— Det enda vi vet är att framtiden kommer visa något man inte tänkt på, det får man vara lite ödmjuk inför, säger Ovakos forskningschef Patrik Ölund.
Trots att framtiden är oviss finns det vissa trender som han tror kommer ha betydelse för branschen. Något som redan nu påverkar och kommer få ännu större genomslag i framtiden är utsläppen av koldioxid där ståltillverkning globalt står för en betydande del. Till viss del räddas branschen av att recirkulera skrot. Det finns dock problem om återvinningen till exempel leder till kopparanrikning i materialet vilket ställer till det när materialet ska användas igen. Han tror därför att det kommer mer krav på förbättrad återvinning där olika legeringar sorteras upp ännu mer än idag.
— Internt fallande skrot är vi väldigt duktiga på att hantera och återanvända och det är ditåt vi måste komma med övrig skrothantering också, förklarar han.
En annan trend som påverkar framtidens stål och därmed ståltillverkarna är att kraven på lättvikt kommer att öka allt mer när elektrifieringen av fordonen får stort genomslag. Här finns det naturligtvis en rad andra material som vill konkurrera med stålet, till exempel aluminium eller kompositer, men Patrik är övertygad om att stålet har sådana egenskaper att det alltid kommer ha en roll att fylla. Han tror dessutom att kraven på stålen kommer att öka att de ska klara högre temperaturer eller måste ha högre renhet.
Gruvbrytning
Om vi istället tittar lite närmare på ett specifikt användningsområde som stål för gruvbrytning sker det även där förändringar. Framtidens gruva kommer vara mer autonom med självkörande fordon och övervakning på distans vilket faktiskt kan påverka kraven på stålet.
— Snäva toleranser i den kemiska analysen av stålet ger repeterbarhet i inre egenskaper som gör att borrkronor och borrverktyg går sönder när det är förväntat. Då är det lättare att köra autonom drift utan människonärvaro, säger Björn Olsson som är Ovakos expert inom stål till gruvbrytning.
Han tror också att det kommer metoder med kontinuerlig gruvbrytning av malm och hårda mineraler ungefär som kol bryts i idag med en maskin som sakta äter sig in i materialet och det kommer ställa helt nya krav på det stål som används i verktygen.
Kullager
Ovako har sin tradition i tillverkning av stål till kullager och detta är fortfarande en stark marknad. Och även inom ett sådant område sker det utveckling, bland annat mer vindkraft ställer tuffa krav på de kullager som används.
— De har utmaningar bland annat i vindkraftverk att de får korrosion och då krävs ett rosttrögt stål. Likadant om du idag har en två meters ring till ett kullager som du härdar slår den sig sex till sju millimeter och det kostar en förmögenhet i efterbearbetning. Därför behöver du formbeständiga stål, säger Mikael Östman som är ansvarig för Ovakos kullagersegment.
Inom vindkraft finns det alltså goda möjligheter för mer specialiserat stål. Han menar också att det blir allt vanligare med kullager i heta miljöer till exempel inne i ugnar. Där används idag mycket keramer men det sker en utveckling inom stål som kan användas för denna typ av tillämpning i framtiden.
Sedan kommer det en rad andra material som blir vanligare i kullager, idag finns ju till exempel kullager i plast men Mikael tror att stålet fortfarande kommer spela en avgörande roll i de mer krävande tillämpningarna.
Även han nämner framtidens elbilar som ett betydelsefullt teknikskifte.
— Motorerna i elbilar snurrar med helt andra varvtal än dagens motorer, ibland hundra gånger fler varv per minut än en vanlig motor. Det blir många fler varv som ett lager ska hålla för. Här tror han också att det krävs mer forskning för att få veta hur till exempel ett batteri påverkar närliggande material med magnetfält eller krypströmmar som skulle kunna påverka korrosionen och därmed ställa andra krav på det stål som används.
De tre experterna är alltså inte helt oväntat ense om att det finns en framtid för stålet men för att klara konkurrensen och alla nya krav krävs att branschen fortsätter utveckla nya legeringar med bättre egenskaper.
BREAKING