— Mitt jobb är att arbeta med systemen. Vi mäter här i en rörledning men egentligen vill vi veta hur mycket olja som hamnar i båten som ligger en kilometer bort, säger Anders Andersson produktspecialist på Fagerberg.
Anders har på olika sätt arbetat med flödesmätning i stort sett hela sitt liv ända sedan ett skolprojekt på gymnasiet där han mätte bränsleförbrukning i motorer hos Volvo. I sin nuvarande roll möter han många industrier som måste ha koll på sina flöden. Det är dock inte bara att ringa och vilja köpa första bästa flödesmätare utan det gäller att ha tänkt till innan för det finns många utmaningar som tryck, temperaturer, gasbubblor i vätskorna som transporteras, korrosiv miljö och mycket mer.
— Vi håller kurser och de som kommer dit är ofta service- och underhållspersonal, men man skulle behöva utbildning även för konstruktörer och konsulter.
En del som ringer säger att de vill ha bästa möjliga mätning men det är inte alltid som det behövs.
— Vår dyraste flödesmätare kostar cirka 5 miljoner och det är ju helt orimligt i många fall. Man ska inte skjuta över målet utan bestämma vilken noggrannhet som behövs på mätutrustningen för att kunna välja rätt, förklarar Anders.
Efter att genom åren besökt många olika typer av industrier ser han att det finns likheter även mellan helt olika branscher, till exempel är det inte så stor skillnad i egenskaper mellan blod och vissa vätskor i ett pappersbruk.
Anders berättar att det finns mängder med olika typer av flödesmätare men det finns några huvudkategorier som kanske är de vanligaste.
— 80 procent av det vi säljer till processindustrin är induktiva mätare. Deras största begränsning är att de bara fungerar på elektriskt ledande vätskor.
Är fokus istället att transportera vatten som vid vattenverk så finns det fortfarande många mekaniska mätare i drift.
Sedan finns det också de flödesmätare som inte har så stor andel av marknaden idag men där det sker en snabb utveckling vilket gör att tekniken blir allt intressantare. Ett sådant exempel som Anders nämner är ultraljudsmätaren. Fördelarna med denna är att den kan mäta oavsett om det som flödar är elektriskt ledande eller inte. Den är också mer noggrann än de induktiva och billigare än andra mätare vid kraftigare rördimensioner. Däremot är den lite mer känsliga för störningar.
En annan mätartyp som är på frammarsch är coriolismätarna.
— Alla de andra mäter volym, men den här mäter massa. Ofta är det massa som är väsentligt för processerna och därför kan man kanske få bättre processtyrning med coriolis.
Ofta kräver mätutrustning speciella förhållanden till exempel en viss raksträcka före och efter mätaren, men så bra ser sällan verkligheten ut. En av fördelarna med coriolis är att den inte är lika känslig för hur rören är utformade. När tekniken lanserades var mätarna mer känsliga, två mätare som satt tätt kunde störa varandra vilket gjort vissa lite skeptiska till tekniken. Enligt Anders har dock tekniken utvecklats mycket de senaste åren så detta inte är så stort problem. De har också gått ned i pris, men den är fortfarande dyrare än traditionella mätare särskilt för grövre rördimensioner.
Sammantaget tror han att ultraljud och coriolis kommer att vinna marknadsandelar i framtiden.
En teknik som en del räknade bort för några år sedan är differenstryckmätare, där man mäter tryckfallet över en förstrypning i en rörledning för att räkna fram flödet. Den verkar nu vara på väg tillbaka. Ytterligare en teknik är magnetröntgen som enligt Anders används för några få ändamål på oljeplattformar. Tekniken har den stora fördelen att den kan skilja på fasta material, vätska och gas i samma ledning och redovisa ett värde för varje.
Att byta ut en typ av flödesmätare mot en annan innebär att man måste vara medveten om skillnaderna i tekniken, det kan också behövas justeringar i omkringliggande utrustning. En ny variant som mäter med högre mätnoggranhet kanske registrerar sådant som inte mättes tidigare. Här tar han upp ett exempel som inte har direkt med flödesmätning att göra men som ändå kan vara en intressant tankeväckare. För några år sedan blev det uppståndelse hos vissa kärnkraftverk då de hittade sprickor i olika rör. Efter lite utredning visade det sig att de inte hade fått nya sprickor utan de hade använt ny teknik som upptäckte sprickor som alltid funnits.
— Det gäller även nya flödesmätare, då kan man se saker som inte varit synliga förut. En del upplever då att den fungerar sämre, men egentligen är den bättre eftersom den ser den störning som den gamla bara ignorerade.
BREAKING