23948sdkhjf

Datalabb ska driva svensk AI

| Av Christer Åkerlundh | UochD | Tipsa redaktionen

Företagsdata, språkdata, data för resultaten i Staten och skogsdata. Det är några av de områden där det nu ska skapas datalabb för att skapa bättre förutsättningar för AI.

Sakta men säkert byggs nu nationella noder där olika branscher och områden ska kunna dela data, så att de kan användas för den andra generationens digitalisering. Vinnova har för tredje gången på tre år delat ut pengar till projekt till det de kallar datalabb för olika sektorer. Denna gång får åtta områden 27 miljoner kronor att dela på.

Läs också: Undersökning - medarbetare glöms vid automatisering

2017 fick sex datalabb ­­dela på tio miljoner kronor och året innan fick lika många lika mycket. Men nu dras tempot upp. Erik Borälv, som ansvarar för utlysningen på Vinnova, räknar med att det snart kommer ytterligare en som stängs i höst.

– Det finns ett antal utmaningar nu när vi lämnar den första generationens digitaliserin, som handlade om att göra det analoga till något digitalt, exempelvis dokument till pdf:er. Nu handlar det om att hantera data – det är råvaran för framtidens innovationer.

Sverige är väldigt bra på att samla in data men inte så bra på att tillgängliggöra och återanvända data. Det är där som datalabben kommer in, konstaterar Erik Borälv.

– För att AI ska vara möjligt krävs det att det finns data i en viss omfattning och av en viss kvalitet. Och det här är ett sätt att få sin bransch AI-redo.

Läs också: Säkrare kranlyft med AI

Hur och vad som delas varierar självklart beroende på hur känsliga data det handlar om. Och just den osäkerheten är något som datalabben också adresserar, enligt Erik Borälv.

– Många är ovana att tillgängliggöra data och det dyker upp mycket frågor kring vad och vem man får dela med när man börjar publicera. Men det är också själva poängen med datalabben – den osäkerhet som varje organisation har att hantera kan man nu diskutera gemensamt.

Han poängterar att man inte alltid behöver börja med det som är svårast och kanske heller inte alltid data.

– Kanske kan man i stället dela de AI-algoritmer som tränat på data.

Läs också: "Djupinlärning är inte magi"

Ännu är datalabben en nationell satsning, framhåller Erik Borälv.

– Men framöver hoppas vi kunna jobba med motsvarigheter i EU och även koppla upp oss internationellt. Många av frågorna och lösningarna är gemensamma.

Samtidigt finns det en del områden där ansvaret vilar specifikt på Sverige. Det handlar bland annat om språkområdet.

– Där har vi ett särskilt ansvar och därför är vi väldigt glada att ett språkdatalabb med data just kring svenska språket nu startas. Det sker mycket på det området som röststyrning och diktering – det är en stark trend.

Andra datalabb med specifikt svensk profil som beviljats pengar är ett datalabb för resultat i Staten, som koordineras av Ekonomistyrningsverket, och ett kring svensk företagsdata, som koordineras av Bolagsverket.

- Att det finns en trovärdig koordinator för datalabbet, som har någon form av mandat, är viktigt för att ta hem utlysningen. Det handlar om att det är en aktör som kan vara lite uthållig och som också kan tränga igenom bruset och få saker att hända, säger Erik Borälv.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

LE34 byter Sverige-chef

Han är Lännens nya Sverigechef

Nytt initiativ för plast i cirkulation

”Om man inte är på så är man borta” - life science-strategin är här

Även om man tidigare varit framgångsrik som land eller företag så är risken att om man inte är på så är man borta ganska snabbt. Så avslutade näringsminister Ibrahim Baylan när regeringen presenterade sin nationella strategi för life science.

Tar förnybart sugrör till marknaden

Hon tar över i Mistra

Nyhetsbrev

De är störst inom offentlig upphandling

Sammantaget utannonserades 18 522 offentliga upphandlingar under 2018 med bygg och anläggning som de klart dominerande segmenten. Det totala värdet på upphandlingar gjorda år 2017 uppgick 706 miljarder kronor – allt enligt färska uppgifter från Upphandlingsmyndigheten.

Plus

Från spill till guld

En restprodukt som en industri vill bli av med visar sig ha goda möjligheter förbättra en annan industris process och samtidigt minska användningen av jungfruliga råvaror. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte.

Säkerheten i sista rummet

Lagrad sommarsol ger isfria vintervägar

En metod som tar till vara och lagrar energin från sommarens sol och använder den till att värma upp vägbanan på vintern har utvecklats av forskare på Chalmers. Rätt utnyttjad innebär det ökad framkomlighet, färre olyckor och minskad snöbekämpning.

Nytt forum för hållbar mobilitet

Stora Mobilitetsdagen är det nya namnet på Dagens industris konferens som tidigare hette Stora Bildagen. Ett bredare fokus ledde till större engagemang och fler deltagare än tidigare.

Naturstensentreprenör skiftar vd

Sulapac i partnerskap med Quadpack

Turkiskt på Tvärbanan

Tekniska framsteg i fokus

PulPac vill öka takten

PulPac har fyllt på kassan i en ny finansieringsrunda.

Paptic lanseras på bred front

Förödande kreditrestriktioner

De senaste årens kreditrestriktioner har lett till ett historiskt ras för bostadsbyggandet och minskat BNP-tillväxten med cirka en procentenhet för hela riket. Den slutsatsen dras i en marknadsrapport som just presenterats av Veidekke.

Svevias snöröjningsprojekt förfinas

Volvo fortsätter investera i autonom mobilitet

För att stå väl förberett inför en framtid med kraftigt ökade inslag av självkörande fordon och maskiner vill Volvo säkra tillgången till säkerhetscertifierad programvara för autonoma system. Därför investerar koncernen nu i det amerikanska programvaruföretaget Apex A1.

Satsar på tillverkning av bioplast

Eldrift nära i tunga anläggningsfordon

Det finns en stor långsiktig potential för eldrivna tunga lastbilar inom regionala transporter och anläggningstransporter. Det menar Volvo Lastvagnar som därför utvecklat ett par konceptlastbilar som ska testköras av utvalda kunder i Europa.

De ropade hem mustaschmaskinen

Byggstart för efterlängtad bro

Efter en försening på mer än fem år har byggandet av Skurubron äntligen kommit igång. Dagens bågbro från 1915 och tvillingbron från 1950-talet är inte dimensionerade för dagens trafikmängder och den nya bron är efterlängtad i snabbt växande Värmdö och Nacka.

De ska bygga ställning åt gruvjätten

MVB bygger butik

MVB bygger för 123 miljoner kronor

NCC byter ordförande

Järnvägsuppdrag för 443 miljoner kronor

Han ska sälja Hitachi i norr

Sundström ett finskt Lejon

Samarbete för ökad digitalisering

Förseningar kostar miljarder

Norwegian säljer dotterbolag

Ny självkörande busslinje startas

Bästa julölet korat

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.118