23948sdkhjf

"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

| Av Peter Olofsson | Recycling | Tipsa redaktionen

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa. Det kräver fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan samt relevanta styrmedel och regelverk från politiken, skriver Charlotta Sund, Tekniska verken, Lars Lindén, Ragn-Sells, och Mattias Lindahl, Linköpings universitet.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Läs också: Robotteknik och samarbeten gör återvinningsindustrin till föregångare

De senaste åren har avfallsfrågorna kommit allt högre upp på den miljöpolitiska agendan. Det märks inte minst när det gäller plastens miljö- och klimatpåverkan som nu uppmärksammas såväl nationellt som internationellt.

Ansvaret för avfallshantering är spritt mellan olika aktörer. Producenterna ansvarar för att samla in och materialåtervinna förpackningar, kommunerna samlar in matavfall som i bästa fall blir till biogas och restavfallet energiåtervinns till el och fjärrvärme i kraftvärmeverken. För att återvunnet material ska bibehålla så högt värde som möjligt, måste det separeras och sorteras på ett effektivt sätt. Blandar man de olika avfallsmaterialen allt för mycket försämras kvaliteten och därmed värdet. En huvudutmaning är att systemet klassar materialet som avfall och inte som en resurs.

Hur bra är vi?

Internationella jämförelser visar att Sverige är bra på sopsortering, men frågan är hur bra vi egentligen är? Plockanalyser av hushållsavfall som går till energiåtervinning, visar att den genomsnittliga soppåsen innehåller 40 procent förpackningar som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. Enorma mängder värdefullt material energiåtervinns alltså i förtid när det fortfarande skulle kunna användas till nya produkter. Detta ökar dessutom behovet av jungfruligt material som ofta tillverkas av ändliga råvaror. Material Economics rapport ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” uppskattade de ekonomiska värdeförlusterna som uppstår i dagens materialhantering till minst 42 miljarder per år.

Läs också: ÅI till Holmen: Låt oss inte sprida fake news

Man bör dock komma ihåg att det finns material som inte bör återvinnas, exempelvis som innehåller förbjudna substanser. Genom förbränning av materialet koncentreras vissa grundämnen och kritiska resurser kan sedan lagras eller direktåterföras.

Tänk återvinning från start

Hur kan vi minska värdeförlusterna i dagens materialhantering? Hushållens källsorteringsansvar har länge varit en viktig princip i svensk avfallspolitik och bör så fortsätta vara. Hushållens sorteringsvilja kan sannolikt förbättras genom utbildning och information, ökad tillgänglighet samt ny smart teknik. I Linköping görs exempelvis försök med individuell volymbaserad avfallstaxa för lägenhetsinnehavare med hjälp av digitala ID-taggar. De senaste årens avfallsreformer, som ökad fastighetsnära insamling och obligatorisk insamling av matavfall, har stor potential. Det som dock kan ge störst vinst är om producenterna tänker in återvinning redan i tillverkningsskedet.

Vi behöver identifiera nya modeller för samarbete i hela värdekedjan där alla aktörer har samma övergripande mål: Att minska mängden återvinningsbart material i restavfallet och att öka värdet på det material som samlas in. Om fastighetsbolag, aktörer inom återvinning och avfall, energibolag, kommuner och innovatörer samarbetar runt nya tekniska lösningar, nya affärsmodeller och samordnad kommunikation, skulle vi ha betydligt större möjligheter att nå EU:s mål för ökade återvinningsgrader.

Läs också: Återvinning av plastförpackningar ökar tydligt

Krävs ökad efterfrågan

Efterfrågan på återvunnet material måste öka för att möjliggöra satsningar på utökad materialsortering. Trots några lovvärda pilotprojekt inom exempelvis klädindustrin används ofta utsorterat avfall till enkla engångsartiklar med lågt ekonomiskt värde. Förutom styrmedel, bör LOU också användas som ett verktyg för att skapa efterfrågan på produkter av återvunnet material. Därtill behövs innovationsstöd som gör det tekniskt möjligt att använda återvunnet material i fler applikationer.

