23948sdkhjf

Cellers dygnsrytm styr aptiten

| Av Redaktionen | Life Science Sweden | Tipsa redaktionen

Forskare har identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Resultaten kan bli viktiga för att förstår hur sömnbrist och skriftarbete kan leda till fetma och diabetes.

Varje cell i kroppen uppvisar molekylära rytmer på cirka 24 timmar, så kallade ”cirkadianska” rytmer. Dessa styrs av rytmer i så kallade klockgener och har visat sig vara viktiga för att reglera ämnesomsättningen. Möss som helt saknar en molekylär dygnsrytm utvecklar fetma, typ 2-diabetes och det metabola syndromet. Den molekylära dygnsrytmen har också visat sig interagera med kosten, då möss som utsätts för en fettrik kost börjar äta den vid en tid på dygnet när de vanligtvis ska vila och sova. Hittills har det emellertid varit okänt i vilken mån som dessa fenomen styrs av rytmer i hjärnans nervceller.

I den nya studien samarbetade forskare från Uppsala universitet och Northwestern University i Chicago för att studera effekten av att på genetisk väg ta bort den molekylära dygnsrytmen i specifika nervceller i hypotalamus på möss. Denna del av hjärnan finns också hos människor och alla andra ryggradsdjur och är bland annat inblandad i att styra sömn, temperaturreglering, energiomsättning och födoämnesintag.

Studien leddes av Jonathan Cedernaes, läkare och forskare vid institutionerna för medicinska vetenskaper och neurovetenskap vid Uppsala universitet, tillsammans med professor Joseph Bass vid Northwestern University i Chicago.

– Vi fann att avsaknaden av en funktionell dygnsrytm i hypotalamus resulterade i att mössen åt betydligt mer på dagen än möss med en normal dygnsrytm i hjärnan. Vi såg även att denna onormala rytm i födointaget ledde till en försämrad ämnesomsättning hos dessa möss, bland annat i form av försämrad insulinkänslighet, ansamling av fettmassa och viktuppgång. Detta kan delvis ha orsakats av störda rytmer i vävnader runtom i kroppen, till följd av det mycket avvikande mönstret i mössens födointag, säger Jonathan Cedernaes i ett pressmeddelande.

Att begränsa födointaget till ett kortare tidsfönster under den aktiva delen av dygnet har visat sig kunna förbättra ämnesomsättningen, även hos människor. Forskarna testade därför även effekten av detta.

– Vi såg att två veckor med kortare möjlighet till dagligt intag av kalorier, ledde till att mössens ämnesomsättning i princip normaliserades. Vi vet att dygnsrytmer runt om i kroppens olika vävnader hamnar ur fas vid till exempel skiftarbete och jetlag. Våra resultat belyser möjligheten att kunna motverka negativa effekter av dygnsrytmer som är specifikt störda i hjärnan, genom att kontrollera faktorer såsom när på dygnet man äter, kommenterar Jonathan Cedernaes.

Tidigare forskning har visat att hjärnan svarar på hunger- och mättnadshormon som cirkulerar i kroppen och som stiger och sjunker vid fasta eller efter måltider och även uppvisar egna dygnsrytmer. Ett sånt hormon är leptin, som signalerar mättnad efter måltider. Genetisk brist på detta hormon ger okontrollerad viktuppgång hos en liten andel människor.

I den aktuella studien fann forskarna att leptin bara kunde motverka hunger på vissa tider på dygnet. Leptin verkar på en rad nervceller i hjärnan, varav några uttrycker proteinet AgRP. Forskarna fann att dessa nervceller har en dygnsrytm som påverkar hur kroppen producerar blodsocker. Det är känt att AgRP-cellerna reglerar hunger genom att svara på hormonet leptin. Den nya studien visar att AgRP-cellerna har dygnsrytmer i elementära biologiska processer som kan styra hur dessa nervceller kan reglera hunger på olika tider på dygnet. Därtill visar studiens resultat att AgRP-cellerna behöver en intakt molekylär dygnsrytm för att kunna svara normalt på hormonet leptin, som är nödvändigt för att människor ska kunna bibehålla en normal vikt på sikt.

