel asfalt-, betong- eller schaktmassor ersätta många jungfruliga material, säger Carl Zide.

Kriterierna tar fasta på miljörisk, ändamål, prestanda och marknad, de ska vara fria för alla att använda och kanske även inspirera Naturvårdsverket i deras kriteriearbete.

Andra initiativ ska också underlätta. I vår lanserar till exempel Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, ett beslutsstöd för miljöriskbedömning vid återvinning av berg, schaktmassor, betong och asfalt, en räknemodell som ska göra det enklare för företagen att visa att ett material innebär ”ringa risk” för miljön.

Läs också: De ska bygga Ragn-Sells anläggning för flygaska

– Vår tanke är att man ska kunna använda återvunnet material med liten miljöpåverkan, säger Carl Zide, som leder SBMI-projektet.

Det finns hopp även om en samordnad tillämpning av reglerna, uppger Carl Zide.

Till exempel ska Naturvårdverkets handbok göras om, något som kan minska osäkerheten, säkerställa att bedömningen sker på ett likartat sätt överallt och göra det enklare att både köpa och sälja återvunnet material, hoppas han.

– Det ska vara lätt att göra rätt, det ska inte vara något problem att ringa till kommunen och få ett snabbt svar tillbaka, det ska inte heller finnas några lokala särkrav, miljölagstiftningen måste vara nationell.

Mycket är på gång, men Carl Zide vill se mer. Han efterlyser särskilt mer  samverkan mellan tillsynsmyndigheter, lagstiftare, forskare och näringsliv.

–   I Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Finland och Danmark har man i samråd utformat lagar och regler som går att använda och som dessutom skapar högre miljöskydd och spårbarhet, det borde vi också kunna göra.

Även här börjar det röra på sig, delegationen för cirkulär ekonomi, som ska verka för ett ökat cirkulärt flöde, har nyligen lagt till byggmaterial som ett prioriterat område.

– Det innebär att vi får en ”direktlinje” till regeringen, säger Carl Zide, som ska fungera som ordförande för delegationens expertgrupp för cirkulär anläggningsindustri.

Han lyfter också fram lokala initiativ, i till exempel Göteborg (Cirkulära Göteborg), Uppsala (Uppsala klimatkontroll), Umeå (Green North) och Malmö (Lokal Färdplan Malmö 2030) samarbetar olika aktörer för att underlätta återvinning i de lokala byggprojekten.

Om alla, även branschen, får tycka till i tid blir det enklare att åstadkomma rimliga villkor och ett bra resultat, anser han.

– Det blir mycket bättre om vi kan ta fram förslagen tillsammans.

Carl Zide har trots allt stora förhoppningar på att användningen av återvunnet materialet ska kunna öka.

– Det finns inga konflikter, alla vill återvinna mer, alla vill ha ett regelverk som fungerar, alla vill öka spårbarheten och alla vill ha en sund konkurrens, där det inte lönar sig att bryta mot reglerna.

För att nå dithän krävs dock att alla gör sin del.

– Det är pinsamt att vi ligger så långt efter andra länder – det är dags att gå från ord till handling.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.235