Utvinning av återvunna material måste ske i stor skala för att kunna konkurrera med jungfruligt dito. Ökad efterfrågan på återvunnet material och höjda insamlingsnivåer räcker sannolikt inte för att nå tillräckligt stora volymer. Därför tror vi att någon form av eftersortering är nödvändig där varken kommuner eller landsgränser får bli osynliga hinder.

Utmaningen går att lösa

Läs också: Fri rörlighet bör gälla även avfall

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa genom fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan, i kombination med relevanta styrmedel och regelverk från politiken. Vi ser gärna att denna fråga hamnar högt upp på den miljö-och klimatpolitiska dagordningen under de närmaste åren.

Charlotta Sund
Vd och koncernchef, Tekniska verken i Linköping AB

Lars Lindén
Koncernchef, Ragn-Sells

Mattias Lindahl
Professor, Linköpings universitet samt Programdirektör för Mistra REES

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

Jubileum i Jönköping

I topp bland hemvändande bolag

IMCD och Lactips ingår nordiskt samarbete

Ny mässa för transportförpackningar

Positionen stärks ytterligare genom nytt förvärv

Peab köper YIT:s nordiska beläggnings- och ballastverksamhet

Affären innebär att Peab tar över cirka 200 strategiskt placerade täkter samt 63 asfaltverk i Norden.

Nyhetsbrev

BewiSynbra förvärvar danska Eurec

De driver konstgjorda muskler med socker

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Detta kan vara ett steg mot implanterbara konstgjorda muskler i framtiden.

Återvinningsbar film för MAP-applikationer

Kostnadsbomben - är det fake news?

Kostnadsutvecklingen inom den upphandlade kollektivtrafiken engagerar uppenbarligen - ämnet drog fullt hus när Svensk Kollektivtrafik lyfte frågan i Almedalen.

Ecolean in på den mexikanska marknaden

"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

NCC överklagar

NCC förlorade i rätten och ålades att betala nästan 44 miljoner kronor. Nu överklagar företaget.

Ny teknik för råvaruutvinning ur biomaterial

”Läget är allvarligt”

Maskinentreprenörerna tog med sig en av sina hjärtefrågor till Almedalen – kompetensförsörjningen.

Umeåbolag uppköpt av amerikansk jätte

Omröstning om global standard för sexleksaker

Det är nu dags för världen att ta ställning till om det behövs en global standard för sexleksaker. SIS har lämnat världens första standardförslag för design- och säkerhetskrav av sexleksaker till omröstning bland alla medlemsländer.

Almedalsdebatt om egen regi

Under måndagen 1 juli kom Almedalsveckan 2019 igång på allvar med bland annat en paneldebatt om egen regi inom kollektivtrafiken - Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag vill ha konkurrens, andra var emot.

Zalando skiftar till återvunnet

Unilever har knäckt koden med svart plast

Transdev vann miljardkontrakt

Nästa år börjar 160 elbussar rulla i Göteborg, Mölndal och Partille – Västtrafiks omfattande upphandling Transdev vann upphandlingen som är värd många miljarder kronor.

Ägg med posten

Smurfit Kappa har tagit fram en äggförpackning för e-handel för en äggproducent i Latinamerika. Med hjälp av sin eSmart-tjänst har Smurfit Kappa hjälpt producenten att ta sig in på e-handelsmarknaden.

Plus

VDL jagar MAN i Tunga Bussligan

Under en osannolikt bra juni gick det allra bäst för MAN som ryckt åt sig ledningen ännu en gång i Tunga Bussligan 2019 - men värsta tokrycket står VDL för som nu närmar sig täten, det visar Bil Swedens statistik.

Svevias nya sydsvenska ballastchef

Ny vd på SwedenBio

NCC bygger i Linköping

E12 byggs ut för 268 miljoner kronor

260 nya lägenheter ska byggas i Barkarbystaden

Hållbarhetsdebatt på Empack

"Svenska företag måste engagera sig"

Ikea utser ny designchef

XMReality i polskt samarbete

Investerar för snabbare falsning

Ny chef för Svevias asfalt

Äldreboende för 265 miljoner kronor

Däcktillverkare tar sikte på Sverige

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.091