23948sdkhjf

Hit och dit och upp och ner

| Av Ulrika Andersson | Entreprenad | Tipsa redaktionen

Spikraka vägar, slingrande vägar, trädkantade vägar och den viktiga vägen till Gud – vägar har byggts på olika sätt under årens lopp.

Nacka. Människan har alltid behövt ta sig fram och transportera gods och varor. Vägarna de haft till sitt förfogande har dock sett rätt annorlunda ut.

Läs också: Fokus på form och funktion

– Varje epok har resulterat i olika typer av vägar, säger Johannes Kruusi. antikvarie på konsultföretaget KMV forum.

Vattenvägarna är äldst.

– Sedan kom åsvägarna – vägar uppe på åsarna, säger Johannes Kruusi.

Skogsvägarna har följt naturens nycker – slingrat sig runt bergknallar och följt gamla stigar.

Läs också: Vägarna visar sin ålder

När kristendomen gjort sitt intåg föddes nya behov – ett kristet folk måste ju kunna ta sig till kyrkan för att lyssna till Guds ord.

Kyrkvägarna blev allt fler under medeltiden, de framväxande järnbruken förde också med sig nya vägbyggen.

– Det blev en stor satsning på vägar under de kommande århundradena, säger Johannes Kruusi.

På 1600-talet var Sverige en stormakt, det blev viktigt att kunna nå ut i hela landet – inte minst posttrafiken måste fram.

Läs också: "Stenkross funkar dåligt i kulturvägar"

På 1700-talet skulle det i stället byggas alléer, till slott och herresäten.

På 1800-talet svepte skiftesreformen genom landet.  Innan reformen hade århundraden av arvskiften lett till att många bönder  brukade ett sammelsurium av små lotter på många olika ställen.

– Vägnätet har anpassats efter skiftena, det är därför många vägar på landet är lite svåra att förstå, ler Johannes Kruusi.

Reformen innebar att ägorna styrdes upp så att lotterna samlades till färre, sammanhängande tegar, det innebar också att nya vägar krävdes.

Läs också: ”Så här stark har den aldrig varit”

På 1900-talet kom andra typer av vägar. Arbetslösheten var hög på 1920- och 1930-talet och därför satte arbetslöshetskommissionen folk i beredskapsarbete med att bygga så kallade AK-vägar.

Till skillnad från 1800-talets oförutsägbara vägar var AK-vägarna mer eller mindre spikraka. När det väl kom en kurva var den ofta mycket tvär.

–  Man brydde sig inte heller särskilt mycket om höjder –  vägen går upp och ner över kullarna, säger Johannes Kruusi.

Mycket av arbetet gjordes för hand eller med enklare maskiner, det var därför rätt svårt att jämna ut nivåskillnaderna, förklarar han.

På 1950-talet hade bilismen ökat rätt rejält. Detsamma gällde bilolyckorna  – de spikraka vägarna ledde till att många helt enkelt somnade vid ratten.

–  Man började också tänka på estetiken, vägarna anlades i linje med landskapet, säger Johannes Kruusi.

De så kallade klotoidvägarna ska vara varierade så att förarna inte blir lika trötta.

  E4 norr om Uppsala är ett bra exempel – det är en kontinuerlig kurva, säger Johannes Kruusi.

Det finns mycket mer att läsa om kulturvägar – se länkarna nedan!

Så här stark har den aldrig varit” En sliten 1800-talsväg fick en behandling värdig en kung – för andra gången någonsin har en kulturväg rustats upp i Västerbotten, med varsam dikning och oförutsägbara kurvor. Läs om det här.

Vägarna visar sin ålder. Riktigt gamla vägar har ofta små diken och låga vägkroppar, att renovera dem kräver därför god planering och ett försiktigt handlag. Läs om det här.

"Stenkross funkar dåligt i kulturvägar" Ett pilotprojekt ska visa hur kulturvägarna kan bli både starka och säkra, utan att förlora sin historiska tyngd. Läs om det här.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

NCC byter ordförande

Järnvägsuppdrag för 443 miljoner kronor

Krönika: Hur viktigt är life science egentligen

Först life science-strategin och nästa höst forskningspropositionen. Framtiden stakas ut och det är dags för politikerna att bekänna färg.

Bästa och sämsta lönerna i Sveriges pappersbruk

​Immunterapi prövas mot psykisk sjukdom

Över 10 000 bryggerier inom EU – varav 375 i Sverige

Antalet svenska bryggerier har femdubblats på sex år.

Nyhetsbrev

Gräv smart – gräv säkert

Dig Smart. Dig Safe. Det är parollen när Engcon nu lanserar en världsomfattande säkerhetskampanj där målet är att eliminera de arbetsplatsolyckor som sker i samband med grävmaskiner.

Nya Zeeland på tur för Steelwrist

Steelwrist tar språnget från Australien och tecknar ett distributionsavtal med Synergy Group för försäljning och support av Steelwrists tiltrotatorer och redskap i hela Nya Zeeland.

Svegro plastbantar och blir mer cirkulär

Stenteknik skiftar vd

Veidekke bygger på Lidingö

Han ska sälja Hitachi i norr

Stora Enso möblerar om i divisionerna

Sundström ett finskt Lejon

Ny äggförpackning för Stjärnägg

Nu brådskar det

Bidrag till Better with Less – Design Challenge 2019–2020 ska vara inlämnade senast den 5 januari.​ ​​​​

Utvecklar chipspåse utan plastfilm

Förseningar kostar miljarder

Klart med vd för ”nya” Ramirent

Norwegian säljer dotterbolag

Låt återvinningen bevara resurser och avgifta samhället

Krav på alltför hög renhet i återvunnet material skulle kunna leda till att en stor del av dagens återvinning måste läggas ner, liksom ambitionen om en mer cirkulär ekonomi. Det menar flera debattörer.

Plus

Oljan håller längre än du tror - Vad du ska tänka på och vad du ska undvika

Det är dags att börja tänka nytt när det gäller de smörjoljor som används i industrin och hur ofta de byts.

Ryanair lämnar Skavsta

Premiär för grön betong i äldreboende

I våras lanserade Skanska betong där cement bytts ut mot masugnsslagg för att minska utsläppen av koldioxid. Nu testas den ”gröna” betongen för första gången i ett bostadsprojekt i Göteborg.

Ny självkörande busslinje startas

Bästa julölet korat

Kopplar variant av vanligt herpesvirus till MS

Storbygge i Bollstabruk

Portugal vann igen

Bättre koll med ny markradar

Veidekke bygger i Helsingborgs hamn

Svår bussolycka i Sollentuna

Järfälla bereder plats för småföretagen

Ny vice vd på MVB

Høven vd i SJ Norge

Hon blir generaldirektör

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.103