23948sdkhjf

Aska som hårdgörare i fuktig mark

Aska från Jämtkrafts kraftvärmeverk blev nyckeln när en leråker förvandlades till fast underlag. Erfarenheten visar att askan härdar när den fuktas med vatten och blir hård som betong, men samtidigt så elastisk att den står emot tjälskott.

– Återvinning av material är högaktuellt i dag och där är aska en bortglömd resurs. Forskningen visar att aska som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket är ett bra konstruktionsmaterial som kan ersätta andra råvaror som grus vid vägbyggen samt andra anläggningsarbeten, säger Daniel Ivarsson på Jämtkrafts bränsleavdelning.

Han har under lång tid arbetat med aska och följt forskningen inom området. Han är bland annat delaktig i Askprogrammet som ligger under branschens forsknings- och kunskapsföretag Energiforsk. Jämtkraft har inom ramen för forskningen byggt två pilotvägar inne på området vid kraftvärmeverket.

Nu har metoden också använts på den 700 kvadratmeter stora parkeringen vid Östersund Solpark som förvandlats från leråker till fast underlag med hjälp av aska.

Askan vi använder är ett fantastiskt material. Den härdar likt betong när den fuktas med vatten, den får faktiskt samma kemiska bindning som cement. Trots att konstruktionen blir väldigt hård så blir den även seg, denna seghet tillsammans med egenskapen att isolera gör att konstruktionen står emot tjälskott, säger Daniel Ivarsson.

Från kraftvärmeverket strax utanför Östersund kommer cirka 7 000 ton aska per år. Cirka 300 ton blir över från eldning av grot (det vill säga spill från skogsavverkning), den askan är näringsrik och återförs till skogen.

Många markägare tilltalas av tanken på kretslopp, att näringsämnen kommer tillbaka till skogen. Efter att askan analyserats och godkänts av Skogsstyrelsen bekostar vi både arbetet med att sprida den och själva askan, säger Björn Nilsson, bränsleinköpare och skogsvårdsansvarig vid Jämtkraft.

Resterande cirka 6 700 ton är dock aska som inte återförs till skogen. I Jämtkrafts kraftvärmeverk förbränns, förutom grot, även returträ och biprodukter från sågverken. Eventuella restkemikalier och tungmetaller som kan finnas i askan efter sådan eldning binds, enligt företaget, i samband med härdning utan att den dammar eller lakar nämnvärt. I dag blandas askan i huvudsak med rötslam och används som täcknings- och konstruktionsmaterial på soptippen, vilket inte är en tillfredsställande lösning.

Askan är en alldeles för bra resurs för att inte användas i större omfattning. Jag arbetar vidare med att finna nya användningsområden för den, säger Daniel Ivarsson.

I det avseendet är ett huvudspår att använda askan som konstruktionsmaterial. Därigenom hushållas med resurser samtidigt som det ger möjligheter att utveckla nya affärsmodeller. Målet är att finna avkastning för askan, vilket i flera avseenden är att föredra framför att betala deponiavgifter.

Daniel Ivarsson ser exempelvis ett behov av aska vid vägbyggen, men anser att tillståndsprocessen tar för lång tid.

Vi har aska, vi har kunskapen och det finns många som är intresserade av att bygga med aska. Problemet är att det tar tid med både anmälan och tillstånd, och den tiden har man inte alltid när man ska bygga en väg, säger Daniel Ivarsson.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar
Andra Nordiska Medier

Sänd till en kollega

0.094