23948sdkhjf

Hon banar väg för cancervacciner

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

”Hela 90-talet gick vi på nitar när det gäller cancervacciner” berättar Sara Mangsbo, biträdande lektor i proteinläkemedel och docent i experimentell klinisk immunologi. Under Bioscience den 7 november talar hon om utveckling av immunterapier, särskilt cancervacciner.

Sara Mangsbo delar sin tid mellan den egna forskargruppen vid Uppsala universitet och jobbet som forskningschef i bolaget Ultimovacs. Norska Ultimovacs ASA köpte förra året läkemedelsdelen i Immuneed, bolaget som Sara startade 2014. Immuneed är idag ett specialiserat serviceföretag som hjälper industrin undersöka hur potentiella biologiska läkemedel interagerar med bland annat proteiner och celler i mänskligt blod. Sara är styrelseledamot.

Hennes forskning vid universitetet handlar om att finna nya sätt att skapa och aktivera tumörriktade immunceller, och att prekliniskt utvärdera hur immunterapier kan kombineras, för att optimera deras effekt. Men hon titulerar sig helst entreprenör.

Tidigare i år utsågs hon av Veckans Affärer till årets entreprenör 2019.

Vad är ett cancervaccin?

– Traditionella vacciner mot infektionssjukdomar består av olika avdödade/levande virus och först testades samma metodik med cancervacciner där man utgick från döda tumörceller. Men det visade sig vara en dålig idé. Tumörer utsöndrar mycket immunsuppressiva signalmolekyler, förklarar Sara Mangsbo.

– Hela 90-talet gick vi på nitar när det gäller cancervacciner. På senare tid har man förstått hur terapiområdet fungerar och hur bra tumören är på att stänga ned immunförsvaret och att den typen av värd-tumörinteraktioner är stark och att det krävs innovativa lösningar för att tackla den länken. De kunskaperna har återupplivat cancervaccinområdet. Man tror på det igen. Nu gäller det att förvalta kunskapen vi fått genom de så kallade checkpoint-blockerarna och insikten om hur viktiga T-cellerna är för att attackera tumören.

– Rätt mycket återstår att göra. Hur ska vi kunna utnyttja förståelsen av hur den exakta kartan över tumören ser ut, med alla mutationer. Hur kan vi översätta det till terapier? Hur kan vi se till att det att individspecifika peptider kan bli effektiva läkemedel genom produktion och formulering för att på så sätt generera T-cellssvar?

– Eftersom cellulära terapier är dyra måste vi också se om kroppen själv kan bli en fabrik för att producera de T-celler som behövs. Det är bland annat det jag jobbar med.

Idag finns cancervacciner i preklinisk fas och i klinisk prövningsfas I, II och III och ett FDA-godkänt vaccin. Dessutom finns profylaktiska vacciner som det mot HPV till exempel.

– Men ska området bli lika framgångsrikt och mindblowing som antikroppsterapierna och CAR T-cellsterapier återstår för oss att förstå hur vi ska jobba mer preventivt; hur vi ska integrera diagnostik för att förstå vem vi ska behandla osv.

Därtill kommer att alla typer av tidiga interventioner kräver långa kliniska prövningar.

– För att utveckla cancervacciner som ska förhindra uppkomst av cancersjukdomar tar det decennier innan vi får resultat.

– Så ser tidsperspektivet ut och då måste vi hitta personer som är villiga att investera under de förutsättningarna. Men i och med att kunskaperna har ökat och vi förstår hur viktiga T-cellerna är för att bekämpa cancern ser vi en ökad investeringsvilja.

Där cancervaccinerna är idag var vi tidigt 2000-tal med tyrosinkinashämmarna mot lungcancer, menar Sara Mangsbo. Man behandlade alla patienter utan att inse att det bara var de med en mutation i EFGR TK-genen som var mottagliga. När man sedan hittade rätt patientgrupp blev det plötsligt godkända läkemedel.

– Dit måste vi också komma med cancervaccinerna. Vi måste också förstå var, hur och varför. Vad är ett friskt immunförsvar och när har du det? Vilka mutationer krävs för att svara på behandlingen?

Det är en massa frågeställningar att jobba med och som vi förstår mer av. Men det är säkert komplexa diagnostiska verktyg som kommer att behövas.

Sara Mangsbo tror inte att diagnostiken behöver bli kostsam om man förstår vilka markörer som ska kombineras.

– Dessutom måste det finnas en vilja både från sjukvård och företag att satsa på det. De stora bolagen vet idag att diagnostik är viktigt samtidigt som det är svårt att få in nya diagnostiska verktyg i hälso- och sjukvården.

Det kräver samverkan som inte är lätt att få till för att det saknas kontaktpunkter.

Vilken är din viktigaste roll idag?

– För mig och mitt entreprenörskap är forskarrollen den viktigaste. Utan den och lärarundantaget hade jag inte kunnat starta bolag.

Men du känner dig mer som entreprenör än forskare?

