23948sdkhjf

"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

| Av Peter Olofsson | Recycling | Tipsa redaktionen

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa. Det kräver fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan samt relevanta styrmedel och regelverk från politiken, skriver Charlotta Sund, Tekniska verken, Lars Lindén, Ragn-Sells, och Mattias Lindahl, Linköpings universitet.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Läs också: Han blir ny vd för Stena Recycling

De senaste åren har avfallsfrågorna kommit allt högre upp på den miljöpolitiska agendan. Det märks inte minst när det gäller plastens miljö- och klimatpåverkan som nu uppmärksammas såväl nationellt som internationellt.

Ansvaret för avfallshantering är spritt mellan olika aktörer. Producenterna ansvarar för att samla in och materialåtervinna förpackningar, kommunerna samlar in matavfall som i bästa fall blir till biogas och restavfallet energiåtervinns till el och fjärrvärme i kraftvärmeverken. För att återvunnet material ska bibehålla så högt värde som möjligt, måste det separeras och sorteras på ett effektivt sätt. Blandar man de olika avfallsmaterialen allt för mycket försämras kvaliteten och därmed värdet. En huvudutmaning är att systemet klassar materialet som avfall och inte som en resurs.

Hur bra är vi?

Internationella jämförelser visar att Sverige är bra på sopsortering, men frågan är hur bra vi egentligen är? Plockanalyser av hushållsavfall som går till energiåtervinning, visar att den genomsnittliga soppåsen innehåller 40 procent förpackningar som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. Enorma mängder värdefullt material energiåtervinns alltså i förtid när det fortfarande skulle kunna användas till nya produkter. Detta ökar dessutom behovet av jungfruligt material som ofta tillverkas av ändliga råvaror. Material Economics rapport ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” uppskattade de ekonomiska värdeförlusterna som uppstår i dagens materialhantering till minst 42 miljarder per år.

Läs också: Inga interna brister vid olycka

Man bör dock komma ihåg att det finns material som inte bör återvinnas, exempelvis som innehåller förbjudna substanser. Genom förbränning av materialet koncentreras vissa grundämnen och kritiska resurser kan sedan lagras eller direktåterföras.

Tänk återvinning från start

Hur kan vi minska värdeförlusterna i dagens materialhantering? Hushållens källsorteringsansvar har länge varit en viktig princip i svensk avfallspolitik och bör så fortsätta vara. Hushållens sorteringsvilja kan sannolikt förbättras genom utbildning och information, ökad tillgänglighet samt ny smart teknik. I Linköping görs exempelvis försök med individuell volymbaserad avfallstaxa för lägenhetsinnehavare med hjälp av digitala ID-taggar. De senaste årens avfallsreformer, som ökad fastighetsnära insamling och obligatorisk insamling av matavfall, har stor potential. Det som dock kan ge störst vinst är om producenterna tänker in återvinning redan i tillverkningsskedet.

Vi behöver identifiera nya modeller för samarbete i hela värdekedjan där alla aktörer har samma övergripande mål: Att minska mängden återvinningsbart material i restavfallet och att öka värdet på det material som samlas in. Om fastighetsbolag, aktörer inom återvinning och avfall, energibolag, kommuner och innovatörer samarbetar runt nya tekniska lösningar, nya affärsmodeller och samordnad kommunikation, skulle vi ha betydligt större möjligheter att nå EU:s mål för ökade återvinningsgrader.

Läs också: Minskande avfallsmängder trots högkonjunktur

Krävs ökad efterfrågan

Efterfrågan på återvunnet material måste öka för att möjliggöra satsningar på utökad materialsortering. Trots några lovvärda pilotprojekt inom exempelvis klädindustrin används ofta utsorterat avfall till enkla engångsartiklar med lågt ekonomiskt värde. Förutom styrmedel, bör LOU också användas som ett verktyg för att skapa efterfrågan på produkter av återvunnet material. Därtill behövs innovationsstöd som gör det tekniskt möjligt att använda återvunnet material i fler applikationer.

Utvinning av återvunna material måste ske i stor skala för att kunna konkurrera med jungfruligt dito. Ökad efterfrågan på återvunnet material och höjda insamlingsnivåer räcker sannolikt inte för att nå tillräckligt stora volymer. Därför tror vi att någon form av eftersortering är nödvändig där varken kommuner eller landsgränser får bli osynliga hinder.

Utmaningen går att lösa

Läs också: Utnyttja gruvorna smartare

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa genom fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan, i kombination med relevanta styrmedel och regelverk från politiken. Vi ser gärna att denna fråga hamnar högt upp på den miljö-och klimatpolitiska dagordningen under de närmaste åren.

Charlotta Sund
Vd och koncernchef, Tekniska verken i Linköping AB

Lars Lindén
Koncernchef, Ragn-Sells

Mattias Lindahl
Professor, Linköpings universitet samt Programdirektör för Mistra REES

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Uppdaterad: Fabriksbrand nu släckt

Biomarkörer, salivprov och patientnära tester

Utredning om skatt på engångsartiklar

Halverad dödlighet bland infarktpatienter i hjärtskola

Eson Pac säljer i Schweiz

Silbersky vd för SJ Norge

Nyhetsbrev

En död i arbetsplatsolycka

Tolvtonnare med bra sikt

Liebherr har ett enormt utbud men även jättar har luckor att fylla ibland, och nu har de gjort just det.

Två rutinerade leverantörer blir NiceBoxes

JakeBox och Grycksbo Box går samman. Blir NiceBoxes, ledande i Norden på nischade förpackningar.

MTR Tech förvärvar Emtrain

Oron ökar för konjunkturnedgång

Får erkännande för plastminskande lösningar

KW Parts och Henkel Norden ingår samarbete

Bildelsföretaget KW Parts har inlett ett samarbete med kemiföretaget Henkel Norden. KW Parts verkar i 37 länder och tanken med samarbetet är att ytterligare utöka verksamheten geografiskt.

Inga interna brister vid olycka

Nya Tatran lastar mer

De ska korta vägen till marknaden

Swelife, Medtech4Health och EIT Health Scandinavia samarbetar för att stärka svensk life science och medicinteknik. Målet är att förkorta tiden till marknadsintroduktion för svenska innovationer.

Skopfrossa för Siljum

De får årliga reumatologipriset

Ny delägare ger nya möjligheter

Byggstart för världsunik fabrik

Bli den mest avancerade, automatiserade och flexibla fabriken inom robotindustrin globalt.

Plus

Utnyttja gruvorna smartare

Att utnyttja befintliga gruvor mer optimalt vill många. Allt fler blir även intresserade av att försöka utvinna mer ur nedlagda gruvor eller kanske från det gruvavfall som deponerats genom åren. Process Nordic presenterar här några exempel på vad som är på gång inom området.

Thatcham Research släpper riktlinjer för självkörande fordon

Ljusare tider för Oasmia

Scaniaanställd döms för vållande till kollegas död

Nordlind till Skansen

Sportkläder av återvunnen havsplast vinner pris

Tre bolag blir ett

Intensivt driftuppdrag i södra Stockholm

Stänger övertecknad emission

Dahlsten tar över Transportföretagen

1

Livsviktigt fortsätta äta sin medicin

Varbergstunneln närmare byggstart

Arla sänker CO2 på ostförpackningar

Hultafors Group satsar amerikanskt

3

Finns ingen specifik gay-gen

NCC bygger för 300 miljoner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.121