Otydliga och svårtolkade byggregler gör det svårt att skapa kostnadseffektiva lösningar i bostadsbyggandet.

Av Morgan Andersson den 27 november 2019 16:16

Den senaste översynen av Boverkets byggregler, BBR, genomfördes 2011. Förändringar har därefter gjorts vid ett flertal tillfällen, bland annat då lagstiftningen förändrats. En följd av detta är, enligt Boverket, att byggreglerna nu saknar en enhetlig struktur och därmed bland annat öppnat för olika tolkningar, något som bland annat hämmar produktutveckling och medverkar till onödigt höga byggkostnader.

En av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med problemet är att Kommittén för modernare byggregler i februari 2017 fick i uppdrag att göra en systematisk och grundlig översyn av regelverket. Kommitténs utredare är Kurt Eliasson, tidigare vd för Sabo, och Anna Sander, projektchef för stadsutvecklingsområdet Rosendal i Uppsala kommun.

Redan nu står det klart att de nuvarande byggreglerna får mycket skarp kritik på grund av sin otydlighet. Olika tolkningar sker både mellan kommuner, inom kommuner och mellan kommuner och byggherrar. Bland annat poängteras att kommunernas olika tolkningar av byggreglerna minskar incitament att investera i byggsystem som kan sänka byggkostnaderna, exempelvis serietillverkning av bostäder.

– Osäkerheten om lösningar kan återanvändas i flera kommuner hindrar ett kostnadseffektivt byggande, säger Kurt Eliasson.

Majoriteten av byggherrarna anser att olika tolkningar av byggreglerna utgör ett inträdeshinder som försämrar etablerings- och konkurrensvillkoren. Kommunerna uppger att det framför allt skapar onödigt merarbete och ökade administrativa kostnader när det uppstår diskussioner och tveksamheter. Både kommuner och byggherrar uppger att främsta orsaken till att olika tolkningar görs är att föreskrifterna i BBR är otydliga, samt att mängden regler uppfattas som mycket omfattande.

– Förändringstakten i samhället ökar och som sektor behöver vi bli mer innovativa och effektiva i vårt sätt att möta kraven som utvecklingen ställer på samhällsbyggandet. Mot den bakgrunden ser vi behovet av ett modernt regelverk med en tydlig rollfördelning, mindre detaljstyrning och större valfrihet för byggherrar och byggsektor att utveckla och verifiera nya lösningar på hur myndighetskraven kan uppnås. Nytänkande och smartare lösningar ökar möjligheterna för sänkta produktionskostnader, bättre kvalitet och ökad konkurrens, säger exempelvis Byggherrarnas vd Tommy Lenberg.

Branschorganisationen Byggherrarna företräder ett hundratal av landets större offentliga och privata fastighetsägare som årligen tillsammans beställer bygg- och anläggningsprojekt för över 100 miljarder kronor.

Kommittén ser en tydlig fara med den nuvarande otydligheten som har resulterat i att allmänna råd och standarder i praktiken blivit styrande för bedömningen av om statliga krav är uppfyllda eller ej. Kommittén anser att det är olyckligt eftersom standarder och allmänna råd inte ska ha den funktionen.

– Vår utgångspunkt är att det är det är staten, via Boverket, som ska bestämma vad samhällets krav ska vara, inte branschen via standarder. Eftersom standardiseringen i grunden är marknadsdriven är det inte samhällsintressen som primärt driver framtagandet av standarder. Det är därför olämpligt om Boverket skulle vara beroende av standardiseringens förutsättningar vid utformningen av samhällets krav, säger Kurt Eliasson.

Anna Sander menar att byggreglerna behöver reformeras och förtydligas för att möjliggöra byggandet av fler och flexiblare bostäder som fungerar över tid.

– Vi kommer att presentera en helhet av åtgärder som förutsätter varandra för att tillämpningen av byggreglerna ska bli enkel, förutsägbar och samtidigt flexibel. Våra förslag grundar sig på en gedigen faktainsamling, samtal med tillämpare runt om i landet, ett flertal enkätundersökningar, internationella jämförelser och egna analyser, säger Anna Sander.

Som det ser ut i dag kommer Kommittén för modernare byggregler att lämna slutbetänkandet till bostadsminister Per Bolund 19 december.