Robotar och digitalisering ska effektivisera vägtransporterna

Robotiserad snöskottning av cykelvägar och geofencing är två av de 20 konkreta åtgärder som Trafikverket vill testa för att kunna skapa ett uppkopplat och automatiserat vägtransportsystem.

Ökad trafiksäkerhet och minskad påverkan på klimat och miljö är två av de målsättningar som präglar Trafikverkets verksamhet. Ett av huvudspåren för att nå målen är snabb och effektiv insamling av information som också snabbt kan delas vidare till berörda. Det kan exempelvis uppnås med hjälp av en uppkopplad väginfrastruktur som också är mer integrerad i olika transportlösningar.

– Ett uppkopplat vägtransportsystem både minskar klimatpåverkan och ökar trafiksäkerheten. Uppkopplade fordon och informationsdelning kan göra det lättare att styra om trafiken, och då minskar behovet av att bygga nytt, säger Olof Johansson, programchef för digitalisering av transportsystemet.

För att nå hela vägen fram är en av Trafikverkets uppgifter att planera och genomföra innovativa åtgärder på det statliga transportnätet. En begränsning är att huvuddelen av åtgärderna ska finansieras av ordinarie anslag samtidigt som målet är att åtgärderna ska kunna genomföras inom fem år, men redan nu finns en färdplan skissad.

– Vi ser stora möjligheter att göra vägtransportsystemet mer effektivt och hållbart. Det handlar till exempel om ihopkopplade transportkedjor där information utbyts – som kan ge mer gods i varje transport, pålitligare information, förenklad ruttoptimering och ökade fyllnadsgrader. För den enskilde trafikanten kan det innebära bättre framkomlighet på väg, mindre köer och bättre förutsägbarhet på resan.

I och med att uppkopplade fordon och informationsdelning kan medverka till att trafiken vid behov snabbt kan styras om kan en direkt följd vara att behovet av att bygga ny infrastruktur minskar.

– Ett exempel är att göra hamnen till en informationsnod. Om vi som myndighet kan dela vår data med andra myndigheter och med industrin (exempelvis om störningar i järnvägssystemet), kan vi skapa bättre godsflöden, ett större förtroende för de olika trafikslagen och mer effektiva logistikkedjor, framhåller Olof Johansson.

Färdplanen är tänkt att både etablera en bas för strategiskt kunskapsbyggande, till exempel med hjälp av tester, forskning och innovationsupphandlingar, samt att öka transportsystemets digitaliseringstakt.

– Samverkan med andra aktörer är nödvändig för genomförandet. Färdplanen beskriver vårt, Trafikverkets, bidrag. Genom att vara proaktiva och använda det statliga vägtransportsystemet som testarena för att rulla ut framtidens tekniker, kan vi också bidra positivt till svensk industris konkurrenskraft. I nästa steg vill vi etablera en struktur för samverkan och genomföra kunskapsutbyte kring exempelvis hur åtgärderna påverkar regelverk, funktionella krav på väg eller vilken digital infrastruktur som behöver finnas på plats, säger Olof Johansson.

En prioriterad uppgift är att utveckla kunskapen om hur automatiserade fordon kan introduceras i vägtransportsystemet. Bland annat behövs miljöer i det allmänna vägnätet där tekniken kan testas – separerat eller delvis separerat från manuellt framförda fordon. Ambitionen är att utveckla en demonstrationssträcka som varken påverkar framkomligheten för vanlig trafik negativt eller äventyrar trafiksäkerheten.

Lämpliga åtgärder måste efter hand vidareutvecklas, konkretiseras och få en form för finansiering och genomförande samt inte minst integreras i en eventuell kommande åtgärdsplanering.