James P Allison, en av 2018 års pristagare i fysiologi eller medicin, tar emot Nobelmedaljen ur kungens hand. Copyright © Nobel Media AB 2018. Photo: Alexander Mahmoud.

På måndag är det åter dags för nobelförsamlingen att tillkännage vem eller vilka som får nobelpriset i fysiologi eller medicin – ett pris som enligt Alfred Nobels testamente ska gå till den som under det gångna året "har gjort den viktigaste upptäckt inom fysiologins eller medicinens domän”.

Uppmärksamheten i både svenska och internationella medier är mycket stor när Nobelprisen tillkännages. Vad kommer du ihåg från de senaste tio åren? Vilka var pristagarna och vilka upptäckter prisades de för? Life Science Sweden med Kemivärlden har sammanställt de senaste tio årens pristagare och deras upptäckter.

2009 Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak, USA. De tre forskarnas hade löst en av biologins stora gåtor - hur kromosomerna kan kopieras på ett fullständigt vis vid celldelning. Deras upptäckter kring hur kromosomerna skyddas av telomerer och enzymet telomeras ger svar på hur kromosomerna som innehåller vår arvsmassa kan kopieras på ett fullständigt sätt vid celldelning och skyddas mot nedbrytning.

2010 Robert Edwards, Storbritannien, för utvecklandet av in vitro-fertilisering – provrörsbefrukning. Han blev den förste att åstadkomma befruktning av mänskliga äggceller utanför kroppen. Den 25 juli 1978 föddes Louise Joy Brown – det första barnet som blivit till med hjälp av metoden. Hittills har många miljoner barn blivit till med Edwards metod och hans insats representerar, enligt Nobelförsamlingen, "en milstolpe i den moderna medicinens utveckling".

2011 Bruce Beutler, USA och Jules Hoffmann, Frankrike för deras upptäckter rörande aktivering av det medfödda immunförsvaret och Ralph Steinman för hans upptäckt av dendritcellen, som styr T-cellerna, och dess roll vid förvärvad immunitet.

2012 John B. Gurdon, Storbritannien, och Shinya Yamanaka, Japan, som prisades för upptäckten att mogna celler kan omvandlas till stamceller och återfå sina näst intill obegränsade möjligheter – en upptäckt som förändrat vetenskapens bild av cellers och organismers utveckling.

2013 James Rothman, Randy Schekman, USA, och Thomas Südhof, Tyskland, för deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler som ser till att rätt molekyl når rätt plats vid rätt tidpunkt i våra kroppar.

2014 John O'Keefe, USA, Edvard Moser och May-Britt Moser, Norge, för deras upptäckter av celler som likt en inre GPS utgör ett positioneringssystem i hjärnan.

2015 William C. Campbell, USA, och Satoshi Ōmura, Japan prisades för upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner, bland annat flodblinhet och elefantiasis, orsakade av parasitmaskar, samt Tu Youyou, Kina, som upptäckt ett läkemedel som avsevärt minskat dödligheten i malaria. Nobelförsamlingen menade att det upptäckterna bidragit med när det gäller förbättrad hälsa och minskat lidande är omätbart.

2016 Yoshinori Ohsumi, Japan, som upptäckte mekanismerna för autgofagi – alltså cellens förmåga att bryta ner sammansatta proteinkomplex och celldelar. Dessa kan sedan återvinnas och de resterande byggstenarna kan antingen användas för att bygga nya proteiner eller ombildas till energi.

2017 Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young. De amerikanska forskarna har gjort upptäcker om hur vår inre klocka fungerar. De prisades för sina upptäckter av molekylära mekanismer och den cirkadiska rytmen – vår inre klocka som anpassar kroppen efter dygnet.

2018 James P Allison och Tasuku Honjo för immunterapi mot cancer. De två prisades för upptäckten av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. Deras forskning har etablerat en helt ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller, vilket är en milstolpe i kampen mot cancer.