– Våra resultat utgör ett första steg för att förstå hur rytmer i specifika nervceller i hjärnan kontrollerar vår ämnesomsättning och hunger. Vi människor är utvecklade för att äta och bearbeta mat på dagen, men i dagens samhälle störs ofta dessa rytmer av diverse faktorer, såsom sömnbrist, skiftarbete, obegränsad tillgång till energi- och sockerrik föda, samt ljusexponering sent på kvällen, säger Jonathan Cedernaes.

– Egentligen är det mycket fascinerande att de flesta av oss normalt sett nästan uteslutande blir hungriga under ett begränsat antal timmar på dygnet när vi också vanligtvis är vakna. Vår förhoppning är att ytterligare insikt kring detta kan hjälpa oss att motverka negativa effekter till följd av exempelvis skiftarbete, såsom ofördelaktig viktuppgång.

Håll dig uppdaterad med Nordiske Medier Newsroom
Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Cyberangrepp mot storkoncern i natt

Glädjande resultat om uttjänt el- och bilplast

Efterlängtat spadtag

I dag togs första spadtaget för den 530 meter långa Veddestabron som blir en viktig pusselbit för att knyta samman den stadsbildning som just nu växer fram i Järfälla, strax utanför Stockholm.

KTH kickar igång ny distansutbildning

Utbildningen fokuserar på materialgrupperna polymerer och metaller.

”Att bruka – inte förbruka”

Genom att ersätta cementklinker med masugnsslagg kan Skanska nu producera betong med betydlig lägre utsläpp än tidigare. Målet är en minskning med 50 procent senast år 2030.

Ny teknik tar tempen på elnätet

Med ny smart teknik, som för första gången används i Sverige, kan Öresundskraft övervaka stora avsnitt av elnätet i realtid.

Nyhetsbrev

Ja och nej till ny yrkesskola

Utbildningsutskottet vill införa en ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå – tre partier håller dock inte med.

Skjutning i spårvagn - tre döda

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Pack@lunch på RISE

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

NCC bygger i Jönköping

Testar nytt läkemedel inför transplantation

Akademiska sjukhuset är först i landet med att utvärdera det nya läkemedlet som ska förhindra skador på njurar inför transplantation. Från och med februari i år erbjuds patienter behandlingen inom ramen för en klinisk studie.

400 kan få gå från bruket

Ensinger köper medicinteknikföretag

Nischad nätläkare fokuserar på ADHD

Veidekke Vågar i Varberg

Prevas öppnar kontor i Luleå

Förvärvar verksamhet i tre länder

Han köper första eldrivna Viton i Sverige

Budcompaniett i Stockholm blir första företag som tar Mercedes-Benz elversion av transportbilen Vito i bruk på svensk mark.

Bussbranschen tror på geofencing

Transportföretagen bussbranschen mötte infrastrukturminister Tomas Enertoth 15 mars med anledning av gasbussolyckan i Stockholm – bussbranschen tror att geofencing är ett ätt att ytterligare öka säkerheten.

”Geofencing säkrar gasbussar”

10 mars körde en biogasbuss in i en höjdbegränsingsbalk i centrala Stockholm och exploderade – olyckor av den typen kan stoppas med geofencing, enligt Svensk Kollektivtrafik.

Säkrare trafik med ny teknik

Nu kommer tekniken som styr hur fort yrkestrafiken får köra – och var. Eller om bara elbussar och elfordon får köra i vissa zoner i en stadskärna, då kommer fordon som drivs på annat sätt att stanna om de försöker köra in där, motorn stannar helt enkelt.

Scania miljardsatsar på motorer

Bravida förvärvar elföretag

Jernbro stärker sin kompetens

Välbekant uppdrag för NCC

Framgångsrikt med renoverade lungor

Veidekke bygger vårdboende

Hamburgerrestauranger utsätter gäster för onödiga risker

Blir ledamot av kunglig akademi

Indien vill stoppa import av plastavfall

Bantningspillret kan vara livsfarligt

Hur påverkas vi av digitaliseringen?

Alzheimerbolag till Nasdaq

Nya partner till Pack Point Nordic

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.113