– Ja, men rollerna flyter ihop. En forskare som vill jobba translationellt måste kunna kliva in i entreprenörsrollen. Är du grundforskare ser det troligen annorlunda ut. Man lär sig så mycket genom att vistas i gränslandet mellan akademi och bolag och det blir tydligt vilken kunskap som saknas. Dessutom tycker jag att man är snäppet vassare på ledarskap inom industrin.

Hon tycker att universitetet har blivit bättre på samverkan med samhällets olika delar. Själv har hon valt entreprenörsrollen, att starta bolag och skapa jobb men man kan som forskare välja andra vägar. Hon tycker inte att hon får negativa reaktioner från akademin på sitt entreprenörskap.

– Men det kanske beror på vilka kretsar man rör sig i. Jag sitter i samverkanskommitten på medfarm och jobbar med plattformarna som handlar om läkemedelsutveckling. De som ser på det annorlunda kanske väljer att vara någon annanstans. Jag tycker att jag bara får positivt stöd.

Den 7 november talar Sara Mangsbo under eventet Bioscience 2019 på Aula Medica, Karolinska institutet. Målgruppen är forskare och forskare som helt eller delvis har lämnat akademin för att jobba i innovationsbolag.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Novemberkåsan rullar in hos Volvo

Häftiga högar, tunnlar och hopp. Det är en del av de svårigheter som kommer att möta deltagarna i Novemberkåsan, precis framför läktaren på Volvo CE:s demofält i Eskilstuna. Ambitionen är att kunna leverera en av de mest underhållande sträckorna i årets tävling.

Nytt miljövänligare pappemballage

WSP shoppar vidare – nu i Holland

Bättre trafiksäkerhet efter certifiering

2014 togs beslutet att inrätta en certifiering av vägmarkeringsmaterial för de nordiska länderna. En testomgång som inleddes i Danmark hösten 2015 visade att en stor del av materialen inte klarade ställda krav, något som förändrats radikalt sedan certifieringen infördes.

De blir Maskinias nya återförsäljare i Värmland

Kemisk återvinning tar nya kliv

Nyhetsbrev

Rototilt värvar från Pon och Komatsu

Genombrott för vit opak PET

Mindre salt, mera gas – därför vann Svevia och Trafikverket

Oklätt som klätt - nytt förpackningskoncept

Fossilfri tank för alla

En mobil tankstation fylld med HVO ska minska utsläppen och öka effektiviteten på en av Linköpings största byggarbetsplatser. – Byggbranschen måste levla upp.

Prövar låginflammatorisk kost mot barnreumatism

På Akademiska sjukhuset prövas så kallad låginflammatorisk kost som kompletterande eller alternativ behandling vid inflammatorisk ledsjukdom hos barn och tonåringar.

Så anpassar sig branschen när kunderna ställer nya krav

Att fordonsbranschen befinner sig i en enorm förändring är inget nytt. Digitalisering och elektrifiering står högt på tillverkarnas, verkstädernas och återförsäljarnas agendor. Samtidigt ökar kundernas krav på framför allt snabbhet, men vad gör olika aktörer för att spara på kundens tid?

2

Maskinstölderna fortsätter öka

Stölderna av entreprenadmaskiner och traktorer blir allt fler, enligt färsk statistik från Larmtjänst, som också konstaterar att nästan hälften av de efterlysta maskinerna hör hemma i Stockholms län.

Rototilts vd med i toppen

Årets företagare är utsedd.

Ekot avslöjar fusk med bilars återvinning

Sveriges Radios Ekot har rapporterat att tusentals ton bildelar malts ner och lagts på stängda soptippar och sedan redovisats som materialåtervinning. Enligt Naturvårdsverket strider det mot regelverket, men Bil Sweden anser att branschen klarar återvinningskraven.

Kamil Koç går ihop med Flixbus

Nu är det klart – den turkiska expressbussgiganten Kamil Koç ansluter sig till Flixbus.

Retsam miss fick svensken på fall

Det räckte inte hela vägen för de svenska förarna i Caterpillars EM-final för förare.

Tomater trolig källa till salmonella

Ett 70-tal personer har smittats av salmonella. En utredning visar att småtomater är den troliga källan till utbrottet.

Rosling ger namn åt nytt folkhälsocenter i USA

Optimistisk näringsminister besökte Ragn-Sells

Vill slå nordiskt rekord i insamling av elskrot

Måndagen den 14 oktober är det International E-Waste Day. Då ska det nordiska rekordet i elskrotinsamling slås!

Tunnelbanan tidigareläggs

Plus

Ny storsatsning av Stora Enso

Nu ger sig Stora Enso på allvar in i kampen om hållbara förpackningar till snabbsmatskedjor och cateringbranschen.

”Lysande” sa Svevia

1

Krönika: Den här stan är stor nog för oss båda

Studie: Ökad överlevnad vid obotlig bröstcancer

Clemens till Stockholmsmässan

Bredd och spets lockade nya bossen

Varierade emojis

Växtlighet får plats i nytt bostadsområde

Skolbussar i Mullsjö saboterade

Bukfetma farligare för kvinnor än män

Sista etappen i Umeå

1

Missnöjd med budgeten

NCC bygger i Sundsvall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.136