Göteborg ger namn åt ny antibiotikaresistent bakterie

En hittills okänd art av antibiotikaresistenta bakterier, inom samma familj som E. coli och salmonella, har påträffats och klassificerats i Sverige. Arten, som är den första inom sitt släkte, föreslås få namnet Scandinavium goeteborgense, efter staden Göteborg där forskningen bedrivits.

Att veta vilken bakterie som orsakar en infektion och vilka antibiotika som fungerar eller inte är mycket viktigt för val av behandling. Okunskap kan ge allvarliga konsekvenser även vid normalt sett okomplicerade infektioner.

Vägen till fyndet av den nya bakteriegruppen, med en ny genvariant av antibiotikaresistens, beskrivs i en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Microbiology. Utgångspunkten var bakterier som påträffades i ett infekterat sår hos en vuxen patient på Kungälvs sjukhus.

Utifrån ett prov från patienten kunde rutinlaboratorierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg isolera bakterierna, som visade sig tillhöra familjen Enterobacteriaceae. Det krävdes dock fortsatta och mer omfattande undersökningar och analyser för att göra en artbestämning.

Med hjälp av så kallad Next Generation Sequencing, NGS, kunde forskarna klassificera den nya arten, som dessutom visade sig tillhöra ett helt nytt släkte av bakterier.

Den aktuella bakterien lär ha orsakat infektioner både före och efter fyndet i Kungälv, där de aktuella proverna togs 2014. Det är dock först nu arten definierats, och bakteriens mer specifika egenskaper blivit kända.

Francisco Salvà Serra, doktorand inom biomedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och en av två försteförfattare bakom studien:

– Det här är ett tydligt exempel på hur viktigt det är att kunna identifiera de direkta orsakerna bakom en infektion. Om bakterierna är exakt definierade kan läkaren skriva ut specifika antibiotika och behöver inte förlita sig på bredspektrumantibiotika, säger han.

– Bredspektrumantibiotika driver utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier, inklusive sjukdomsbakterier, vilket i förlängningen leder till försämrade möjligheter till behandling av infektionssjukdomar, fortsätter Francisco Salvà Serra.

Hedvig Engström Jakobsson, ansvarig forskare för studien, är verksam vid institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och enhetschef på Molekylär mikrobiologi, virusdiagnostik, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon betonar att Next Generation Sequencing revolutionerat strategierna för diagnos och övervakning av bakterier.

– I den här studien krävdes många olika analyser, där teknologin gav oss både större och djupare information om bakterien och dess klassificering än vad som hade varit möjligt tidigare, säger Hedvig Engström Jakobsson.