23948sdkhjf

Bandet ska backas

| Av Ulrika Andersson | Nordiske Medier Newsroom | Tipsa redaktionen

Mer kvitter och kvack – det är målet när utdikad åkermark åter ska bli våtmark. Uppdraget är känsligt och kraven på entreprenörerna är därför höga.

Västra Harg. Länge betraktades våtmarker som tämligen värdelösa, det ansågs nödvändigt att dika ut dem så att de kunde användas för åkerbruk.

Läs också: Hemma blev bäst för Hampus

Nu har pendeln svängt.

– Man har dikat ut marker och sänkt sjöar, nu ska vi backa det bandet, förklarar Thomas Johansson, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen i Östergötland.

Naturvårdsverket har skakat fram pengar för att återställa våtmarker i skyddade områden och i Östergötland har Länsstyrelsen bland annat valt ut ett projekt i Västra Harg, där fem utdikade hektar åter ska bli sumpmark.

– Man skulle försöka få vattnet att rinna bort, så fort som möjligt. Nu ska vi göra tvärtom, nu stoppar vi upp vattnet, säger Thomas Johansson.

Läs också: ”Köra är väl också kul, men det hinner man ju med ändå”

Det utvalda området har främst fungerat som åkermark, en del har också använts för odling av energiskog.

Nu ska våtmarken tillbaka.

– Vi har satt dit några dämmen med munkar, så att vi kan reglera vattennivån, kommenterar Thomas Johansson.

Vallarna ska palla trycket när naturen sätter hårt mot hårt.

Läs också: "Det är inte svårt för den som kan det"

– Det ska vara lite överdimensionerat, men inte för mycket.

(Läs mer om våtmarksbygget här)

Tanken är att återställningen ska gynna naturen på flera sätt.

Genom att tvinga vattnet att stanna lite längre ska man förhoppningsvis återfå en del av de arter som försvann när marken dikades ut.

– Jag hoppas att det ska bli lite mer kvitter och kvack i vattnet, ler Thomas Johansson.

Han hoppas på ökad mångfald när växter och djur får tillgång till långgrunt vatten som blir varmt fortare på våren.

Läs också: Rör med restriktioner

–  Jag hoppas på att det ska bli en del nya fåglar, jag hoppas också på att det kan bli grodor och salamandrar.

Thomas Johansson noterar att våtmarker av det här slaget också är ett sätt att ta hand om näringsämnen, till exempel kväve, innan de läcker ut i större vattendrag.

– Rinnande vatten omsätter inte näringsämnena på samma sätt, får vi det att stanna till lite kan näringen bindas i växterna innan den rinner ut i Västra Hargsjön.

Han är nöjd med hur projektet fortskridit – det har krävts förhållandevis få åtgärder för att få mycket ”yta”.

Läs också: "Det är en helt fantastisk spont"

– Det behövs egentligen bara ett dämme men vi har lagt på lite extra för att få lite mer besöksvänligt också.

Länsstyrelsen ställer höga krav på entreprenörer som ska utföra den här typen av miljöåtgärder.

– Vi vill ha bra referenser – vi vill veta att entreprenören har gjort den här typen av jobb tidigare, säger Thomas Johansson.

Att jobba med maskiner i känslig natur kräver också att entreprenören är väl förberedd om olyckan skulle vara framme.

–  Det är  viktigt att de har ett beredskapstänk om något händer – till exempel om det blir ett läckage.

Se och hör mer om våtmarksbygget i klippet nedan!

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Därför ska Kalixälvens is både grusas och vattnas

Sjävtest för Covid-19 stoppat!

Bussförar-SM 2020 har startat!

Bussförar-SM 2020 har startat – det är nu dags för alla bussförare att anmäla deltagande i uttagningstävlingen, bara då finns chans att nå finalen i september.

”Vårt mål är att ta oss igenom det här”

Stena lägger ner färjelinje

Norwegian ansöker om rekonstruktion

Nyhetsbrev

Perstorp i räddningsaktion för vården

Perstorp ställer om – kapacitet att lösa vårdens desinfektionsbrist.

Seg bredbandsutbyggnad hot mot lantbruket

Seg bredbandsuppkoppling är illa nog. Seg bredbandsutbyggnad är ännu allvarligare – inte minst för lantbrukare. Därför föreslår nu LRF att Teracoms höghöjdsmaster används vid 5G-utbyggnaden för att säkerställa landsbygdens framtida behov av digitalisering.

Gör handsprit av restprodukt från alkoholfri öl

Behovet av handsprit och ytdesinfektionsmedel är stort, inte minst inom hälso- och sjukvården.

Krav på 400 miljarder till företagen

De svenska företagen behöver bortåt 400 miljarder kronor i stöd. Det hävdar Stockholms Handelskammare som pekar på en WSP-analys som kommit fram till att det svenska samhället riskerar att drabbas av en smäll på 500 miljarder kronor på grund av corona.

Belos lämnar Tranås för Tyskland

Under hösten kommer verksamheten vid Kärcher Belos i Tranås, enligt nuvarande planer, att fasas ut och flyttas till Tyskland. Det är en direkt följd av att Kärcher i höstas förvärvade Max Holder.

Återvunnen PEX får nytt liv i Axjos kabeltrummor

Fyra av fyra möjliga för Sweco

Från förening till fokus

Plus

Han vet att AI är viktigt men inte alltid lätt

Olle Steffner, Director IP management, vid BillerudKorsnäs berättar om deras erfarenheter av AI. En slutsats är att det inte alltid blir som man har tänkt sig.

Ledare: Låt pengarna rulla

1 600 permitteras från GKN Aerospace

Tillfällig åtgärd i väntan på vändning, enligt GKNs vd.

Svenska bolag levererar utrustning i rekordfart

Maskinia satsar på östkusten

Avfall Sverige kommenterar kulturministerns uttalande om returpapper

Kommunernas branschorganisation Avfall Sverige kommenterar nu kulturminister Amanda Linds uttalande om returpappersförordningen.

Beläggningsjobb fick klimatbonus

Svebio kräver långsiktighet

Skyldiga två miljarder!

BusWorld tar upp coronakrisen

BusWorld arrangerar ett webbinarium om bussbranschens globala utmaningar i coronakrisens spår 9 april - Anna Grönlund medverkar som representant för den svenska branschen.

Nytt kvarter i Norrahammar

Svevia bäddar i Lidköping

Skrift för ökad kunskap om plast

Svensk-spansk lösning i Skåne

Nytt hopp för biogas

Gruvbolagen ska bli pionjärer

Ecoleans aseptikteknik firar framgångar

Chef för Packaging Solutions

Rekord i varsel

Konkurserna skenar

Peab bygger för äldre

NCC bygger i Västerås

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.126