Kostnaden för drift och basunderhåll av statliga vägar blir i genomsnitt 41 procent dyrare än avtalat. Det hävdar Riksrevisionen som vill att Trafikverket ska ändra sina rutiner inför upphandlingarna.

Av Morgan Andersson den 30 september 2019 14:59

Trafikverket upphandlar årligen drift och basunderhåll av det statliga vägnätet för cirka 3,5 miljarder kronor. Drygt hälften av kostnaderna hänförs till snöröjning och andra vinterrelaterade åtgärder.

När Riksrevisionens nu granskat utfallet av upphandlingarna konstateras att slutnotan för dessa kontrakt i genomsnitt blir 41 procent dyrare än vad som ursprungligen upphandlades. Den genomsnittliga kostnadsökningen för vinterväghållning anges till 33 procent medan slutnotan för övrigt drift och underhåll hamnar hela 57 procent över de ursprungliga anbuden.

– Granskningen gjordes efter indikationer på kostnadsökningar – men att det handlar om så här stora summor hade vi inte förväntat oss, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen lyfter fram så kallad spekulativ prissättning som en av orsakerna till de kraftiga kostnadsökningarna. En förklaring till att slutnotan skiljer sig från det offererade priset är nämligen att avtalen innehåller en kombination av åtgärder som ska utföras i en viss omfattning och åtgärder som ska utföras vid behov.

En av Riksrevisionens slutsatser är att entreprenörerna vid sin prissättning spekulerar i att behovet av vissa typer av arbeten ska öka eller minska jämfört med vad som preciserats i upphandlingsunderlaget. Det gör det möjligt att ge ett mycket lågt pris på vissa åtgärder för att vinna upphandlingen och sedan räkna hem vinsten på tilläggsbeställningar som inte reglerades vid upphandlingstillfället och på åtgärder som är högt prissatta.

– Det är inte otillåtet att göra så, men det ökar risken för att staten inte får så mycket underhåll som möjligt för pengarna, säger Erik Trollius, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen ser även några tydliga samband i helt andra avseenden:

• Storleken på kostnadsökningarna varierar kraftigt mellan olika entreprenörer.
• Storleken på kostnadsökningarna varierar kraftigt mellan Trafikverkets regioner.
• Ju längre kontraktsperioderna pågår desto större blir kostnadsökningarna.

Riksrevisionens bedömning är att skattepengarna kan användas betydligt effektivare än i dag och rekommenderar därför regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att analysera omfattning och konsekvenser av dagens budgivning som beskrivs som direkt obalanserad.

Samtidigt rekommenderas Trafikverket att ta fram en ny process för systematisk kvalitetssäkring av upphandlingsunderlagen samt att förbättra sin dokumentation av de arbeten som utförts. Riksrevisionen är övertygad om att bättre underlag inför framtida upphandlingar kan bidra till minskade kostnadsöverskridanden.

– Det bästa sättet att minska risken för kostnadsökningar är att så träffsäkert som möjligt ange vad som ska ingå i kontrakten. Då minskar behovet av tilläggsbeställningar och utrymmet för spekulativ prissättning krymper, säger Erik Trollius.

Liknande granskningar har genomförts av Riksrevisionen tidigare – med liknande resultat och med liknande förslag till lösningar. Redan innan Trafikverket bildades 2010 kritiserades Vägverket för att de underlag som användes inte var tillräckligt bra för att säkra ett effektivt underhåll av det statliga vägnätet. Riksrevisionens senaste granskning pekar på att inte mycket hänt under de senaste tio åren.